Idag har det blivit allt vanligare att använda IT-stöd inom olika organisationer, såsom inom sjukvården. Det har visat sig att långt ifrån alla dessa IT-stöd är välanpassade till användare, på grund av ett dåligt utformat användarvänligt gränssnitt. Genom att tillämpa användarcentrerad systemdesign i de IT-system som utvecklas, kan systemen blir mer användbara. Syfte med denna studie är att utveckla en ny användarcentrerad gränssnittdesign för operationsberättelsen i sjukvården. Studien har genomförts via en fallstudie med verkliga användare. Resultatet av gränssnittsdesignen visar bl a på att gränssnittet på prototypen är enklare och tydligare i strukturen.

Bakgrund: Att leva med HIV kan vara betungande på många sätt. Vardagen kantas av att i olika sammanhang behöva möta fördomar och negativa attityder. När den HIV- positiva individen behöver uppsöka hälso- och sjukvård bör bemötandet ske på samma jämlika och respektfulla sätt som alla patienter har rätt till. Dock finns det mycket som tyder på att rättigheterna inte upprätthålls.  Syfte: Syftet är att beskriva HIV- positiva patienters upplevelse av bemötandet i hälso- och sjukvården. Metod: En allmän litteraturstudie med kvalitativ ansats har använts. Datainsamling av vetenskapliga artiklar har skett i databaserna PubMed och CINAHL. Valda artiklar genomgick en kvalitetsgranskning för att gallra ut de som inte höll måttet, varpå slutligen 9 kvalitativa artiklar valdes ut till resultatdelen. En innehållsanalys utfördes för att utvinna det mest väsentliga, textnära innehållet i artiklarna. Resultat: I resultatet kunde två huvudkategorier utvinnas. Den första var Ett tyst bemötande, under vilken subkategorierna Stigmatisering som genomsyrar bemötandet, Att bemötas med försiktighet, Att få sämre tillgång till vård och stöd, Att bli exponerad samt Ett tyst bemötande påverkar patienten placerades. Den andra huvudkategorin var Det kommunikativa bemötandet, under vilka subkategorier Att få en gott kommunikativt bemötande samt Att få ett dåligt kommunikativt bemötande placerades. Slutsats: HIV- positiva patienter upplever att merparten av hälso- och sjukvårdspersonal innehar fördomar och stereotypa föreställningar som ligger till grund för tydliga omvårdnadsskillnader och ojämlik vård. Denna studie kan således ha betydelse för att belysa den aktuella situationen och som grund för en vidare utveckling och forskning.

