<p>Att vara närstående till en person med schizofreni innebar en stor påfrestning, både i vardagen och i mötet med sjukvården. Studiens syfte var att beskriva hur närstående till personer med schizofreni upplevde sin livssituation, både i det dagliga livet och i mötet med vården. Metoden som valdes var en litteraturstudie med en kvalitativ ansats. Resultatet visade på att inverkan på det dagliga livet skedde i form av den förändrade vardagen, barnet som tidigare var som ”alla andra” barn samt att livet blev en som ständig kamp. Inverkan på det vardagliga livet skedde genom ökat ansvar och oro för den sjuke, en känsla av skam, misslyckande, anklagelse och skuld. Närstående kände att utbredda fördomar om schizofreni innebar att de drog sig undan från det sociala livet. Att ett barn drabbas av schizofreni innebar en känsla av sorg och förlust. Livssituationen för närstående innebar en ständig kamp för delaktighet och kunskap om den sjukes sjukdom och situation. Studien visade att sjukvården kunde förbättra mötet med närstående genom att göra dem delaktiga i vården och behandlingen samt ta del av deras kunskap och upplevelser.</p>

Bakgrund: Mörkertalet bland kvinnor som utsätts för våld i nära relationer befaras vara stort då våldet ofta sker i det privata. Våldet kan vara en kombination av fysiskt, psykiskt och sexuellt våld. Detta samhällsproblem är också ett folkhälsoproblem då det ger uttryck i en sämre hälsa. Våldet kan bidra till fysiska, psykiska samt psykosomatiska besvär och sjukvården har en betydande roll i att identifiera dessa kvinnor. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att belysa hur kvinnor som utsätts för våld i nära relationer upplever bemötandet från sjukvården. Metod: En litteraturöversikt enligt Friberg (2012) har genomförts och grundar sig på tolv vetenskapliga originalartiklar. Artiklar har hämtats från databaserna CINAHL Complete och PubMed. Resultat: Litteraturöversiktens resultat har redovisats i två huvudkategorier med tillhörande subkategorier. Första huvudkategorin Upplevelsen av mötet i sjukvården beskriver kvinnornas upplevelser och intryck i mötet med sjukvården. Andra huvudkategorin Att lyfta frågan om våld belyser kvinnornas känslomässiga upplevelser, hur de upplever sjukvårdspersonalens förhållningssätt samt vilka råd de önskade att sjukvårdspersonalen kände till. Diskussion: Resultatet diskuterades med Joyce Travelbees omvårdnadsteori och konsensusbegreppet vårdande som utgångspunkt. Kvinnorna upplevde främst ett bristfälligt bemötande från sjukvården då de uttryckte en önskan om ökad empati, förståelse samt tålamod från sjukvårdspersonalen. Sjukvårdspersonalens bristande kunskap inom området våldsutsatthet bidrog till att de inte uppmärksammade kvinnorna ur ett helhetsperspektiv. / Background: The number of unrecorded cases among women exposed to intimate partner violence is feared to be large, since violence often takes place in the private sphere. The violence can be a combination of physical, psychological and sexual violence. This social problem is also a public health issue, since it leads to worse health among the exposed women. The violence may cause physical, psychological and psychosomatic disorders. Due to this, health care has an important role in order to identify these women. Aim: The aim of the literature review was to illuminate how women exposed to intimate partner violence experience the hospitality of health care. Method: Suggested by Friberg (2012), a literature review has been implemented which is based upon twelve original scientific articles. The articles were collected from the databases CINAHL Complete and PubMed. Results: The result has been presented into two main categories with associated subcategories. First main category, Experience of meeting the health care, describes women's experiences and impressions of meeting the health care. The second main category, To illuminate the issue of violence, highlights women’s emotional experience. In other words, how they experience the approach among the health care professionals' as well as their wished advice from the nursing staff. Discussions: The result was discussed with Joyce Travelbee’s theory of nursing and the concept of caring. Women experienced a defective treatment from the health care and expressed a desire of greater empathy, understanding and patience from the health care. There is a lack of knowledge regarding the field of violence victimization among the health care professionals´, which leads to that they do not observe the women from a holistic perspective.

