Instagram is one of the fastest growing social networks and has given the image a new meaning. With social media like Instagram, the user can decide how he wants to be perceived by others. By choosing what images he wants to publish, he creates and forms the content of Instagram, which in turn creates and forms how he will be perceived. This study is about young men’s self-representation on Instagram. Based on theories about Symbolic interaction, the Dramaturgical perspective and FoMO the study is looking into which images are the most common to publish among the respondents. Furthermore, how the respondents create and form their self-image by how they imagine that other people perceive them. The study is also looking into how the self-image is affected by comparison with others and finally, what impact Instagram has on the respondents. The study has been done by interviewing six young men and also by a thematic overall analysis of their images on Instagram. The result of this study shows that a common behavior among the respondents is to make themselves look better on Instagram. The images that they publish often represents “the good life”, such as fancy dinners with friends, champagne and trips to different places around the world. Images that does not represent a luxury lifestyle are often left “behind the scenes”, and they are therefore invincible for others. The respondents also tend to create and form their self-image by their imagination of how others see them. Like a mirror, the respondents often see themselves from the eyes of others and they choose pictures just so they can live up to that specific image they think others have of them. With Instagram, the respondents can also stay updated of what other people do, but at the contrary, they are also updated of what they are missing out on. This comparison of what others do and what the respondents do not do tend to have negative effects on their self-esteem. An “optimized me” on Instagram can give increased self-esteem, but at the same time it contributes to more comparison and jealousy, which can lead to a misguided self-image.

Syftet med studien är att få ökad kunskap om relationen mellan fotbollsspelare och fotbollsledare. Detta ska göras med följande frågeställningar: Vilken betydelse har spelar- och ledarrelationen för flickors och pojkars fotbollsspelande i åldrarna 13 och 16 år?-Hur ser spelar- och ledarrelationen ut?-Vilka krav ställer spelare på ledare?-Vilka krav ställer ledare på spelare?-Vilka värden har stor betydelse för spelare och ledare inom fotbollen?Det gjordes sammanlagt nitton intervjuer med flickor och pojkar mellan 13 och 16 år, och deras ledare i två breddföreningar i Helsingborg och Lund, i Skåne. Materialet analyseras utifrån teorier om människors samspel som symbolisk interaktion och utbytesteori. Ytterligare analyser görs utifrån Sport Enjoyment-modellen och utbildningsmålet som är ungdomars motiv till idrottsdeltagande. Resultatet visar att spelar- och ledarrelationen har stor betydelse för ungdomarna, en relation som ska genomsyras av utbildning, engagemang och kommunikation. Relationen är en ömsesidig process där spelare och ledare får och ger till varandra för att nå det gemensamma målet. Det är deras sociala handlingar som skapar de regler som ska gälla, regler som också omfattar de krav som enligt respondenterna behövs för att relationen och verksamheten ska fungera. Spelares krav på ledare är i första hand fotbollsmässiga, att ledaren ska ha erfarenheter och kunskap om fotboll medan ledares krav på spelare i större utsträckning är sociala, om hur de ska fungera i en grupp och bete sig mot varandra. Resultatet visar också att utbildning; att få lära ut och att få kunskap, och ha roligt är gemensamma värden som spelare och ledare har inom fotbollen. / The study aims to acquire knowledge about the relationship between football players and football coaches. This shall be done by answering the following questions: What is the influence of the relationship between players and coaches on girls and boys participation in football between the ages of 13 and 16 years?-What does the relationship between players and coaches look like?-What requirements do players put on their coaches?-What requirements do coaches put on their players?-What values are important for players and coaches in football?There were a total of nineteen interviews with girls and boys between the ages of 13 and 16 years and their coaches in two community football clubs in Helsingborg and Lund. Football clubs whose members are over-represented by children and youths. The material was analysed using the theories of human interaction, specifically symbolic interaction and exchange theory. Further analysis was made on the basis of the Sports Enjoyment model and learning targets, young people's motives to sport participation. The results show that the relationship between players and coaches is important for youths, a relationship that should be based on education, involvement and communication. The relationship is a two-way process in which players and coaches both give and receive in order to achieve the common objective. It is the social behaviour that creates these rules, rules that dictate the requirements that makes the relationship and sports activities work. Players' demands on their coaches are about football, that the coach should be experienced and knowledgeable in their field, while leaders' demands on their players are of a social nature, that they know how to work as a group and behave towards each other. The results also show that education, to teach and to learn, and also to have fun are common values that players and coaches share.

The purpose of this qualitative study is to understand how the professions within the human service organization experience and describe inter-professional collaboration. The questions that the study discusses is the negative versus positive aspects that inter-professional collaboration entails and what conditions that are necessary for such cooperation to work.   The results are analysed with the help of Blumers (1969) theory of symbolic interactionism and Goffmans (2014) theory of team and appearance. The empirical material for the study is collected from semi-structured interviews with eight informants: two counsellors from the neuropsychiatric unit, two counsellors from kids and youth psychiatry, one counsellor and one sexologist from the youth clinic and three school nurses from different schools. The studies informants find that the inter-professional collaboration is crucial for the care that is provided for the patients. The informants believe that the consequences of non-cooperation would be longer treatments, misconceptions among the professionals and reduced overall visibility of patients' needs. The difficulties that the studies informants find with the cooperation are mainly the cooperation between different organizations. The difficulties include the different routines, loyalties, laws and objectives that organizations have. The conditions that the studies informants think is needed for a working inter-professional collaboration are effective communication, knowledge about each others professions, the staff’s willingness to cooperate and to increase learning about inter-professional collaboration.