The following study has aimed to investigate how managers in the healthcare system experience and develop their approach to and handling in difficult conversations with their employees, with a focus on emotional management. The phenomenon is interesting from a societal perspective, as health care today is characterized by a lack of time, stress and a high work pace, which has developed from a changing and flexible labor market. To achieve the purpose of the study, three questions were compiled: what does a difficult conversation mean for managers in healthcare, what can encourage or prevent difficult conversations and how do managers in healthcare experience their development of the ability to handle difficult emotions in conversations with employees today compared to the beginning of their careers. The study had a qualitative approach that was conducted through semi-structured interviews with seven managers in health care in the Stockholm region. The collected material was analyzed through a thematic analysis based on the research questions. The theoretical framework used for the analysis was Wenger's (1998) theory of Communities of Practice. The theory has shown the importance of different Communities of Practice for health care managers’ perspectives on difficult conversations and their learning. Similar to previous research, the results of the study have shown that conversations are perceived as difficult by managers in health care as emotions are a central part to consider. It turned out that the experience of difficult conversations did not change the perception that the conversations were difficult, however, the experience could influence their handling strategies and approach. Furthermore, it emerged that the conversations can be improved through various tools, such as support, documentation and an empathic approach. / Följande studie har syftat till att undersöka hur chefer inom hälso- och sjukvården upplever och utvecklar sin hantering och sitt förhållningssätt till svåra samtal med medarbetare, med fokus på känslohantering. Fenomenet är intressant ur ett samhällsperspektiv då hälso- och sjukvården idag präglas av tidsbrist, stress och ett högt arbetstempo vilket framkommit av en föränderlig och flexibel arbetsmarknad. För uppnå syftet med studien utformades tre frågeställningar: vad innebär ett svårt samtal för chefer inom hälso- och sjukvården, vad kan underlätta eller hindra svåra samtal samt hur upplever chefer inom hälso- och sjukvården deras utveckling av förmågan att hantera svåra känslor i samtal med medarbetare idag, jämfört med i början av deras karriär. Studien erhöll en kvalitativ ansats som utfördes genom semistrukturerade intervjuer med sju respondenter där alla var chefer inom hälso- och sjukvården inom Stockholmsregionen. Det insamlade materialet analyserades genom en tematisk analys utifrån studiens frågeställningar. Det teoretiska ramverk som användes för analysen var Wengers (1998) teori om Communities of Practice som har visat hur betydande de olika praxisgemenskaperna blir för chefernas perspektiv av svåra samtal och deras lärande. I likhet med tidigare forskning har studiens resultat visat att svåra samtal ses som svårhanterliga för chefer inom hälso- och sjukvården då känslor är en central del att beakta. Det framkom att erfarenhet av svåra samtal inte förändrade upplevelsen av att samtalen var svåra, däremot kunde erfarenheten främja hanteringen och förhållningssättet. Vidare framkom det att samtalen både underlättas och utvecklas genom olika verktyg, såsom stöd, dokumentation och att erhålla ett empatiskt förhållningssätt.

Bakgrund: Trycksår är vanligt förkommande bland vårdskador som uppstår inom hälso- och sjukvården och skapar lidande för patienten. För att kunna erbjuda patienten kvalitativ och säker omvårdnad behöver sjuksköterskans roll vid preventiv omvårdnad vid trycksår förstås. Virginia Hendersons behovsteori och säker vård är relevant kopplat till ämnet. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av preventiv omvårdnad vid trycksår inom hälso- och sjukvården.Metod: Det utfördes en allmän litteraturöversikt som baserades på artiklar med en kvalitativ metod, detta i kombination med en induktiv ansats. Nio artiklars resultat analyserades med hjälp av Fribergs analysmodell. Resultat: Från analysen framkom fyra olika huvudkategorier som omfattar sjuksköterskans erfarenheter av preventiv omvårdnad vid trycksår inom hälso- och sjukvården. Den första kategorin var Betydelsen av kunskap. Den andra kategorin var Betydelsen av ansvar och samarbete i teamet, som innefattade underkategorierna Ett ansvarsfullt arbete, Samarbete i team behövdes och Samarbete med patienten var utmanande. Den tredje kategorin var Användandet av riskskalor sågs som ett komplement. Den fjärde och sista kategorin var Tillgång till resurser behövdes, som innefattade underkategorierna Tillgång till tid påverkade samt Tillgång till preventivt material främjade. Slutsats: Litteraturöversiktens resultat samt resultatdiskussionen påvisade att det fanns många hinder inom trycksårsprevention, men med hjälp av bland annat utveckling av utbildningar och resurser kan sjuksköterskans arbete främjas vid utförandet av trycksårsprevention.

