Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur ett stöttande arbetssätt utvecklar barns ämneskunskaper i undervisning om flyta och sjunka som fenomen. I studien deltog förskolebarn i åldrarna två till fem år, som gick på en åldersblandad avdelning i en förskola i Mellansverige. Studien omfattade en undervisningsdesign av lärandeobjektet flyta/sjunka där barnen delades in i två olika grupper. Barnen undersökte fenomenet i ett praktiskt experiment genom att använda sig utav genomskinliga petflaskor fyllda med fyra olika innehåll. Tre av barnen fick ett stöttande arbetssätt i ett systematiskt undersökande, medan de andra tre barnen fick utforska fenomenet på egen hand. Det empiriska datamaterialet bestod av videoupptagningar som sammanställdes och analyserades kvalitativt. Det teoretiska ramverket som användes var den sociokulturella teorin, för att tolka hur barnen uttryckte sin förståelse för det fysikaliska fenomenet. Vi utförde en tematisk analys av vår empiri. Resultatet visade att förskollärarnas förhållningssätt under undervisningen hade påverkan på barnens naturvetenskapliga ämneskunskap. Barnen som fick ett stöttande arbetssätt visade sin förståelse för fenomenet genom att uttrycka de naturvetenskapliga begreppen. Barnen som utforskade på egen hand visade att de hade tidigare erfarenheter av fenomenet, men utvecklade ingen ny ämneskunskap. I tillägg visade sig förskollärarnas förhållningssätt även påverka barnens möjligheter att kunna arbeta med systematiska undersökningar, i form av att barnen ställde hypoteser och diskuterade resultatet. / The purpose of the study is to contribute to our knowledge about how a supportive teaching approach helps develop children's scientific understanding and scientific competence during a hands-on activity about floating and sinking. The study involved two-to five-year-old preschool children in an age-mixed preschool in central Sweden. The children were divided into two separate groups. For this study we designed a lesson on the physical phenomenon of floating and sinking that included a hands-on activity. In this activity, children investigated the phenomenon in a practical experiment using transparent pet bottles filled with four different contents. Three of the children had a supportive teaching approach in a systematic investigation, while the other three children were allowed to explore the phenomenon on their own. The empirical data material consisted of video recordings which were analysed qualitatively. The theoretical framework, the sociocultural theory was used to interpret how the children expressed their understanding of the physical phenomenon. We performed a thematic analysis of our empirical data. The results show that the preschool teachers' approach during teaching had an impact on the children's scientific subject knowledge. The children who had a supportive teaching approach showed that they had knowledge about the phenomena by expressing the scientific concepts. The children who investigated on their own showed that they had experience of the phenomena, but they didn’t develop any new knowledge. In addition, the preschool teachers' attitudes also proved to affect the children's opportunities to work with systematic investigations, by using hypotheses and discuss the results.

Syftet med studien är att ta reda på hur femåriga barn i förskolan förklarar och kommer på lösningar kring ett problemlösande experiment kring det fysikaliska fenomenet flyta-sjunka. Metoden som valts att använda var videoobservation. Studien baseras på en videoobservation under ca 25 minuter med fyra barn i femårsåldern. Aktiviteten delades in i två olika delar, där första delen fokuserar på hypoteser kring om olika föremål skulle antingen flyta eller sjunka och den andra delen fokuserar på ett problemlösande, där barnen skulle få något som tidigare sjönk att kunna flyta. Resultatet i studien visar på att barnen har fokus på tyngd, form och storlek utifrån om ett föremål ska flyta eller sjunka. Barnen visar också stort intresse och initiativtagande till att lösa den problematiserande uppgiften de fick i början av aktiviteten, de konstruerar och formar olika material och de lyckas forma en aluminiumbåt som bär en kotte och tre stenar. / The purpose of the study is to find out how five-year-old children explain and find solutions in relation to a problem-solving experiment around the physical phenomenon float-sink. The method that was opted to use was video observation. The study is based on a video observation that lasted for 25 minutes with four children who were around five years old. The activity was divided into two different parts, the first part focused on hypotheses around the outcome of different objects in water, if they would either float or sink. The other part focused on problem solving, where the children should get something that earlier sank to float. The result of the study shows that the children focused on weight, form and size of the objects, in predicting whether they would sink or float. The children also show a big interest and take initiative to solve the problem that they were given in the beginning of the activity. They construct and shape the different materials and they succeed by creating an aluminium boat that could carry a pinecone and three stones.

The purpose of the study is to contribute knowledge about how 2-4-year-oldsexplore the physical phenomena of floating and sinking, and how a practicalactivity can contribute to development and learning. To respond to the study,observation was chosen as the method where a designed activity with thevariation theory as support was conducted in three groups of children, theactivity was then divided into four phases for us students to get a clearerstructure. The theory was made visible by making the phenomena the objectof learning in the exploration. The children themselves got to explore and thinkabout which aspects determined whether something floated or sank usingvariations on similar objects. The three activities were filmed and lateranalyzed using the research questions and categories that emerged using theanswers from the four phases.The result shows that it is possible to perform a float and sink activity with theyounger children in preschool. Something that connects to Jean Piaget´s stagetheory was that the youngest children stopped their exploration when theycame up with a hypothesis and they saw what was happening. Our result showsthat, when they are four years old, they start to come up with explanations forthe hypotheses they have given about how an object behaves in a certain wayin water. The most common thing that the children referred to was the weightof the object. They concluded that an object sank because it was heavy, butthey also reasoned that an object floated because it was heavy. This shows thatthey don’t have the answers fully but the thoughts and the will to understand. / Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur 2–4-åringar utforskar defysikaliska fenomenen flyta och sjunka samt hur en praktisk aktivitet kan bidratill utveckling och lärande. För att möta studiens syfte valdes observation sommetod där en designad aktivitet med variationsteorin som stöd genomfördes itre barngrupper, aktiviteten delades sen in i fyra faser för oss studenter för attfå en tydligare struktur. Teorin synliggjordes genom att fenomenen blevlärandeobjektet i utforskandet. Barnen fick själva utforska och fundera på vilkaaspekter som avgjorde om något flöt eller sjönk med hjälp av variationer påföremål som liknade varandra. De tre aktiviteterna filmades och analyseradessenare med hjälp av studiens frågeställningar och kategorier som uppkom medhjälp av det som resultatet visade från de fyra faserna.Resultatet visar att det är möjligt att utföra en flyta och sjunka-aktivitet med deyngre barnen i förskolan. Något som knyter an till Jean Piagets stadieteori varatt de yngsta barnen stannar sitt utforskande vid att komma med en hypotesoch ser vad det är som händer. Först när de fyllt fyra år börjar de komma medförklaringar till de hypoteser de gett om hur ett föremål beter sig på ett visstsätt i vatten. Det vanligaste som barnen refererade till var föremålets vikt, dekom fram till att ett föremål sjönk för att det var tungt men de resonerade ävenatt ett föremål flöt för att det var tungt. Detta visar på att de inte har svaren heltmen funderingarna och viljan att förstå finns.