Digitaliseringens framväxt har utvecklat digitala arbetsmiljöer inom verksamheter där informationsteknologi tillämpas för att förbättra medarbetarnas produktivitet. Användningen av digital teknologi har ökat säkerhetsbehovet, med ett större fokus på cyber- och informationssäkerhet för att skydda mot digitala hot. Syftet med studien är att undersöka hur en offentlig verksamhet främjar IT-säkerhetsmedvetenhet i en digital arbetsmiljö, med fokus på hur en region inom hälso- och sjukvården arbetar med cyber- och informationssäkerhet. Forskningen grundar sig på en kvalitativ fallstudie där intervjuer har genomförts med medarbetare på säkerhetsavdelningen samt från sjukvården i den utvalda regionen. Resultatet visar att regionens arbete med att främja säkerhetsmedvetenhet i den digitala arbetsmiljön i flera avseenden anses vara bristfällig. Således belyser studien att en säkerhetsmedvetenhet kan främjas genom olika perspektiv såsom en tydlig kommunikation från verksamhetsledningen ut i organisationen samt att medarbetaren beaktar cyber- och informationssäkerhet som en del av det givna ansvarsområdet, oavsett arbetsuppgifter. Det är även väsentligt att anpassa den digitala arbetsmiljön där tekniken samspelar med människan. Ett förslag har utvecklats till regionen för att främja säkerhetsmedvetenhet och upprätthålla funktionsförmågan i en tidspressad arbetsmiljö, samtidigt som säkerheten prioriteras. / The rise of digitalization has developed digital work environments within organizations where information technology is applied to enhance employee productivity. The use of digital technology has increased security needs, with a greater focus on cyber and information security to protect against digital threats. This study aims to investigate how a public organization promotes IT security awareness in a digital work environment, focusing on a healthcare sector region's cyber and information security practices. The research, based on a qualitative case study where interviews have been conducted with employees of the security department and healthcare workers, indicates that the region's efforts to promote security awareness in the digital work environment are deficient in several respects. Thus, the study highlights that security awareness can be enhanced through various perspectives, such as clear communication from management throughout the organization and employees considering cyber and information security as part of their responsibilities, regardless of their work tasks. It is also essential to adapt the digital work environment where technology interacts with human elements. A proposal has been developed for the region to foster security awareness and maintain functionality in a time-sensitive work environment while prioritizing security.

I mitt examensarbete har jag undersökt min prekära situation som konsthantverkare och hemtjänstpersonal. Arbetet innehåller reflektioner från den prekära situation det innebär att arbeta i hemtjänsten och att vara brukare. Jag belyser mina medvetna och omedvetna översättningsprocesser från hemtjänsten till mitt konsthantverkskap. Arbetsprocessen i verkstaden binds ihop med prekariatets mindre synliga delar. Identitet, tillhörighet och gemenskap.

Syfte: Syftet med detta arbete var att analysera vilka faktorer som bidrar till utbrändhet hos de som arbetar inom hälsovården. Metod: Följande arbete bestod av en litteraturstudie. Analys: Flera vetenskapliga tvärsnittsartiklar från olika länder användes med målet att undersöka vilka arbetsmiljöfaktorer ofta förekommer och orsakar utmatning hos läkare, sjuksköterskor och undersköterskor. Resultat: Under arbetets gång under resultatet redogjordes det att utbrändhet orsakas av många faktorer såsom stressiga arbetsdagar, ung ålder, brist på arbetserfarenhet, familjestatus, antal barn, tätt samarbete med många patienter, liten kontakt med arbetskamrater, höga krav och otacksamhet från patienter, problem med ekonomi, brist på vila och individens hälsoproblem. Med hjälp av Maslach Burnout Inventory och Copenhagen Burnout Inventory som användes i artiklar var utmattningssyndrom tydligt definierad, och dess faktorer noggrant analyserade. Diskussion: I diskussionsdelen var två olika Burnout Inventory - enkäter beskrivna med stöd av artiklar. Dessutom diskuterades egenskaper hos en enkät vilket stöddes av Bryman (2008), och förutom det genomfördes genomgång av artiklar, använda i analysdelen, för att säkerställa deras trovärdighet. / Purpose: The purpose of this work was to analyze the factors that contribute to burnout in those who works in health care. Method: The following work consists of literature study. Analysis: Several scientific cross-sectional articles from different countries were used with the aim of investigating which work environment factors often occur and cause the burnout among physicians, nurses and assisted nurses. Result: During the result, it was reported the burnout is caused by many factors such as stressful working days, young age, lack of work experience, family status, number of children, close cooperation with many patients, little contact med colleagues, high demands and ingratitude from the patients, problems with finances, lack of rest and individual´s health problems. Using the Maslach Burnout Inventory and Copenhagen Burnout Inventory used in articles, fatigue syndrome was clearly defined, and its factors carefully analyzed. Discussion: In the discussion two different Burnout Inventory – surveys were described with the support of articles. In addition, the characteristics of a survey were discussed, with was supported by Bryman (2008); and articles, used in the analysis, were presented to ensure their credibility.