Bakgrund: I denna studie belyses sjukdomen endometrios, en dold kvinnosjukdom som debuterar i reproduktiv ålder och ger kraftiga smärtor. Problematiseringen i studien grundas i hur mötet med vården påverkar kvinnor med endometrios. I bakgrunden beskrivs rubrikerna Endometrios, Att förstå kvinnans upplevelser, Kvinnors upplevelser av att leva med endometrios, Mötet mellan patient och vårdpersonal samt Vårdpersonalens upplevelse av att behandla kvinnor med endometrios. Den teoretiska referensramen utgörs av den caritativa teorin att lindra lidande av Katie Eriksson tillsammans med sjuksköterskans kärnkompetens, personcentrerad vård. Syfte: Belysa hur kvinnor med endometrios upplever mötet med vården. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserat på fyra patografier som analyserades enligt Graneheim och Lundman kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Resultatet i studien gav två huvudkategorier, Det dåliga mötet med vårdpersonal skapar olustkänslor och misstro till vården och Det goda mötet med vårdpersonal skapar känslor av bekräftelse och förståelse, dessa huvudkategorier följs av fem underkategorier, Upplevelsen av okunskap hos vårdpersonal, Upplevelsen av misstro i mötet med vårdpersonal, Upplevelsen av att bli förminskad, Upplevelse av bekräftelse när diagnos ställs och Upplevelse av förståelse. Slutsats: De resultat som framkom i studien var att kvinnor med endometrios gemensamt upplevde en kunskapsbrist i möte med vårdpersonal som bidrog till att personcentrerad vård och individuella behov uteblev. En viktig del i mötet var att vårdpersonal visade lyhördhet respekt utan att misstro eller förminska kvinnorna. Vårdpersonal ska besitta kunskap kring sjukdomen och arbeta utifrån ett helhetsperspektiv för att främja god vård.

The purpose of this thesis was to examine children’s right to self-determination within healthcare and to which extent guardians should receive information. The Swedish Children and Parents Code Chapter 6 Section 11, the Public Access and Security Act Chapter 12 Section 3 and the Patient Act Chapter 3 Section 3 constitutes the core of the thesis. The primary question is how they relate to each other. The thesis shows that guardians according to The Swedish Children and Parents Code Chapter 6 Section 11 has a right and an obligation to decide on issues related to a child’s personal affairs. The Patient Act Chapter 3 Section 3 states that guardians should receive the same information as a child, when the child is a patient. It can be concluded that information in regards to a child’s guardians is considered confidential as long as the situation is not covered by the Swedish Children and Parents Code Chapter 6 Section 11 or if it can be assumed that the child will suffer significant harm, according to the Public Access and Security Act Chapter 12 Section 3. If the child however has right to self-determination in the question at hand, it therefore disposes the confidentiality and information cannot be given to the guardians without consent from the child. It can also be concluded that even though a child has the right to self-determination in regards to a health care action, there might be situations where the risks of future injuries are so significant that the child cannot have the autonomy required in which case parental involvement is necessary. In those cases, the guardians should be informed about the situation. In reality guardians receive written information about a child’s healthcare through a journal online called Journalen via nätet and through copies of the journal on paper. The two methods hold age limits, which cannot be found in the legislation. The thesis shows that confidential information runs the risk of being disclosed without necessary consent due to these methods. Another risk is that guardians are prevented from receiving the information that the law ascribes to them.

