Since the new Swedish law was implemented in 2018, where hazard gambling was included in treating people with addiction, we wanted to investigate how the Swedish municipality and region collaborated to treat people with the syndrome. The purpose was to get a deeper understanding of how the municipality and region collaborate to reach consensus with people experiencing hazard gambling. The methods used to collect data was by qualitative semi-structured interviews through zoom- and team meetings. The results shows prerequisites for collaboration, aspects of power structures in the collaboration and organizational factors for reaching consensus. The conclusion is that the collaboration depends on co-morbidity, the effect of the hierarchy in- and between the organizations, the difference of the law and guidelines between the organizations to make the collaboration effective and that it is a lot of work to be done for reaching full potential in the collaborative process.

Problembakgrund: Mellan år 1970-2009 utgjordes apoteksmarknaden i Sverige av ett statligt monopol, där Apoteket AB hanterade läkemedelsförsörjning för samtliga landsting i Sverige. År 2009 privatiserades däremot apoteksmarknaden, och landstingen fick nu välja om det skulle hantera läkemedelsförsörjningen i egen regi eller fortsätta upphandla tjänsten till en extern aktör. Åren efter avregleringen har landstingen valt att gå olika vägar, där några valt att fortsätta outsourca denna tjänst och andra har tagit hem tjänsten och hanterar den i egen regi. Med kostnadsbesparingar och vårdkvalitet i fokus för landstingen, är det därför intressant att undersöka varför de hanterar tjänsten olika. Syfte: Syftet med studien är att först kartlägga hur landstingen i Sverige hanterar läkemedelsförsörjningen och därefter undersöka och identifiera vilka kritiska faktorer som finns gällande valet av hanteringssätt. Vidare avser studien att analysera hur valet av hanteringsätt påverkas av dessa kritiska faktorer. Utifrån denna analys är det sedan möjligt att utarbeta en modell för sourcingbeslut gällande läkemedelsförsörjning i svensk hälso- och sjukvård. Metod: I studien genomfördes en surveyundersökning, där avsikten var att utföra strukturerade telefonintervjuer på samtliga landsting i Sverige. Studien utgick ifrån en kvantitativ forskningsstrategi med inslag av kvalitativa delar. Detta för att kartlägga landstingens hanteringssätt av läkemedelsförsörjning, samt undersöka drivkrafter och kritiska faktorer vid valet av hanteringssätt. Slutsats: En beslutsmodell i form av ett beslutsträd utformades för sourcingbeslut gällande läkemedelsförsörjningen för svenska landsting. Beslutsmodellen utgick ifrån tre huvudområden som var kritiska vid valet av hanteringssätt gällande läkemedelsförsörjning – fokus på kärnverksamhet, kostnadsbesparingar och vårdkvalitet. Dessa utgjorde grunden i beslutsmodellen, och var avgörande vid beslutsfattandet gällande hanteringssättet. / Background: During the years of 1970-2009 the pharmacy market In Sweden was run by the government, where Apoteket AB managed drug supply for all counties in Sweden. In 2009, however, the pharmacy market was privatized and the county councils, which are responsible for the Swedish health care, now had to choose whether it would manage the drug supply in-house, or continue to procure the service from an external player. The years after deregulation county councils decided to go different ways with this, where some chose to continue to outsourcing this service and other decided to manage it in-house. With cost savings and quality of care as the main focus of the county councils, it is interesting to examine why they handle this service differently. Purpose: The purpose of the study is to first identify how the county councils in Sweden handle their drug supply, and then examine and identify the critical factors by outsourcing this service or by managing it in-house. Furthermore, the study will analyze how the choice of managing this service in-house or outsource it is affected by these critical factors. Based on this analysis, it is then possible to develop a model for sourcing decisions regarding drug supply in the Swedish health care. Method: The study was conducted using a survey study, where structured telephone interviews were used as a data collection method on the county councils in Sweden. The study was based on a quantitative research strategy, with some qualitative elements. This was considered necessary to map out how the county councils managed their drug supplying, and to examine the driving forces and critical factors in choosing between outsourcing or in-house. Conclusion: A decision model in the form of a decision tree was designed for sourcing decisions regarding drug supply for the Swedish county councils. The decision model was based on three main areas that were established as critical in the selection of management methods regarding the drug supplying – focus on core activities, cost savings and quality of care. These areas formed the basis of the decision model, and were established instrumental in sourcing decisions regarding drug supplying in Swedish health care.