Problem: Investeringsvolymerna inom offentlig sjukvård ökar. Detta har gjort att ekonomistyrning har blivit allt viktigare för sjukhusen, vilket innefattar kontinuerliga och systematiska bedömningar av investeringar, samt utvärderingar på ekonomiska effekter. Det har uttryckts att utvärderingar och uppföljning i investeringsprocessen inom hälso-och sjukvården saknar tydlighet och endast fokuserar på smala och specifika frågor som inte tillåter komplexitet. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur uppföljning och utvärdering av investeringar sker inom offentlig sjukvård. Detta genom att undersöka om bristerna i landstingets investeringsstrategi med uppföljning och utvärdering eventuellt kan hittas ett steg ned i hierarkin. Teori: Det teoretiska ramverket behandlar investeringsprocessen och den offentliga sektorn. De centrala teorierna och de tidigare forskningarna berör vilka kalkylmetoder som främst används inom den offentliga sektorn, vilken roll utvärdering och uppföljning har samt vilka svårigheter som finns inom hälso- och sjukvård gällande detta. Metod: Studien har genomförts genom en kvalitativ fallstudie. Tre av Stockholms läns landstings sjukhus har intervjuats: Karolinska Universitetssjukhuset, Danderyds sjukhus och Södersjukhuset. Dessa intervjuer har kombinerats med svar från en controller med samordningsansvar och en certifierad kommunal revisor som arbetar på landstinget. Empiri: Empirin visade att sjukhusen använder egna företagsekonomiska investeringskalkyler vid utvärderingen och de mest förekommande metoderna är payback-metoden och nuvärdemetoden. De påtalade bristerna i kalkyleringen kan summeras i att de inte är tillräckligt djupgående och tydliga. Slutsats: Det råder i dagsläget liknelser i de brister som återfanns i landstingets investeringsstrategi med de brister som framkommit i denna studie. Det vill säga att arbetet med uppföljning och utvärdering inte utförs systematiskt och kontinuerligt.

Att införa lean principer inom sjukvården är ett relativt nytt område. Landstinget i Gävleborg och Gävle sjukhus är intresserade av att korta ner sina vårdköer med hjälp av logistiska metoder och lean production principer. Detta på grund av att vårdköerna på bland annat urologmottagningen på Gävle sjukhus bara växer. Lean production är ett koncept som ursprungligen härstammar från bilindustrin i Japan och innebär att man strävar efter att göra mer med mindre. På svenska kan lean production översättas till resurssnål produktion och arbetet med lean innefattar principer som kunden i fokus, teamarbete och ständiga förbättringar. Syftet med examensarbetet är att ta fram en arbetsmodell för införande av lean principer inom sjukvården, då vårdköerna idag är långa och någon form av förändring är nödvändig. Arbetsmodellen innehåller sex olika nivåer, kartläggning, analys, framtagning av förbättringsförslag, avstämning, genomförande och uppföljning. De fyra första stegen kommer att presenteras i arbetet medans de två sista stegen ligger utanför arbetets ramar. Genom att använda logistiska metoder och lean principer i kartläggningar och analyser av mottagningens processer har en del problemområden upptäckts. Problemen har sedan analyserats och förbättringsförslag till de olika områdena har utarbetats. Förbättringsförslagen som har utarbetats med hjälp av logistiska metoder och lean production principer bör kunna medverka till en minskning av urologmottagningens vårdköer. / Introducing lean production principles in health care is a relatively new area. The county council in Gävleborg and Gävle hospital are interested in shortening their health queues with help from logistics methods and lean production principles. This is among others because of growing health queues at the urologist reception in Gävle hospital. Lean production is a concept arising from the Japanese car industry, meaning a quest to do more with less. In Swedish lean production can be translated to resource- economic production and the work with lean production includes principles like customer focus, teamwork and continuous improvement. The purpose with this thesis is to compile a working model which can be used when implementing lean principles in health care. This is because the health queues to the reception today are long and some kind of transform is necessary. The working model consists of six different levels, mapping, analyze, developing improvement suggestions, balancing, implementation and follow up. The first four steps in the working model will be introduced in this thesis, although the last two steps are outside the limits of this thesis. By using logistics methods and lean principles in mapping and analysis of the receptions processes some problem areas have been discovered. The discovered problems have been analyzed and improvement suggestions to the different problem areas have then been elaborated. The improvement suggestions which have been elaborated with help from logistics methods and lean production principles can contribute to a decrease of the urologist receptions health queues.