Inom den offentliga sektorn spelar hälso- och sjukvårdsorganisationer en central roll för styrning kring organiseringen av metaboliska sjukdomar (OTC-brist, Ornitin- transkarbamylasbrist), vilka utgör en allt större börda för samhället och kräver en samordnad insats över olika sektorer för att förebygga och behandla effektivt. Genom studier vid Södra Älvsborgs sjukhus i Borås och Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg utfördes en kvalitativ studie för att undersöka hur befintliga styrformer inom hälso-och sjukvårdsorganisationer påverkar samverkan. Studien syftade till att analysera och förstå dynamiken i samverkan mellan olika aktörer, med målet att identifiera framgångsfaktorer och utmaningar för att förbättra samarbetet inom hälso- och sjukvårdssektorn. Sex intervjuer genomfördes med representanter från olika yrkesroller inom hälso-och sjukvårdsorganisationer för att få bättre förståelse för samverkansprocesserna genom respondenternas upplevelser och deltagande. Det empiriska materialet analyserades utifrån teoretiska ramverk och fyra teman: Den dagliga arbetsgången, arbetsuppgifter & sjukdom, organisationens olika domäner och beslutsfattande organ.  Resultaten visade på en rad utmaningar och möjligheter för samverkan. Tidsbegränsningar, hög arbetsbelastning och bristande kommunikation identifierades som hinder, medan tydlig kommunikation, samarbete mellan olika yrkesgrupper och integrerade samverkansstrukturer framhölls som främjande faktorer. Genom att koppla resultaten till teoretiska ramverk inom samverkan, organisations- och ledningsteorier, betonades vikten av att främja en samarbetskultur och organisatoriska förutsättningar. En holistisk metod och engagemang från relevanta intressenter och beslutsfattande organ i samverkan ansågs vara avgörande för att främja effektivt samarbete. Slutligen betonar uppsatsen behovet av fortsatt forskning och utveckling för att adressera de identifierade utmaningarna och främja en effektiv samverkan mellan primärvård och sjukvård vid hanteringen av metaboliska sjukdomar. Detta är avgörande för att förbättra vården och uppnå bättre resultat för alla inblandade. / Within the public sector, healthcare organizations play a central role in public administration concerning the management of metabolic diseases (OTCD, Ornithine transcarbamylase deficiency), which pose an increasingly significant burden on society and require coordinated efforts across various sectors for effective prevention and treatment. A qualitative study was conducted through research at Södra Älvsborg Hospital in Borås and Sahlgrenska University Hospital in Gothenburg to examine how existing public administration structures within healthcare organizations impact collaboration. The study aimed to analyze and understand the dynamics of collaboration among different actors, with the goal of identifying success factors and challenges to improve cooperation within the healthcare sector. Six interviews were conducted with representatives from various professional roles within healthcare organizations to gain a better understanding of the collaboration processes through the experiences and participation of the respondents. The empirical material was analyzed based on theoretical frameworks and four themes: Daily workflow, tasks & diseases, the organization's different domains, and decision-making bodies.   The results revealed a range of challenges and opportunities for collaboration. Time constraints, high workloads, and inadequate communication were identified as barriers, while clear communication, collaboration among different professional groups, and integrated collaboration structures were highlighted as facilitating factors. By linking the results to theoretical frameworks within collaboration, organizational, and public administrations  theories, the importance of promoting a culture of collaboration and organizational conditions was emphasized. A holistic approach and engagement from relevant stakeholders and decisionmaking bodies in collaboration were considered crucial to promote effective cooperation. Finally, the paper emphasizes the need for further research and development to address the identified challenges and promote effective collaboration between primary care and healthcare in managing metabolic diseases. This is crucial for improving healthcare and achieving better outcomes for all involved.

No description available.

<p>HIV/AIDS har kommit att bli ett av dem mest allvarligaste folkhälsoproblemen i världen. Även i Sverige har det skett en ökning av HIV viruset. Internationell forskning visar att personer som lever med HIV/AIDS utsätts för stigmatisering från allmänheten men även från professionella där diskriminering och skuldbeläggning är förekommande fenomen. I Sverige saknas enhetlig rapportering om hur människor som lever med HIV/AIDS blir bemötta av professionella. I och med avsaknaden av svensk forskning på området har syftet med denna studie blivit att undersöka skillnaderna på hur människor som lever med HIV/AIDS blir bemötta av professionella inom sjukvården samt på stödorganisationen Noaks Ark. Teorier som stigmatisering och attribution ligger till grund för att förklara varför det ser ut som det gör medan teorier om livskvalité används för att förklara hur professionellas bemötande kan påverka människors livskvalité. Undersökningsmetoden är kvantitativ och till grund för undersökningen ligger en tvärsnittsstudie där enkäter har besvarats av människor som lever med HIV/AIDS och är aktuella för samtal på Noaks Ark. Utifrån resultaten av undersökningen kan det utläsas att majoriteten av de tillfrågade har blivit bemötta på ett positivt sätt av professionella som jobbar på Noaks Ark. Uppfattningar om bemötandet från professionella inom sjukvården skiljer sig, där färre anser sig blivit bemötta på ett positivt sätt jämfört med Noaks Ark. Några av de tillfrågade har undvikt att söka vård på grund av negativa upplevelser från tidigare besök och vissa upplever att professionella någon gång har fått dem att känna skuld för sin sjukdom. Urvalet för denna studie är inte representativt för populationen. Av den anledningen bör uppsatsen ses som en förstudie. Förhoppningen är att en utvidgad studie kommer att kunna göras i framtiden och då kunna genomföras på ett generaliserbart sätt.</p>

