Vi har gjort en fallstudie på barnläkarfallet som mellan åren 2009 och 2011 fick stor uppmärksamhet i medierna. En tre månader gammal flicka dog på Astrid Lindgrens sjukhus och en barnläkare blev misstänkt för dråp. Vi har undersökt hur rapporteringen och debatten såg ut i Aftonbladet och Dagens Nyheter. 96 artiklar har varit föremål för en innehållsanalys och fyra artiklar för textanalys. Vår undersökning har visat att barnläkarens sida fick mer utrymme i rapporteringen. Artiklarna tog oftare parti för barnläkaren än för åklagaren. Vi har också sett tendenser hos journalister att indirekt, eller i vissa fall direkt, ställa sig på barnläkarens sida. Textanalysen visade oss att barnläkarens kompetens, professionalitet och empati fick stå som bevis för att hon inte hade begått brottet. Föräldrarna till flickan fick jämförelsevis lite utrymme i rapporteringen. Vi har också sett att de läkare och åklagare som deltog i debatten hämtade stöd för sina argument i civilsamhället respektive rättssamhället. Det orsakade en konflikt som placerade sjukvården och rättsväsendet i konkurrens om tolkningsföreträde i barnläkarfallet.

Införande av nya innovationer och utmönstring av äldre teknologier inom hälso- och sjukvården är inte helt okomplicerad. Ett flertal omständigheter och problem måste beaktas, exempelvis att ökad tillgång till bättre teknologi och tillämpning av ny kunskap visserligen ger förbättrad hälsa, men utvecklingen och användningen av ny medicinsk teknologi innebär även ökade hälso- och sjukvårdskostnader. Hälso- och sjukvården måste därför kunna balansera de tre målen kostnadseffektivitet, kostnadskontroll och främja utvecklingen av innovationer. Det är fakta som tas upp redan i inledning och bakgrund och områdena behandlas framåt i uppsatsen. Syftet med den här uppsatsen är därför att beskriva och analysera införandet av nya innovationer och utmönstringen av äldre teknologier inom hälso- och sjukvården. Undersökningen är avgränsad till Karolinska Universitetssjukhuset. Sjukhuset är stort, ett av de största i Europa och tillsammans med Karolinska Institutet leder de fram den medicinska utvecklingen i Sverige. Medicinsk Teknik, Upphandlingssektionen, Röntgenkliniken i Solna och SLL Innovation har deltagit i undersökningen och inblandade personer har därmed bidragit med sina kunskaper, erfarenheter och synpunkter om innovationer och teknologier. I uppsatsen analyseras centrala faktorer som påverkar införandet av nya innovationer och utmönstringen av äldre teknologier inom hälso- och sjukvården betraktat ur ett sjukhusperspektiv. För att genomföra den här undersökningen används fallstudien som forskningsmetod. En beskrivande och tolkande analysmetod används för att bearbeta fakta. Tre innovationer finns med i undersökningen, Stick Stop, Riktinstrument för att utföra kapning av en lårbenshals och Snabba Klipp. Innovationerna beskrivs av ett flertal involverade personer. Utgående från uppsatsens frågeställningar och resultat har sex stycken teman utarbetats som tillämpas i analysdelen. För att kunna utvärdera resultatet från den här uppsatsen och jämföra med tidigare forskning om innovationer används två teorier och en teoretisk modell. Teorierna kommer från en känd amerikan inom området innovationer Everett M Rogers, (Diffusions of innovations 2003) och Kerstin Roback Sverige som har utarbetat IDD-modellen i sin avhandling (2006), Medical Device Innovation: The integrated processes of invention, diffusion and deployment. Det väsentliga som den här uppsatsen och undersökningen vill påvisa, när det handlar om utspridning och införande av nya innovationer inom hälso- och sjukvården är betydelsen av sociala faktorer i ett socialt system. Betydelsen av socialt system tas upp i Everett M Rogers teori, fyra huvudelement vid utspridningen av innovationer, (innovation, kommunikationskanaler, tid, socialt system). Exempel på sociala faktorer i ett socialt system enligt undersökningens resultat och analys är hierarki, revirtänkande, konspiracism, motstånd till förändring, konservatism, grupptänkande, prestige, auktoritet, status och renommé. En av uppsatsens slutsatser är att sociala faktorer sannolikt påverkar inblandade aktörers förmåga att fatta ett välgrundat beslut och de får därmed betydelse för beslutsprocessen vid spridningen och införandet av nya innovationer. Andra sakförhållanden som har betydelse vid införandet av nya innovationer inom hälso- och sjukvården handlar om regelverk, tillsynsmyndigheter, CE-märkning, patientsäkerhet, kliniska prövningar, riskanalys, hälsoekonomiska utvärderingar, kostnadseffektivitet, nettonytta, behovet av en innovation etc., vilket den här undersökningen visar liksom tidigare fakta. När det handlar om utmönstringen av äldre teknologier så beskrivs övergången från öppen kirurgi till mikroinvasiv kirurgi och endoskopi av ett flertal informanter. Det är exempel på en teknologiförändring som sker i hela världen, likaså att slätröntgen är på väg ut, tredimensionella bildgivande modaliteter tar över mer och mer. Fördelarna med att använda mikroinvasiv kirurgi och