Syfte: Syftet var att beskriva upplevelser hos sjuksköterskor när en patient i somatisk vård motsätter sig livsavgörande behandling. Bakgrund: Sjuksköterskor arbetar ofta nära svårt sjuka patienter som är i behov utav livsavgörande behandlingar. Sjuksköterskans ansvarsområden gentemot patienten är att tillgodose individuella behov. Enligt tidigare forskning blir sjuksköterskor påverkade när patienten motsätter sig livsavgörande behandlingar trots vetskapen om att det är deras rättigheter. Metod: Studien är en kvalitativ litteraturstudie. Lundman och Hällgren Graneheims (2014) innehållsanalys användes för att analysera tio vetenskapliga artiklar som ligger till grund för studien. Resultat: Sjuksköterskorna försöker förmedla god vård men känner sorg och frustration i mötet med patienter som motsätter sig livsavgörande behandlingar. De kunde uppleva att det var en svår balansgång mellan det egna ansvaret i professionen och att respektera patientens önskan. Sjuksköterskorna blev påverkade både personligt och professionellt men valde ofta att lägga fokus på att informera patienterna, istället för att visa sina känslor. Slutsats: Sjuksköterskor vill behålla sin professionella hållning gentemot patienten oavsett situation, men behöver uppnå ett eget välbefinnande för att mäkta med att ge god vård. I vissa situationer krävs det att upplevelser bearbetas för att vården ska anses god för båda parterna.

Diss. (sammanfattning) Göteborg : Göteborgs universitet, 2006. / Härtill 4 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Örebro : Örebro universitet, 2006. / Härtill 4 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Göteborg : Göteborgs universitet, 2006. / Härtill uppsatser.

Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av våld i vårdrelationer. Metod: Litteraturöversikt av 13 kvalitativa artiklar. En induktiv ansats tillämpades. Datan analyserades utifrån Fribergs femstegsmodell. Resultat: Fyra huvudkategorier och 12 kategorier. Den första huvudkategorin var “en del av professionen”, med tre kategorier; “normalisering”, “acceptans” och “rationalisering”. Den andra huvudkategorin var “professionell påverkan”, med tre kategorier; “gynnsam erfarenhet”, “påverkan på omvårdnaden” och “besvikelse mot professionen”. Den tredje huvudkategorin var “personlig påverkan”, med fyra kategorier; “rädsla och ångest”, “ilska”, “påverkan på familjelivet” och “långvariga konsekvenser”. Den fjärde huvudkategorin var “upplevelser av stöd” med två kategorier; “varierande stöd från organisationen” och “varierande stöd från kollegor”. Slutsatser: Sjuksköterskor upplevde att våldet hade normaliserats till den grad att det sågs som en del av professionen. Sjuksköterskor accepterade och rationaliserade våldet. Att bli utsatt för våld i vårdrelationer påverkade sjuksköterskor både professionellt och personligt samt påverkade patienternas omvårdnad. Sjuksköterskor upplevde att stödet som erbjöds var bristande.