<p>Bakgrund</p><p>Under 90-talet har den svenska hälso- och sjukvården upplevt stora tekniska framsteg samtidigt som den ekonomiska utvecklingen inte har varit lika ljus. För att förbättra situationen infördes organisatoriska reformer samt modeller med det övergripande syftet att öka effektiviteten. Vår studie behandlar en annan av dessa modeller, balanserat styrkort. Att använda balanserat styrkort som är en metod från den privata sektorn inom hälso- och sjukvården innebär svårigheter vad gäller det övergripande resultatmålet och definition av vem som är kund. Till dessa kommer det allmänna problemet med hälso- och sjukvårdens komplexa karaktäristik där verksamheten utförs av professionella och styrs övergripande av politiker.</p><p>Syfte</p><p>Vårt syfte är att undersöka hur balanserat styrkort används inom hälso- och sjukvården samt specificera och utvärdera vad som krävs för att kunna styra effektivt med styrkortet inom hälso- och sjukvården.</p><p>Metod</p><p>För att uppnå uppsatsens syfte har en fallstudie med två undersökningsobjekt inom den svenska hälso- och sjukvården använts. Datainsamlingen utfördes genom en litteraturstudie och intervjuer med sammanlagt tio personer.</p><p>Resultat</p><p>Den svenska hälso- och sjukvården har anpassat den balanserade styrkortsmodellen genom att förändra flera av grundtankarna i modellen. Styrkortet har hittills framförallt använts som ett mätsystem och ett underlag för diskussion där styrkortets effekter går att hänföra till ökad tydlighet och förändrad inställning men där kvantifierbara resultat fortfarande lyser med sin frånvaro. För att hälso- och sjukvården ska kunna använda styrkortet på ett effektivt sätt krävs en väl utbyggd styrmiljö där styrkortet är en del av en större helhet. Vidare krävs det även att ledningens engagemang är tydligt och att styrkortet är förankrat i organisationen genom bland annat utbildning.</p> / <p>Background</p><p>During the 1990s, Swedish health care has experienced a vast technological progress while the financial situation has been challenging. To improve the situation at hand several organisational reforms and models have been implemented with the purpose of increased efficiency. This study focuses one of these methods, Balanced Scorecard. The Balanced Scorecard was originally developed for the private sector which causes problems when applying it in a health care setting where there is no overall financial objective and where the customer is hard to define. Beyond that, the health care organisations are complex with professionals making the day-to-day decisions while governed on an overall basis by politicians.</p><p>Purpose</p><p>The purpose of this thesis is to examine the use of the Balanced Scorecard in a Swedish health care setting and to specify and evaluate the prerequisites for the Balanced Scorecard to accommodate efficient management control in health care organisations.</p><p>Research method</p><p>To be able to fulfil the purpose a case study was conducted at two Swedish public health care organisations. The data was collected by interviews with ten health care managers and a literature survey on the subject.</p><p>Results</p><p>The Swedish health care has adapted the Balance Scorecard by changing several of its foundations. Until now, the Balanced Scorecard has been used primarily as a measurement system and a system for supporting discussion and the results of the scorecard can be attributed to an increased clarity and an improved attitude but where the quantifiable results are yet to come. For the Balanced Scorecard to work effectively there is a need for a well established control environment. Finally, management need to show their commitment to the model and give their employees proper training as a mean to increase the acceptance of the scorecard.</p>