<p>Syftet med föreliggande studie är att utifrån ett individperspektiv erhålla djupare förståelse och ökad insikt inom ramen för mäns identitetskapande på en kvinnodominerad arbetsplats. Studien utgick från en kvalitativ metod med en tematisk, semistrukturerad intervjuguide. Urvalet utgjordes av fyra män som jobbar på ett sjukhus i Halmstad. Resultatet visar att männens identitet är flyktig och att den är situationsbunden. Resultatet påvisar även hur en identitet är bunden till olika slags sociala relationer.Resultatet analyseras utifrån George Herbert Mead, Sigmund Freud, Erwig Goffman, William James samt Gregory Stone. Analysen berör aspekterna; maskulin identitet, rollskiftningar samt vad en identitet innebär.</p>

Syftet med föreliggande studie är att utifrån ett individperspektiv erhålla djupare förståelse och ökad insikt inom ramen för mäns identitetskapande på en kvinnodominerad arbetsplats. Studien utgick från en kvalitativ metod med en tematisk, semistrukturerad intervjuguide. Urvalet utgjordes av fyra män som jobbar på ett sjukhus i Halmstad. Resultatet visar att männens identitet är flyktig och att den är situationsbunden. Resultatet påvisar även hur en identitet är bunden till olika slags sociala relationer.Resultatet analyseras utifrån George Herbert Mead, Sigmund Freud, Erwig Goffman, William James samt Gregory Stone. Analysen berör aspekterna; maskulin identitet, rollskiftningar samt vad en identitet innebär.

Denna uppsats består av en bildanalys av en visuell kampanj bestående av fem bild-par med två bilder var, eller diptyker, skapad av Greenpeace. Genom att granska faktorer som visuellt arbetsminne, symbolisk interaktion, socialisering, retoriska tilltal samt bildspråk och applicera dessa på en visuell kommunikation kan en med större enkelhet se hur dessa arbetar och interagerar. På så sätt får vi veta hur avsändaren kan använda sig av olika kommunikationsmetoder för att förmedla ett budskap likväl som hur mottagaren kan tänkas ta emot och tolka detta. Greenpeace har använt sig av etos, logos och patos för att föra fram sitt budskap, samt en kunskap om sin målgrupps generella socialisering för att tilltala de konnotationer som målgruppen innehar gällande klimatkrisen och dess konsekvenser.Genom att inte inkludera någon text utan istället fokusera på dessa konnotationer och tala till betraktarens intellekt så uppmanar Greenpeace till personlig uppfattning och tolkning. De har även använt sig av starka färger, kontraster och intressanta kompositioner för att fånga åskådarens blick, uppmärksamhet och intresse. / This essay consists of a analysis of a visual campaign consisting of five pairs of images with two images each, so called diptychs, created by Greenpeace. By examining factors like visual working memories, symbolic interaction, socialization, communication methods and visual language and applying these onto a visual communication one could with more ease see how these work and interact. Like this we find out how the sender could make use of different methods of communication to mediate a message as well as how the recipient could come to receive and interpret this. Greenpeace has used ethos, logos and pathos to deliver their message, and a knowledge about their target audiences general socialization to appeal to those connotations that the audience have about the climate crisis and its consequences. By not including a text but instead focus on these connotations and speaking to the observers intellect, Greenpeace calls for personal perception and interpretation. They have also used bright colors, contrasts and interesting compositions to catch the observers eye, attention and interest.

Denna studie handlar om på vilka sätt som sociala medier kan ge uttryck för bekräftelsebehov hos användare. Genom kvalitativa intervjuer på fem användare av sociala medier samt användning av teorier inom självrepresentation, behaviorism och Uses and Gratification, blev det möjligt att finna flera typer av bekräftelsebehov. Det gick dels att urskilja tre strategier inom självrepresentation som användes för att uppnå bekräftelsebehov; en strategi till direkt uppmärksamhet, en strategi till specifik målgrupp och en strategi för generellt bekräftelsebehov. Vidare gavs också information på hur användare uppfattar och använder sig av sociala mediers mediala mekanismer, till att nå bekräftelsebehov. Slutligen blev det också möjligt att uppfatta användares känslor efter detta behov. / This study is about social media and in what ways it can give expression for a need ofconfirmation, by the individuals who are using it. By using qualitative interviews on five users of social media, combined with exploiting theories in self-representation, behaviourism and Uses and Gratifications, it was possible to discover several kinds of need for confirmation. Thus, three strategies in self-representation was being used: a strategy mainly for attention, a strategy to reach a specific target group, and a strategy for general need of confirmation. Furthermore, information on how the users are aware of the mechanisms from social media is being showed and also how they make the most out of it. Eventually, after their need for confirmation had been examined, the users’ feelings were presented.

I denna uppsats undersöks tre svenska partiers webbplatser, specifikt startsidorna samt webbsidor som gäller temat integration. Uppsatsen syftar till att undersöka vilka deltagare och vilka typer av processer som synliggörs på integrationswebbsidorna samt även hur modus och modalitet framträder. Vidare avser undersökningen att analysera användandet av avbildningar samt andra semiotiska resurser på partiernas respektive startsida. Vad kan man se i en text eller i bild? Kan man som avsändare framställa sig på ett visst sätt vid textelement respektive bildelement? Med hjälp av verktyg från systemisk-funktionell grammatik undersöker jag textelementen och bildelementen undersöks med verktyg från visuell textanalys. Resultatet av undersökningen visar att det finns vissa likheter och skillnader mellan partiernas startsidor respektive integrationswebbsidor. Skillnaderna är dels vad varje parti framför av sina politiska åsikter i skrift, dels att användandet av avbildningar och andra semiotiska resurser skiljer sig.