Many healthcare organisations face repetitive incidents because organisations tend to fail to learn from the past. Learning from incidents (LFI) in healthcare is a process through which healthcare professionals and the organisation as a whole seek to understand adverse events that have taken place. The LFI process consists of five main steps: data acquisition, investigation and analysis, planning interventions, implementing interventions, and evaluations. In order to reduce the reoccurrence of incidents, it is important that LFI processes are improved. As a prerequisite, it is necessary to gain insight into the steps of the LFI process to identify hindrances (bottlenecks) and mitigate them. This thesis is a broad comparative study of the LFI processes in Dutch and Swedish healthcare systems. Cross-border comparisons between LFI systems can support mutual learning, and consequently lead to improvements of healthcare organisations’ learning processes. The study consists of an analysis of Swedish and Dutch legislation, national healthcare inspectorates, and hospitals’ learning from incidents processes. Legislation was analysed through a (legal) documentation study. Healthcare inspectorates’ practices in LFI were analysed by a combination of documentation studies, and by conducting interviews with one Dutch inspector, one Swedish inspector, and one Swedish development strategist. For analysis of hospitals’ LFI processes, a questionnaire and interview study with fourteen Dutch and eleven Swedish hospitals were conducted. Analysis of these processes was done at the hand of a number of quality statements developed based on a literature study. The main differences between how the two countries’ learn from incidents are in data acquisition, and investigation and analysis. The Netherlands have various reporting systems, as well as diversity in incident investigation methods. Sweden has more uniformity in these matters. Moreover, Sweden has a national system for sharing lessons learned between hospitals, which can benefit the learning process on a national level. The Netherlands currently does not have such a system. Sweden and the Netherlands have similar strengths and weaknesses in LFI. Both countries have accessible data acquisition systems, and it does not take much time to report incidents. There are however significant disparities between incidents and sentinel events in both countries in the quality of investigations and analyses, planning of interventions and implementation of interventions. The implementation and evaluation phases are also regarded to have the lowest quality, based on analysis of the quality statements. Dutch and Swedish legislation and the supervision of the healthcare inspectorates only cover these last two phases to a limited extent. Requirements with respect to incidents are also only formulated to a limited extent (except data acquisition), which may explain the significant difference of quality when compared to sentinel events. There are resemblances between the scopes of the legal frameworks and inspectorates, and the LFI processes in hospitals. There is therefore reason to believe that hospitals typically do not excel above what is required by legislation or by the healthcare inspectorates. / I många vårdorganisationer upprepar sig incidenter eftersom organisationer tenderar att misslyckas med att lära sig från incidenter. Att lära från incidenter (LFI) inom hälso- och sjukvården är en process genom vilket vårdpersonal och organisationen som helhet försöker förstå incidenter som har ägt rum. LFI-processen består av fem huvudsteg: datainsamling, utredning och analys, planering av åtgärder, implementering av åtgärder, och utvärderingar. För att minska upprepande av incidenter är det viktigt att LFIprocesser förbättras. Det här examensarbetet är en jämförande studie av LFI-processerna i holländska och svenska sjukvårdssystem. Gränsöverskridande jämförelser mellan LFI-system kan stödja ömsesidigt lärande och därmed leda till förbättringar av vårdorganisationernas lärande. Studien består av en analys av svensk och holländsk lagstiftning, nationella inspektioner och sjukhusens lärande från incidensprocesser. Lagstiftningen analyserades genom en (juridisk) dokumentationsstudie. Sjukvårdsinspektionernas praxis i LFI analyserades med en kombination av dokumentationsstudier och genom att göra intervjuer med en holländsk inspektör, en svensk inspektör och en svensk utvecklingsstrateg. För analys av sjukhusens LFI-processer genomfördes en enkätstudie och intervjustudie med 14 holländska och 11 svenska sjukhus. Analysen genomfördes med ett kvalitetsindikatorer som är baserade på en litteraturstudie. De viktigaste skillnaderna mellan