Det är uppenbart för alla inom sjukvården i Gävle att de ligger på gränsen till vad de kan hantera. Landstingen bestämmer inte bara vad sjukvården skall producera, utan även vad det får kosta. Det går ibland inte ihop, vilket föder frustration och vanmakt hos berörda avdelningar och personal. Behovet av sjukvård kommer troligen att öka ytterligare i framtiden, och vi verkar ha kommit till vägens ände vad gäller nuvarande arbetssätt. Syfte och mål med detta examensarbete är att genomföra en förstudie till att implementera och arbeta med lean på Gävle sjukhus och ortopedavdelningen. Arbetet innefattar även att ta fram en generell arbetsmodell för att analysera och förbättra flöden inom sjukvården utifrån ett lean perspektiv. Examensarbetets olika moment har styrts utifrån gruppen framtagna modell. Nedan sammanfattas vilka moment som ingått i varje steg. 1) Samla kunskap om lean: Första steget i arbetsmodellen handlar hur inlärning av lean i form av faktainsamling, litteraturstudier, föreläsningar och utbildning sker. 2) Kartläggning av flödet: Andra steget behandlar kartläggning av det aktuella flödet från att patienten skadas i hemmet till att denna är färdigbehandlad. Vidare har intervjuer och observationer gjorts hos de olika avdelningarna inblandade i flödet parallellt med dokumentering. 3) Analys av flödet i ett lean och kvalitetsperspektiv: Tredje steget innebär att en göra en analys av flödet med hjälp av olika metoder och verktyg inom lean. 4) Förbättringsförslag: Fjärde steget innebär att med hjälp av analysen skapa förbättringsförslag på de problem organisationen identifierat i flödet. 5) Implementering/Uppföljning: I sista steget handlar om hur en organisation inför förbättringsförslagen genom att informera och utbilda berörd personal. Några av de problem som upptäcktes under förstudien var långa väntetider till operation, överbeläggningar, dubbelarbete, bristande rutiner och kommunikation mellan avdelningarna. Efter insamlad information och sammanställning av intervjuer och problemformuleringar har gruppen kommit fram till en rad förbättringsförslag som anses relevanta vid implementering av lean. De olika lean och kvalitetsverktygen som gruppen främst har valt att jobba med är framtagna med hänsyn till de upptäckta problemen. Gruppens förslag till förbättringar inom det akuta höftflödet tror vi kommer förkorta vårdköerna, ge en mer kostnadseffektiv vård samt högre patient kvalitet. Lean har stor potential för sjukvården. Men att införa lean innebär inte enbart att införa en ny metod eller några verktyg. Det kräver en total förändring i synen på chefskap, på styrningen av sjukvården och på medarbetarnas roll. Förändringen sträcker sig ifrån högsta politiska nivå på landstingen till första linjens chefer som coachar sina team till dagliga förbättringar. Att införa lean är inte gjort i en handvändning, men det får inte hindra sjukvården ifrån att börja.

Denna studie är en del i projektet Framtida kompetensförsörjning och arbetslivets längd inom Västerbottens läns landsting. Studien har syftet att kvalitativt utforska resonemang rörande pensionsintentioner hos äldre medarbetare inom landstinget, med ett specifikt fokus på påverkande faktorer inom arbetslivet. Sju semistrukturerade intervjuer har utförts med respondenter från olika yrkeskategorier. Vid analysen av intervjuerna framkom likheter i respondenternas pensionsresonemang, trots deras skilda livssituationer och tänkta pensionsåldrar. Den mest framträdande likheten var den funna kärnkategorin: möjligheten att göra ett bra arbete. Den framställdes av respondenterna som en avgörande del i hur arbetssituationen påverkade deras pensionsintentioner. Att uppleva det som möjligt att fortsätta utföra sina arbetsuppgifter på ett för en själv fullgott vis verkade vara mycket viktigt för deras fortsatta arbetsdeltagande. Faktorer i arbetet som försvårar det verkar också kunna bidra med tidigare pensionsintentioner. Samtidigt som faktorer vilka underlättar för att fortsätta göra ett bra arbete verkar bidra med senare pensionsintentioner. Kärnkategorin kan också knytas till den tänkta pensionstidpunkten. För respondenterna vekar det vara mycket viktigt att inte göra en svag arbetsinsats, varpå de överlag resonerar att arbetslivet bör avslutas innan en tänkt oförmåga manifesteras.