Bakgrund Personer med psykisk sjukdom är en utsatt grupp i samhället. De stigmatiseras, diskrimineras och löper större risk att drabbas av och dö i allvarliga somatiska sjukdomar. Kopplingar har tidigare gjorts mellan detta och att sjukvården är bristande för dessa patienter. Syfte Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors uppfattningar om patienter med psykisk sjukdom på somatiska avdelningar och hur dessa sammanfaller med tidigare erfarenheter, utbildning och kunskapsnivå. Metod I studien har kvantitativ design tillämpats. En enkät med nio icke-öppna frågor delades ut till alla sjuksköterskor på tre vårdavdelningar med somatisk vård. Resultat Sjuksköterskorna kände oftare eller i högre grad otillräcklighet, empati, att det var jobbigt och distans. Patienterna uppfattades också i högre grad som krävande, oförutsägbara, utsatta och manipulativa. Majoriteten av sjuksköterskorna såg ingen skillnad viljan att gå in till patienter med psykisk sjukdom jämfört med andra. Olika bakgrundsfaktorers påverkan på dessa resultat kunde endast i få fall påvisas​.​ Sjuksköterskans antal år i yrket kunde dock kopplas till positiv utveckling på flera punkter. Slutsats Sjuksköterskorna uppgav både negativa och fientliga känslor och uppfattningar i mötet med patienter med psykisk sjukdom. Uppfattningarna och känslorna var även positiva och stödjande. Då underlaget var litet kan resultaten inte generaliseras. Studien kan dock vara bidragande till att uppmärksamma sjuksköterskors uppfattningar av patienter med psykisk sjukdom så att ytterligare förbättring kan ske och reducering vad gäller fördomar och stigmatisering. Detta för att kunna möjliggöra en bättre omvårdnad för dessa patienter. Större studier och vidare forskning inom området behövs. / Background People suffering from mental illness are a vulnerable group in today’s society. They are stigmatized, discriminated and have an increased risk of obtaining and dying from severe somatic illness. Earlier studies have shown a correlation between these facts and a deficiency in the health care of these patients. Aim The aim of this study was to investigate nurses’ attitudes towards patients suffering from mental illness in the somatic ward and if this can be related to previous experiences of mental illness, education and knowledge. Methods This study is based on a quantitative, survey methods. A questionnaire of nine closed-ended questions was distributed to all nurses in three somatic care departments. Results The results show that the nurses most often have feelings of inadequacy, empathy, concern and distance towards mentally ill patients. These patients were also percieved as more demanding, unpredictable, vulnerable and manipulative. The majority of the nurses saw no difference in their willingness to tend to patients with mental illness. Various background factors effect on these results could only be observed in a few cases. However, a relation was observed between the nurse’s degree of professional experience and a positive development in several ways. Conclusion The nurses reported negative and hostile as well as positive and supporting feelings and attitudes in their encounter with mentally ill patients. Because of a small amount of material the results cannot be generalized. Nevertheless, the study could contribute to an increased awareness regarding nurses’ attitudes towards patients with mental illness and thus aid in the process of reducing prejudice and improve health care for these patients. Further research in this subject is needed.

Bakgrund: Under 1980-talet förespråkades anhörigas närvaro vid Hjärt- och lungräddning (HLR), det tänktes vara givande för de anhöriga. Idag är det mer vanligt för anhöriga att närvara vid HLR-processen, dock kan detta påverka sjuksköterskors arbete genom att anhöriga kan störa processen. Situationen är känsloladdad för både anhöriga och vårdpersonal. Därför är det viktigt för sjuksköterskor att veta hur de ska handha anhöriga vid denna krissituation. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av anhörigas närvaro vid hjärt- och lungräddning. Metod: Litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga studier med kvalitativ ansats. Studierna hittades i två olika databaser, PubMed och CINAHL. Studierna granskades och genomgick en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Fem olika teman framkom efter analys av samtliga studier vilka bestod av sjuksköterskors erfarenheter där sjuksköterskor upplevde både fördelar och nackdelar vid anhörigas närvaro, sjuksköterskors rädslor, stöd till anhöriga och sorgeprocessen. Sjuksköterskors upplevelser baseras på erfarenheter, yrkesvana och självförtroende. Konklusion: Mer utbildning inom området krävs kontinuerligt. Tydligare riktlinjer och personal som stödjer anhöriga behövs för att underlätta arbetet vid anhörigas närvaro under HLR. / Background: It was advocated in the 1980’s that the presence of relatives in cardiopulmonary resuscitation (CPR), was thought to be rewarding for the relatives. Today, it is more common for relatives to attend the CPR process, however their presence may affect the work of nurses by means of interference with the process. The situation is emotionally charged for both relatives and healthcare professionals. Therefore, it is important for nurses to know how to manage relatives during this crisis situation. Aim: The aim was to highlight nurses’ experiences of family presence during cardiopulmonary resuscitation. Method: A Literature-review study based on 10 scientific studies with qualitative approach. The studies were retrieved from two different databases, PubMed and CINAHL. The studies have been surveyed and undergone a qualitative content analysis. Results: Five different themes emerged after analysis of all studies, consisting of nurses' experience, nurses’ fears, support for relatives and the grief process. Conclusion: It was found that more education in the field is required continuously. Clearer guidelines and staff supporting relatives are needed to facilitate the work for the presence of family during CPR.