hur de två länderna lär sig av incidenter är inom datainsamling och incidentutredning. I Nederländerna används många olika rapporteringssystem och utredningsmetoder för händelser. Sverige har mer enhetlighet i dessa frågor. Dessutom har Sverige ett nationellt system för att dela lärdomar mellan sjukhusen, vilket kan gynna lärningsprocessen på nationell nivå. Nederländerna har för närvarande inget liknande system. Sverige och Nederländerna har liknande styrkor och svagheter i LFI. Båda länderna har tillgängliga datainsamlingssystem och det tar inte mycket tid att rapportera incidenter. Det finns betydliga skillnader mellan incidenter och händelser som har medfört allvarliga vårdskador i båda länderna. Detta gäller kvaliteten på utredningar, planering av åtgärder och implementering av årgärder. Implementerings- och utvärderingsfaserna anses ha lägsta kvalitet, baserat på analys av kvalitetsindikatorerna. Holländsk och svensk lagstiftning och tillsynen av inspektionerna täcker dessa två sista faser endast i begränsad utsträckning. Krav på incidenter formuleras också endast i begränsad omfattning (förutom datainsamling), vilket kan förklara skillnaden i kvalitet jämfört med händelser som har medfört en allvarlig vårdskada. Det finns likheter mellan räckvidden av lagstiftningen och inspektionen, och LFIprocesserna på sjukhus i både länder. Det finns därför anledning att tro att sjukhus vanligtvis inte utmärker sig högre än vad som krävs enligt lagstiftningen eller av hälsooch sjukvårdsinspektionerna.

A prominent challenge in the healthcare system today is the limitation of resources in combi- nation with an increasing need for healthcare services. The pressure on healthcare is already extremely high and increasing due to a larger number of people seeking care as well as an aging population with an increased need for care. Therefore, it becomes more important to distribute resources effectively within healthcare to ensure high-quality care for everyone. Still, research shows that overcrowding of emergency departments and hospital wards is increasing affecting patient safety negatively with several negative implications including higher rates of medical errors and higher mortality. The problem is that healthcare is a complex system with many components that are interrelated and therefore hard to study with traditional approaches. Despite the huge quantity of studies on the overcrowding problem, there is yet to find a solution that could solve the problem. Thus, this thesis aims to design a data-driven pipeline to explore the clinical and logistical complexity of Emergency medicine patients admitted to hospital wards adopting a complex graph approach. Complex network theory provides a suitable tool to investigate complex networks by breaking complex systems down into smaller graphs with objects (nodes) and studying the relationship between these through various analysis tools. In this thesis, five complex networks were constructed representing co-morbidities in the car- diac, medicine, surgery, stroke, and orthopedic wards of the Academic Hospital of Uppsala, a hospital suffering from overcrowding. These networks were analyzed using degree distribution, centrality metrics, clustering coefficient, and community detection to reveal structural and clin- ical patterns. A comprehensive network of all hospital co-morbidities was also created and an- alyzed to compare it with the ward structures. Additionally, a network mapping patient flow from the emergency department based on chief complaints and ICD codes to wards was created and analyzed to identify admission patterns. The analysis of the co-morbidity networks revealed that there was an indication of structure between the wards. This was based on the visualization of nodes and edges of the networks, identified communities, and community comparisons between the wards. Further, it showed that there was a big overlap of common co-morbidities which could indicate the contrary. But it was also revealed that in terms of community structure, the wards were considerably different from each other indicating a good separation of diseases. The results of this research show that complex network theory could be used to increase the understanding of the complexity of healthcare wards in terms of the structure of diseases as well as clinical variability and allow for a discussion regarding if this is related to clinical or logistical factors. It also shows the potential of using complex network theory to increase the understanding of the path patients take from the emergency department to the wards based on the community detection analysis showing that there is a structure of where patient ends up based on the