Bakgrund: Våld i nära relationer blir allt vanligare i dagens samhälle. Ungefär en av fem kvinnor i världen blir utsatta för våld i nära relationer. Sjuksköterskor finns överallt inom sjukvården vilket möjliggör många möten med utsatta kvinnor. Att möta kvinnor utsatta för våld i nära relationer kan påverka sjuksköterskan på flera sätt. Genom att göra en studie av befintlig forskning kring sjuksköterskors upplevelser kan eventuella barriärer kartläggas. Detta kan senare användas i förbättringsarbeten inom området. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av mötet med kvinnor i sjukvården vid våld i nära relationer. Metod: En kvalitativ litteraturstudie har tillämpats med informationssökning gjord i databaserna PubMed och Cinahl Complete. Manifest innehållsanalys med latenta inslag användes vid analysen. Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskorna bland annat upplevde att det var känslomässigt utmanade och frustrerande att handskas med utsatta kvinnor. Resultatet visade även att vissa sjuksköterskor upplevde tillfredställelse när de kunde ge den hjälpen och det stödet som behövdes. Sjuksköterskors tidigare erfarenhet upplevdes som positiv och underlättade för sjuksköterskorna när de skulle ställa frågor om våld i nära relationer. Slutsats: Studien visar att sjuksköterskor upplever olika svårigheter i mötet med utsatta kvinnor. Många av svårigheterna kan härledas till brist på kunskap och erfarenhet men också brist på tid. Detta leder till att kvinnorna inte får den hjälp de behöver vilket leder till otillräcklighetskänslor hos sjuksköterskorna.

Elektroniska journalsystem är verktyg och beslutssystem för att hantera patientinformation isamband med vård och behandling inom vården. Ämnet som studien berör är användbarhet kringjournalsystemet Melior. Syftet med studien är att ta reda på vad användares uppfattning kringMelior är, och om användare tycker att Melior är användbart eller inte. För att besvaraforskningsfrågan utförs en kvalitativ studie i form av intervjuer med öppna frågor. Frågorna hartagits fram genom att studera tidigare studier inom ämnet samt användning av Kennedy (2006)riktlinje för konstruktion av frågor och utförande av intervjuer. Data som har fåtts in igenomintervjuer har transkriberats och analyserats med en kodningsmetod som är hämtad från metodengrundad teori. Resultatet som studien kommit fram till är att användares uppfattning om Melior ärolika. Men majoriteten av användarna som intervjuades anser att journalsystemet inte Melior äranvändbart. Denna studie kan bidra till fortsatta studier inom ämnet användbarhet, till exempelutöka studien till andra sjukhus för att ta reda på om deras användare av journalsystem anser att detär användbart. / Electronical medical records (EMR) are tools and decision systems for managing patientinformation related to care and treatment in healthcare. The topic that this study concerns is theusability of the EMR Melior. The aim of this study is to find out users' opinion about Melior and ifusers find Melior useful or not. To answer the research question, a qualitative study is conducted inthe form of open-ended interviews. The questions have been developed by studying previousstudies on the topic as well as using Kennedy’s (2006) guidelines for construction questions andconducting interviews. Data collected through interviews have been transcribed and analyzed by acoding method which is retrieved from the method grounded theory. The result of the study is thatusers' opinion of Melior varies. However, the majority of users interviewed consider Melior notuseful. This study could contribute to further studies in the field of user usability, such as expandingthe study to other hospitals to find out if their users of EMR system consider it useful.