endoskopi jämfört med öppen kirurgi är bland annat; snabbare återhämtning hos patienten efter ingreppet, mindre kostnad för sjukvården trots initialt dyrare investering, snabbare operation eller ingrepp jämfört med öppen kirurgi och kortare inskrivningstid. Sammantaget gör det att hela samhället tjänar på den typen av teknologiförändring. Det är också viktigt att komma ihåg sjukvårdens grundläggande uppgift, nämligen att ge en god hälso- och sjukvård för hela befolkningen på lika villkor, 2 §, Hälso- och sjukvårdslag (1982:763). Framtagningen av nya innovationer och nya teknologier är därför ett betydelsefullt inslag för att kunna ge alla samhällsmedborgare förbättrad hälsa på lika villkor. / Adoption of new innovations and rejection of older technologies in the healthcare is not a straightforward process. A number of circumstances and problems must be considered such as increased access to better technology and application of new knowledge certainly providing improved health, but the development and use of new medical technology also means increased healthcare costs. Health and medical care as a result must be able to balance the three objectives cost effectiveness, cost control and promote the development of innovations. These are facts which are already mentioned in the introduction and background and the areas will therefore be treated forward in the thesis. With this background information in mind the purpose of this thesis is to describe and analyze the introduction of new innovations and the rejection of older technologies in health care. The study is limited to Karolinska Universitetssjukhuset in Stockholm. The hospital is large, one of the main major in Europe and together with Karolinska Institutet they lead the medical development forward in Sweden. The Department of Medical Technology, The Procurement section, The Radiology Clinic in Solna and SLL Innovation participated in this study and the persons involved consequently contributed with their knowledge, experience and views on technologies and innovations. In this thesis the key factors will be analyzed that affect the introduction of new innovations and the rejection of older technologies in healthcare considered from a hospital perspective. To carry out this investigation case study is used as a research method. A descriptive and interpretative method of analysis is used to process data. Three innovations are included in the study, Stick Stop, directional instrument to perform cutting of a femoral and Fast Cut, (the latter is a clipboard function). These three innovations are described by a number of persons involved. Based on the thesis questions and result, sex themes have been processed, which are applied in the analysis section. In order to evaluate the result in this thesis and compare with previous research on innovations, two theories and a theoretical model have been used. These two theories come from a famous American in the field of innovations, Everett M Rogers, (Diffusion of innovations 2003) and the theoretical model comes from Kerstin Roback in Sweden who has developed the IDD-model in her paper (2006), Medical Device Innovation: The integrated processes of invention, diffusion and deployment. The essential in this thesis and study is to prove, regarding the diffusion and introduction of new innovations in the health care, the importance of social factors in a social system. The importance of a social system is addressed in Everett M Rogers theory, four main elements in the diffusions of innovations, (the innovation, communication channels, time, a social system). Examples of social factors in a social system according to the result of the investigation and analysis are; hierarchy, territorial thinking, conspiracy, resistance to change, conservatism, group thinking, prestige, authority, status and reputation. One of the conclusions of the thesis is that social factors are likely to affect involved actors to make a reliable decision and they may therefore be important for decision-making at the spread and introduction of new innovations. Other facts relevant for the introduction of new innovations in health care is about regulations, regulatory agencies, CE marking, patient security, clinical trials, risk analysis, health economic evaluations, cost efficiency, net benefit, the need for innovation, etc. as this study exhibit as well as previous data. When it is about the rejection of older technologies in health care, the transition from open surgery to micro-invasive surgery and endoscopy is well described by several informants. That is an example of technological change that occurs all over the world, as well as the plain x-ray is on the way out, three- dimensional imaging modalities will take over more and more. The advantages of using micro-invasive surgery and endoscopic compared to opened surgery are among other; faster recovery of the patient after surgery, less cost for health care despite initially expensive investment, faster surgery or interventions compared to open surgery and shorter waiting time for treatment. Taken together, the whole community benefits from this type of technology change. It is also important to recall the basic mission of health care, to provide good health care for the entire population on equal terms, 2 §, Hälso- och sjukvårdslag (1982:763). The development of new innovations and new technologies is therefore an essential element in order to give all citizens improved health on equal terms.