assigned ICD code and chief complaint in the emergency department. Previous studies have typically focused on specific diseases or patient flow within a single ward or the emergency department. This approach offers a tool to examine patient logistics across multiple wards alongside their clinical characteristics. The insights gained could help improve hospital structure by more efficiently distributing patients between wards, thereby enhancing resource use and hospital operations. Further research using complex network theory could deepen understanding of overcrowding issues and identify potential solutions. / En stor utmaning inom sjukvårdssystemet idag är begräsningen av resurser i kombination med ett ökat vårdbehov. Trycket på sjukvården är redan högt och ökar till följd av ett ökat antal personer som söker vård samt en åldrande befolkning med ett ökat vårdbehov. Därav blir det viktigare att fördela resurser inom sjukvården på ett effektivt sätt för att säkerställa en högkva- litativ vård till alla. Forskning visar dock att överbeläggningar på akutvårdsavdelningar och sjukvårdsavdelningar ökar vilket påverkar patientsäkerheten negativt med flera negativa kon- sekvenser däribland en högre andel medicinska misstag och en högre mortalitet. Problemet är att sjukvården är ett komplext system med många komponenter som samverkar och det är därav svårt att studera med traditionella tillvägagångssätt. Trots det höga antalet studier på överbeläggningar inom sjukvården behöver man fortfarande hitta en lösning på problemet. Därav är målet med denna avhandling att designa en datadriven pipeline för att undersöka den kliniska och logistiska komplexiteten hos patienter inlagda från akutvårdsavdelningen med hjälp av en komplex grafmetodik. Komplex nätverksteori är ett lämpligt verktyg för att studera komplexa nätverk genom att bryta ned det i mindre komponen- ter och undersöka sambanden mellan dem med hjälp av olika analysverktyg. I denna avhandling skapades 5 komplexa nätverk som representerade komorbiditeter utifrån tilldelad ICD-10-kod på hjärt-, medicin-, kirurgi-, stroke- och ortopediska avdelningen vid det akademiska sjukhuset i Uppsala, ett sjukhus som för närvarande lider av överbeläggningar. Nätverken analyserades med hjälp av gradfördelning, olika centralitetsmått, klusterkoefficient och samhällsdetektering för att identifiera skillnader eller likheter när det gäller struktur och klinisk variation. Ett heltäckande komplext nätverk skapades där alla komorbiditeter på hela sjukhuset inkluderades för att möjliggöra en jämförelse med strukturen på avdelningarna. Utö- ver detta, skapades och analyserades ett nätverk för att kartlägga patientflödet från akuten till sjukvårdsavdelningarna baserat på huvudorsak till patientens akutbesök och ICD kod. Analysen av samhällsstrukturen visade att det fanns en indikation av struktur mellan avdelning- arna. Detta baserat på visualisering av noder och kopplingar i nätverken, identifierade sam- hällen samt jämförelser av samhällen mellan avdelningarna. Vidare visade det dock att det fanns ett stort överlapp av vanliga komorbiditeter vilket kunde indikera motsatsen. Det visades dock att även när det gäller samhällsstruktur var avdelningarna väldigt olika vilket indikerade en god separering av sjukdomar. Resultaten av denna forskning visar att komplex nätverksteori kan användas för att öka förstå- elsen för komplexiteten på sjukvårdsavdelningarna gällande strukturen mellan sjukdomar såväl som klinisk variationen och öppnar upp för en diskussion om dessa är relaterade till kliniska eller logistiska faktorer. Det visar också potentialen att använda komplex nätverksteori för att öka förståelsen för den väg som patienterna tar från akutvårdsavdelningen till avdelningarna baserat på samhällsdetekteringsanalysen som visar att det finns en struktur av var patienten hamnar baserat på den tilldelade ICD-koden och huvudklagomål från akutvårdsavdelningen. Tidigare studier som har använt detta tillvägagångssätt har i huvudsak undersökt specifika sjuk- domar eller flöden på en specifik avdelning eller akutvårdsavdelning. Det här tillvägagångssät- tet ger ett verktyg för att utforska logistiken för patienters rutter till olika avdelningar samtidigt som deras kliniska egenskaper beaktas. Resultaten genom denna pipeline kan ge en grund för att öka förståelsen för hur man bättre kan strukturera sjukhuset genom att dela patienter mellanvavdelningar och genom detta effektivisera användningen av resurser och potentiellt förbättra rutiner på sjukhuset. Genom vidare studier, kan komplex nätverksteori användas för att öka förståelsen kring faktorer relaterade till problemet med överbeläggningar och hitta potentiella lösningar på problemet.