Bakgrund: Compassion fatigue är ett nytt begrepp och är en respons på stress som kan påverka sjuksköterskors hälsa och skapa svårigheter att ge en god vård. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av compassion fatigue. Metod: Denna litteraturöversikt grundades på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Artiklarna granskades, analyserades och sammanställdes till ett nytt resultat och en ny helhet. Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskorna involverade sig för mycket och kände stark ansvarskänsla för patienter. En påfrestande arbetsmiljö i kombination med svårigheter att hålla professionella gränser i patientkontakten, kan vara orsaken till att compassion fatigue uppstår. Compassion fatigue påverkade arbetslivet genom att sjuksköterskorna använde distansering till patienter och anhöriga för att undvika känslomässigt svåra situationer. Sjuksköterskor hade behov av organisatoriska förändringar för att inte drabbas av tillståndet. Compassion fatigue kan förebyggas och motverkas på individnivå genom att ha en hälsosam balans mellan yrkesliv och privatliv. För att minska risken att drabbas av compassion fatigue, är det viktigt med reflektion om sina tankar och känslor för att kunna bearbeta dem. Diskussion: Sjuksköterskor som känner stark ansvarskänsla och involverar sig för mycket i patientkontakten har en ökad risk att drabbas av tillståndet. Distansering är en osund strategi som sjuksköterskor använder för att bevara sin hälsa, men som sänker kvaliteten i omvårdnaden. Nyexaminerade sjuksköterskor löper större risk att drabbas av compassion fatigue. Genom att införa information och öka kunskapen om tillståndet redan på utbildningsnivå kan det skapa en medvetenhet och förbereda sjuksköterskestudenter inför det kommande arbetslivet.

Bakgrund: I Hälso- och sjukvården har sjuksköterskan ett lagstadgat ansvar för att en jämställd vård ska bedrivas. Den ska vara av god kvalitet och av respekt för patienten oavsett kön. Den idag tillgängliga forskningen påvisar att det kan finnas en skillnad om du är en kvinnlig eller manlig patient i mötet med sjuksköterskan. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att belysa sjuksköterskans erfarenheter av vilken betydelse patientens genustillhörighet har i vården. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats samt sju kvalitativa artiklar har tillämpats i resultatet. Resultat: Bearbetningen av den vetenskapliga forskning som tillämpats resulterade i tre huvudteman; ”Könsskillnader vid diagnostik och behandling”, ”Könsskillnader i beteende och bemötande” och ”Könsskillnader gällande kommunikation”. I resultatet framkom flertalet faktorer som påverkade sjuksköterskans upplevelse av behandling samt diagnostiska skillnader för patienterna på grund av deras genustillhörighet. I sjuksköterskans kommunikation med patienter framkom även att sjuksköterskorna innehar normer och stereotyper vilket påverkar bemötandet gentemot patienten samt dennes tillgång till vård. Slutsats: Sjuksköterskans kunskap och ansvar för en jämställd vård behöver utvecklas, då det framgick i litteraturöversikten att patientens genustillhörighet har betydelse i mötet med sjuksköterskan och hälso- och sjukvården. / Background: In Swedish healthcare, the nurse has a statutory responsibility for an equal care to be provided. It should be of good quality and with respect for the individual patient, regardless of gender. The research available today shows that there could be a difference if you’re a man or a woman when meeting with the nurse. Aim: The purpose of the literature review was to shed light on the nurse's experiences of the importance of the patient's gender identity in health care. Method: A qualitative literature study with inductive approach and seven qualitative scientific articles were applied in the result. Results: The evaluation of the scientific research resulted in three main themes; "Gender differences in diagnostics and treatment”, “Gender differences in behaviour and attitudes" and "Gender differences regarding communication". In the result, several factors emerged that affected the nurse's experience of treatment and diagnostic differences for the patients due to their gender identity. In the nurse's communication with patients, it was also revealed that the nurses have norms and stereotypes which affect the treatment towards the patients as well as their access to care. Conclusion: The nurse's knowledge and responsibility for equal care needs to be developed. It was found in the literature study that the patient's gender has significance in the meeting with the nurse and the health care system.