Bakgrund: Behovet av legitimerade sjuksköterskor förväntas öka de kommande åren. Högskolor och hälso- och sjukvården har en utmaning i att locka till sig fler att utbilda sig och stanna kvar inom sjuksköterskeyrket då många blir sjukskrivna på grund av utmattning eller slutar redan det första året som yrkesverksam. Syfte: Att beskriva nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av yrket. Metod: En beskrivande litteraturstudie med resultat från 13 stycken artiklar, som alla sökts fram i PubMed via biblioteket på Högskolan i Gävle. Huvudresultat: I studien framkom 3 huvudteman med tillhörande underteman: En överväldigande start på arbetslivet, Arbetsmiljö och Från Novis till erfaren. Nyutexaminerade sjuksköterskor upplevde övergången från utbildningen till arbetslivet som svår, med brist på klinisk erfarenhet under studietiden. Detta bidrog till stress och en känsla av otillräcklig kompetens samt till att en holistisk omvårdnad inte hanns med. Bra arbetsmiljö och handledning med återkoppling från handledare, kollegor och chef beskrevs ha stor inverkan på den nyutexaminerade sjuksköterskans upplevelse, självförtroende och kompetens. Slutsats: Många sjuksköterskor upplevde brister i kliniska färdigheter och kände sig osäkra i sin nya yrkesroll vilket antyder att sjuksköterskeutbildningen bör integrera mer praktik med teorin. I studiens resultat framgår det att tryggheten och självförtroendet kommer med tiden, det gäller att inte ge upp under den första tiden med osäkerhet i den nya yrkesrollen, vilket stämmer väl överens med Benners modell Från novis till expert. / Background: The need for licensed nurses is expected to increase in the coming years. Universities and health care face a challenge in attracting more people to study and stay in the nursing profession as many either take sick leave due to exhaustion or quit during their first year as a professional nurse. Aim: To describe newly graduated nurses' experiences of the profession. Method: A descriptive literature study with results from 13 articles, all of which were searched for in PubMed via the library at the University of Gävle. Main results: In the study, 3 main themes emerged with associated sub-themes: An overwhelming start to working life, Work environment, and From novice to experienced. Newly graduated nurses experienced the transition from education to working life as difficult, with a lack of clinical experience during their studies. This contributed to stress and a feeling of insufficient competence, as well as a lack of holistic nursing. Good work environment and supervision with feedback from supervisors, colleagues and the manager was described as having a great impact on the newly graduated nurse's experience, self-confidence and competence. Conclusion: Many nurses experienced shortcomings in clinical skills and felt insecure in their new professional role, which suggests that nursing education should better integrate more practice with theory. The results of the study show that security and self-confidence come with time; it is important not to give up during the first period of insecurity and uncertainty in the new professional role, which is in good agreement with Benner's model From novis to expert.

Bakgrund: En akutmottagning är en plats där snabba beslut ofta måste tas. Tidigare studier visar att faktorer som påverkar sjuksköterskans arbete med att vårda patienter i livet slut inom akutmottagning är hög arbetsbelastning, svårigheter att stötta närstående och dålig utformning av akuten där möjligheten för avskildhet är liten för döende patienter och deras sörjande närstående. Att påbörja palliativ vård i ett tidigare skede kan minska akuta sjukhusbesök och inläggningar den sista tiden i livet. Vissa diagnoser har ett ojämnt sjukdomsförlopp, det kan då vara svårt att veta när övergången till palliativ vård bör ske, vilket kan leda till att vården kommer i ett sent skede av sjukdomen. Vid upprepade vårdtillfällen på akutsjukhus bör dessa patienter fångas upp och den palliativa vården sättas in.  Syfte: Syftet var att beskriva metoder för att identifiera och bedöma palliativa vårdbehov hos patienter på akutmottagning.  Metod: Litteraturöversikt med 15 inkluderade artiklar. Sökning utfördes i databaserna PubMed och CINAHL. Studierna är av både kvalitativ och kvantitativ ansats. Utvalda artiklar granskades, analyserades och sammanställdes till nytt resultat.  Resultat: Genom analysen framkom tre kategorier: Bedömningsverktyg, Bedömning av palliativt vårdbehov utifrån individuell vårdplan och Samarbete mellan enheter. Förslag på olika bedömningsverktyg lyfts fram men även vikten av ett gott samarbete mellan olika enheter, här mellan akutmottagning och palliativ vård. Behov av tidiga samtal med patienter med livsbegränsande sjukdom framkommer.  Slutsats: För att identifiera och bedöma palliativa vårdbehov behövs ett specifikt bedömningsinstrument, kunskap och ett bra teamsamarbete mellan olika enheter. Tillgängliga vårdplaner och patientfullmakter skulle kunna underlätta bedömning och beslut om vidare vård. Sjuksköterskan har en nyckelroll både vid triagering och som länk mellan teamen, men även som förmedlare av kunskap och genom att leda utbildning på avdelningen. / Background: At the emergency room immediate decisions often have to be made. Prior studies show that some of the factors that affect a nurse’s ability to care for patients at the end of their lives in the emergency room include a heavy workload, challenges in supporting and offering seclusion to dying patients and their grieving families due to inefficient design of the emergency facility. Beginning palliative care at an earlier stage can reduce acute hospital visits and hospitalizations in the last period of life. Some diagnoses reveal an uneven course of disease, leading to challenges in knowing when the transition to palliative care should take place. Patients that require repeated visits to emergency rooms should be identified and palliative care should be administered.  Aim: The aim was to describe methods for identifying and assessing palliative care needs in patients in the emergency department.  Method: Literature review with 15 included articles. Search was performed in the databases PubMed and CINAHL. The studies are of both qualitative and quantitative approach. Selected articles were reviewed, analyzed and compiled into new results.  Results: The analysis revealed three categories: Tools for Assessment, Assessment of palliative care needs based on individual care plan and Cooperation between hospital units. Proposals for different assessment tools are emphasized, as well as the importance of sustained cooperation between different units. The need for early consultations with patients experiencing life-limiting illness emerges.  Conclusion: To identify palliative care needs requires specific assessment tools, knowledge and teamwork across different departments. Available care plans and patient authorizations could facilitate assessment and decisions about further care. The nurse plays a key role in triage and as a link between teams, as well as a leader of education and training within the departments.