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Detta examensarbete syftar till att undersöka villkoren för kollektivt lärande mellan olika per-sonalgrupper på en vårdmottagning, utifrån frågeställningarna; Hur upplevlevs atmosfären på mottagningen?; Hur organiseras det vardagliga arbetet?; Finns det möjligheter för personal-grupperna att samverka: när, var och hur samverkar de i så fall? Studien utgår från ett organi-sationspedagogiskt perspektiv som tar hänsyn till hur miljöns fysiska, sociala och kulturella aspekter påverkar lärandevillkoren. Den teoretiska referensramen består av forskning från fram-för allt Jon Ohlsson, men också Marianne Döös och Lena Wilhelmson, Otto Granberg och Lis-beth Stedt. Empirin insamlades genom deltagande observationer på en barnmottagning, samt genom åtta intervjuer med personer som arbetar på mottagningen. Resultaten visar att atmosfä-ren upplevs positiv, men läkarna saknar kritik. Det vardagliga arbetet och samverkan mellan personalgrupper organiseras i olika stor utsträckning, vissa delar av arbetet har knappast någon organisering alls. Vidare sker viss organisering och samverkan formellt från verksamhetens sida, medan annan sker informellt från personalens sida. Arbetets formella och informella or-ganisering påverkar i sin tur när, var och hur personalen har möjlighet att samverka med varandra. I diskussionen dras slutsatsen att villkoren för kollektivt lärande tycks bestå i ett sam-spel mellan den formella organiseringen och den informella organiseringen. Där den formella organiseringen i detta fall framför allt särskiljer personalen, medan den informella organise-ringen möjliggör samverkan och därmed även kollektivt lärande i viss utsträckning.

No description available.

Diagnosen autism uppstod så sent som på 1970-talet vilket innebär att kunskapen om ämnet är relativt ny inom forskarvärlden. Upplevelsen av att leva med diagnosen autism är svagt belyst och således även upplevelsen av bemötandet i sjukvården. Det gör det till ett ämnesområde som behöver efterforskas för att öka kunskapen om autism hos vårdpersonal. Syftet med denna studie är att belysa hur vuxna med högfungerande autism blir bemötta i sjukvården och ute i samhället. Studien utgår från en narrativ analys metod och har fem självbiografier som underlag, skrivna av personer med diagnosen autism. Gemensamt för författarna i studien som användes är att de upplever en känsla av att behöva anstränga sig mekaniskt med beteendestrategier för att passa in i samhället. De beskriver många gånger en känsla av utanförskap och isolering. Det är därför viktigt att i sjukvården planera väl inför möten med personer som har autism. Viktigt att tänka på som vårdare för att skapa en trygghet hos patienter med autism är att ha en öppenhet och följsamhet i samtalen. Att ha en förståelse för att patienten behöver tid för eftertanke och en tydlighet som kräver att kommunikationen kan behöva föras i skriftform. Den autistiske personen ska inte behöva använda sig av beteendestrategier för att passa in i vården, verksamheten ska formas runt individen och dess behov. På detta sätt kan samtalen i vården bedrivas på den autistiske personens villkor och grundtrygghet kan tillgodoses.

Syftet med den här studien är att belysa sjukvårdspersonals erfarenheter av personer med substansbrukssyndrom, och vidare sjukvårdspersonals bemötande av och attityder till personer med substansbrukssyndrom. Alkohol- och drogrelaterade sjukdomar är vanliga inom sjukvården och tidigare forskning visar både på att personer med substansbrukssyndrom känner sig dåligt bemötta av vården och att sjukvårdspersonal spelar en stor roll när det kommer till personer med substansbrukssyndroms vilja att förändras. Studien vilar på socialkonstruktivismen som forskningstradition och till den empiriska datainsamingen användes kvalitativa, semistrukturerade intervjuer. Fem sjuksköterskor på olika avdelningar har intervjuats. Sjukvårdspersonalens attityder har diskuterats kring studiens teoretiska utgångspunkt Brickmans modell. Studien visar på att sjukvårdspersonalens attityder till personer med substansbrukssyndrom påverkas mycket av yttre faktorer som tids- och personalbrist, men också av bristen på utbildning och okunskap kring ämnet, vilket i sin tur påverkar deras bemötande och förmåga att kunna motivera personer med substansbrukssyndrom. Sjukvårdspersonalens attityder påverkas vidare av vår kulturs attityder och de attityder som råder specifikt inom sjukvården. En slutsats i studien är att det krävs mer utbildad personal inom substansbrukssyndrom, både för att de ska kunna uppmärksamma det och för att de ska kunna bemöta det.