Som distriktsläkare har jag mött mycket lidande hos mina patienter. I min egen läkarutbildning för 40 år sedan och ännu idag på läkarutbildningen saknas undervisning om själva lidandet – det själsliga och existentiella lidandet. Trots att läkarutbildningen är en både akademisk och praktisk yrkesutbildning har det inom akademin funnits en ambivalens till praktiskt yrkeskunnande. Intresset och utrymmet för detta kunnande har till min glädje blivit större under de tjugo år jag arbetat som lärare och kursledare. Och studenterna har blir bättre förberedda på sin framtida yrkesroll genom införandet av patient-centrerad kommunikationsträning och olika undervisningsmoment avseende professionellt förhållningssätt, etik och bemötande, ledarskap och samarbete, genus och mänskliga rättigheter. Dock saknas fortfarande viktiga ämnen, såsom kunskapsteori och bildning. Mitt sökande har varit inriktat på att få tillgång till ett språk med ord och begrepp som beskriver läkares tysta yrkeskunnande och den förtrogenhetskunskap som utgör förutsättningen för god läkekonst för att uppnå en medveten balans mellan läkarvetenskap och läkekonst. Kunskap om lidandet är en väsentlig del i en läkares möte med sjuka människor. Först under själva arbetet med denna uppsats förstod jag att det varit en omedveten drivkraft i mitt arbete som läkare men också i mitt eget liv att förstå mer om lidandet. Jag har försökt dela med mig av kunskaper och erfarenheter om lidande från patientmöten och reflektioner kring dessa. Min förhoppning är att kunna inspirera andra kollegor att utforska sitt eget tysta yrkeskunnande. Då kan vårt gemensamma språk utvecklas och hållas levande och vårt yrkeskunnande bli synligt och få en upprättelse till gagn inte bara för oss själva utan för sjukvården och framför allt för patienterna.