Bakgrund: Andelen kvinnor som insjuknar i bröstcancer ökar. År 2019 diagnostiserades cirka 150 av 100 000 kvinnor med bröstcancer i Sverige. Därmed möter sjuksköterskor allt fler anhöriga som behöver stöd i att hantera en bröstcancerdiagnos. För att kunna möta de anhörigas stödbehov behöver sjuksköterskor kunskap kring vilket typ av stöd som upplevs vara hjälpsamt. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att sammanställa litteratur med fokus på anhörigas upplevelser av stöd från sjuksköterskor när en familjemedlem drabbats av bröstcancer. Metod: Studiedesignen för examensarbetet var en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Sökningar av befintlig litteratur genomfördes i databaserna PubMed och CINAHL. Ett urval av artiklar från sökningarna gjordes, därefter genomgick de valda artiklarna en kvalitetsgranskning med hjälp av SBU:s granskningsmall. Därpå gjordes en innehållsanalys för att analysera och kategorisera artiklarnas resultat. Resultat: Elva kvalitativa studier utgjorde litteraturstudiens resultat. Resultatet presenteras i två kategorier, behov under en skör resa och ambivalens av att leva med ovisshet, med vardera två subkategorier. Konklusion: När stödinsatser gavs till anhöriga blev deras upplevelser av sjukvården avsevärt bättre jämfört med anhöriga som upplevde att de inte fick ta del av stödinsatser. De som saknade stödinsatser upplevde en kamp i ensamhet med en önskan om att bli sedda och få stöd. / Background: The number of women that are diagnosed with breast cancer increases. In 2019, 150 out of 100.000 women in Sweden were diagnosed with breast cancer. With that, nurses are more often faced with relatives that are in need of support in handling a breast cancer diagnosis. Nurses therefore need to have a knowledge of person centered care in order to be able to support relatives and the needs they have during a difficult time.  Aims: The purpose of the literature review was to summarize the content of the literature with a focus on relatives' need for support when a family member gets a breast cancer diagnosis. Method: The design of the study for the thesis was a literature review with a qualitative approach. A search for existing literature was conducted in the databases PubMed and CINAHL. Thereafter, a selection of articles that the searches returned underwent quality review with the assistance of SBU: review template for qualitative studies. A content analysis was also carried out in order to analyze the result of the articles.  Results: The result of the literature review was based on eleven qualitative studies. The result is presented divided into two categories; needs during a fragile journey and ambivalence when living with uncertainty, each category had two subcategories.  Conclusion: When support was given to relatives, their experiences of healthcare became significantly better compared to relatives who felt that they did not get to take part of the support. Those who lacked support experienced a lonely struggle with a desire to be seen and supported.