Patients with mental illness experience dissatisfaction with their care due to lack of understanding and ignorance from the nurses. The nurses’ approach might influence these patients' experience of their care. The purpose of the literature review was to describe nurses' approach in care of patients with mental illness. The literature review is based on an inductive approach and the result is based on 14 scientific papers, of which eight used a qualitative design and sex used a quantitative design. A simpler form of content analysis was used, which resulted in four themes: the importance of knowledge, preconceived perceptions, neglect and feelings of responsibility. Nurses' attitudes to mental illness are both positive and negative. Positive approaches include feelings of responsibility for patient care. Negative approaches include neglect and negative feelings such as distrust and fear. The result of the literature review indicates a need for more education about mental illness in order to reduce stigma and knowledge gaps among registered nurses in public health services. As many results articles were related to abuse problems the area seems limited, therefore more research directed toward other mental illnesses, is recommended. / Patienter med psykisk ohälsa upplever missnöje med sin omvårdnad på grund av brist på förståelse och negligering från sjuksköterskorna. Sjuksköterskorna kan påverka dessa patienters upplevelser av omvårdnaden genom sitt förhållningssätt. Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors förhållningssätt i omvårdnaden av patienter med psykisk ohälsa. Litteraturstudien grundas på en induktiv ansats och resultatet baseras på 14 vetenskapliga artiklar, varav åtta artiklar är kvalitativa och sex artiklar är kvantitativa. En enklare form av innehållsanalys användes, vilket resulterade i fyra teman: kunskapens betydelse, förutfattade uppfattningar, negligering samt känslor av ansvar. Sjuksköterskors förhållningssätt till psykisk ohälsa är både positiv och negativ. Positiva förhållningssätt inkluderar känslor av ansvar för patienternas omvårdnad. Negativa förhållningssätt inbegriper bland annat negligering samt negativa känslor som misstro och rädsla. Litteraturstudiens resultat påvisar ett behov av mer utbildning om psykisk ohälsa för att reducera stigmatisering och kunskapsluckor hos legitimerade sjuksköterskor i den allmänna hälso- och sjukvården. Området upplevdes begränsat då många funna resultatartiklar berör missbruksproblematik, därför rekommenderas mer forskning riktad mot andra psykiska sjukdomar.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 1 är en autoimmunsjukdom. Varje år insjuknar cirka 700 barn i åldern 0-14 år. Att få diagnosen innebär stora förändringar i dagliga livet som kräver samspel mellan fysisk aktivitet, matintag, dagliga insulininjektioner samt dagliga kontroller av sitt blodsocker. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva föräldrars upplevelser av att ha barn med diabetes mellitus typ 1 och hur föräldrarna upplevde stödet från sjukvården. Syftet var även att beskriva undersökningsgrupperna och urvalsmetoden. Metod: Detta är en beskrivande litteraturstudie. Författarna till föreliggande studie har använt sig av en databasen Pubmed. Resultatet består av 13 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Huvudresultat: Resultatet redovisade att många föräldrar upplevde sorg, en stor chock och rädsla över sitt barns hälsa när deras barn har diagnostiserats med diabetes mellitus typ 1. Emotionellt stöd från sjukvården och individanpassad vård saknades enligt föräldrarna. Undersökningsgrupperna visar en majoritet av mödrar som deltog i studierna. Barnens ålder varierade men i de flesta studierna var barnen mellan 9-16 år. Ändamålsenligt urval användes i alla 13 artiklarna. Slutsats:.Slutsatsen i denna litteraturstudie är att föräldrarna påverkades stort när deras barn fått diagnosen diabetes mellitus typ 1. Det blev en överväldigande situation med mycket känslor och förändringar i det vardagliga livet. Det behövs mer kunskap inom området för att sjuksköterskor ska kunna bemöta och stötta dessa familjer vilket kan leda till förbättrad omvårdnad. / Background: Diabetes mellitus type 1 is an autoimmune disease. Each year 700children aged 0-14 years get diabetes mellitus type 1. To be diagnosed involves majorchanges in daily life that require interactions between physical activity, food intake,daily insulin injections and daily checks of their blood sugar. Aim: The purpose of this study was to describe parents' experiences of having a childwith type 1 diabetes mellitus and how parents experience the support from healthcare.The aim was also to describe the study groups and qualitative sampling. Methods: This is a descriptive literaturestudy. The authors of the present study used thedatabase Pubmed. The result consists of 13 scientific articles with qualitative approach. Main results: The results shows that many parents experience grief, a big shock andfear about their children's health when their child has been diagnosed with diabetesmellitus type 1. Emotional support from health care and individualized care weremissing according to the parents. Study groups show a majority of mothers whoparticipated in the studies. Children's ages varied but in most of the studies were thechildren between 9-16 years. Purposive samples were used in all 13 articles. Conclusion: The conclusion of this study is that parents affected large when their childis diagnosed with diabetes mellitus type 1. There was an overwhelming situation with alot of emotions and changes in everyday life. More knowledge is needed in the area fornurses to be able to respond and support these families, which can lead to improvedcare.

Mäns våld mot kvinnor är ett omfattande folkhälsoproblem. Våldet innefattar inte enbart fysiskt våld mot kvinnans kropp utan även att kvinnan skadas psykiskt genom exempelvis kränkningar, isolering och skuldbeläggning. Syftet med studien är att beskriva hur kvinnor som utsatts för våld i nära relation upplever bemötandet inom hälso- och sjukvården. Både forskning och rapporter visar att vårdpersonal ofta upplever svårigheter eller osäkerhet i detta möte. Ökad kunskap hos vårdpersonalen gällande våld i nära relation kan i sin tur bidra till ett bättre bemötande. Studien grundar sig på en litteraturstudie enligt Fribergs analysmodell med grund i kvalitativ forskning. Nio artiklar har analyserats för att beskriva kvinnans upplevelse av bemötandet inom hälso- och sjukvården. Resultatet delades upp i tre huvudteman: “Vårdpersonal skapar känslor”, “Att samtala om våldet” samt “Vårdpersonalens vårdande” med tillhörande tio underteman. Resultatet visar att våldsutsatta kvinnor upplever olika känslor i mötet med vårdpersonal. Det kan vara känslan av att bli bekräftad, känslan av att känna sig trygg. Det kan även vara negativa känslor som att känna sig förminskad och ifrågasatt vilket förstärker kvinnans lidande. Många kvinnor önskar att bli tillfrågade om våld i nära relation då det ofta upplevs genant att ta första steget och berätta om sin utsatthet. Resultatet visar också att kvinnorna upplever att sjuksköterskans fokus låg på att vårda de fysiska skadorna medan de psykiska skadorna försummades. Vårdpersonal inom hälso- och sjukvården upplever att det är svårt att tala om våld i nära relation med en patient, vilket gör att vårdpersonalen ofta undviker att ställa frågan om våld. Av den orsaken kan det vara av stor betydelse att vårdpersonal får utbildning i ämnet för att utsatta kvinnor ska få ett så bra bemötande som möjligt.

Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett vanligt förekommande samhällsproblem hos Sveriges befolkning. Begreppet psykisk ohälsa innefattar allt ifrån mindre allvarliga psykiska besvär till allt mer allvarligare tillstånd. Personer som lever med en allvarlig psykisk sjukdom har en förkortad livslängd med 10–25 år i jämförelse med den allmänna befolkningen. Patienter med psykisk ohälsa upplever ett bristande bemötande och känner sig maktlösa, misstrodda och diskriminerad i vården. Vårdandet av denna patientgrupp kräver ett professionellt förhållningssätt från sjuksköterskan så att patientens delaktighet ökar.  Syfte: Syftet var att beskriva faktorer som påverkar sjuksköterskans förhållningssätt gentemot patienter med psykisk ohälsa inom hälso-och sjukvård.  Metod: Denna litteraturstudie inkluderade 11 kvalitativa vetenskapliga artiklar. Samtliga artiklar kvalitétsgranskades och analyseradesmed hjälp av en manifest kvalitativ innehållsanalys. Databaserna PubMed, Cinahl och PsycINFO användes för datainsamling.  Resultat: Resultatanalysen resulterade i fyra kategorier som beskriver faktorer som påverkar sjuksköterskans förhållningssätt gentemot patienter med psykisk ohälsa inom hälso-och sjukvård. Kategorierna är;hinder i vårdandet, attityder och förförståelse, sjuksköterskans förvärvade erfarenheter ochpatient-sjuksköterskerelationen.  Slutsats: Saknad kompetens inom ämnet psykisk ohälsa och vårdmiljön skapar hinder och svårigheter i vårdandet av patienter med psykisk ohälsa. Sjuksköterskans attityder och förförståelse samt sjuksköterskans förvärvade erfarenheter spelar en viktig roll i vårdandet vilket påverkar patient-sjuksköterskerelationen.

<p>Syftet med föreliggande studie är att utifrån ett individperspektiv erhålla djupare förståelse och ökad insikt inom ramen för mäns identitetskapande på en kvinnodominerad arbetsplats. Studien utgick från en kvalitativ metod med en tematisk, semistrukturerad intervjuguide. Urvalet utgjordes av fyra män som jobbar på ett sjukhus i Halmstad. Resultatet visar att männens identitet är flyktig och att den är situationsbunden. Resultatet påvisar även hur en identitet är bunden till olika slags sociala relationer.Resultatet analyseras utifrån George Herbert Mead, Sigmund Freud, Erwig Goffman, William James samt Gregory Stone. Analysen berör aspekterna; maskulin identitet, rollskiftningar samt vad en identitet innebär.</p>

Syftet med föreliggande studie är att utifrån ett individperspektiv erhålla djupare förståelse och ökad insikt inom ramen för mäns identitetskapande på en kvinnodominerad arbetsplats. Studien utgick från en kvalitativ metod med en tematisk, semistrukturerad intervjuguide. Urvalet utgjordes av fyra män som jobbar på ett sjukhus i Halmstad. Resultatet visar att männens identitet är flyktig och att den är situationsbunden. Resultatet påvisar även hur en identitet är bunden till olika slags sociala relationer.Resultatet analyseras utifrån George Herbert Mead, Sigmund Freud, Erwig Goffman, William James samt Gregory Stone. Analysen berör aspekterna; maskulin identitet, rollskiftningar samt vad en identitet innebär.

Healthcare in Sweden are in need of a drastic change to meet the requirements of highly developed societies, and information technology is seen as an essential part to get there. However, the Swedish healthcare have to challenge their traditional innovation approaches as well. For example, it has become more common to engage patients in the innovation process through web-based platforms. We have been focusing on an approach called co-creation by studying a workshop, in which potential users and other stakeholders are cooperating creatively to come up with innovative solutions in order to improve healthcare practice. Our findings suggests that co-creation may increase the mutual understanding between different stakeholders, for example healthcare professionals and IT developers, enable horizontal learning through and outside the organization and also to raise concepts and actions that are responding to healthcare needs. However, we have found important challenges in bridging barriers that may occur when gathering people of different competencies, and involving proper participants that are representative of their groups.