I dagens samhälle exponeras vi dagligen för flera skadliga kemikalier. Frisörbranschen är en bransch där ett flertal skadliga ämnen används som exempelvis parafenylendiaminedia och resorcinol. Enligt svensk lag är användningen av skadliga ämnena inom frisörbranschen oreglerad. Detta på grund av att frisörsalonger inte är anmälningspliktiga verksamheter. En miljöcertifiering används av kunder som en försäkran om att en certifierad salong är ett miljövänligare alternativ. I denna uppsats undersöks frisörernas perspektiv på miljöcertifieringen Grön Salong och vad som påverkar certifieringens utbredning. Resultatet har nåtts genom en enkätundersökning och semi-strukturerade intervjuer med frisörsalonger med anknytning till Grön Salong. En intervju med en styrelsemedlem från Grön Salong har genomförts för att spegla organisationens perspektiv. Resultatet visar att Grön Salong har många brister som gör att frisörsalonger väljer att avstå från att fortsätta vara certifierade efter några år. Den brist som frisörerna mest lyfter fram är den dåliga kommunikationen. Organisationens kommunikation upplevs som dålig, både offentligt på hemsidan och enskilt mellan organisation och frisör.

Bakgrund Ventilatorbehandling kan orsaka lidande i form av bland annat Ventilator Associerad Pneumoni (VAP) och delirium. Att avsluta behandlingen för tidigt kan också orsaka lidande och därför är tydliga kriterier för att verifiera urträning och extubation, borttagande av ventilatorn och endotrakealtuben är viktiga aspekter i vården och omvårdnaden av patienten. Syfte Syftet med studien var att identifiera kriterier för att verifiera lyckade eller misslyckade urträningar och extubationer hos intensivvårdspatienter och att undersöka vilka bedömningsprotokoll för detta som används. Metod Metoden har varit en (deskriptiv) litteraturöversikt med systematisk ansats. Sökning har gjorts i databasen PubMed. Vid sökningen hittades 627 artiklar och av dessa inkluderas 17 artiklar i studien. Resultat Resultatet visar att det finns flera kriterier för att verifiera lyckade eller misslyckade urträningar och extubationer, men de mest uttalade kriterierna var, hemodynamisk status, inställda/uppmätta ventilatorvärden, blodgasvärden, det mentala/neurologiska tillståndet hos patienten och spontant andningstest (SBT). Slutsats Kriterier och dess protokoll är viktiga redskap för vårdpersonalen för att avgöra när det är dags att börja urträning och förbereda för extubation av den ventilatorbehandlade patienten. / Background Mechanical ventilation can cause suffering in the form of, among other things Ventilator Associated Pneumonia (VAP) and delirium. Stopping treatment too early may also cause suffering and therefore clear criteria to assess extubation withdrawal and weaning of the ventilator are important aspects in the care and nursing of the patient. Purpose The purpose of the study was to identify criteria for verifying successful or unsuccessful weaning and extubations in ICU patients and to investigate assessment protocol. Method The method has been a descriptive literature review with a systematic approach. Conclusion The result shows that there are several criteria to verify successful or unsuccessful weanings and extubations, but the most explicit criteria were - hemodynamic status, set / measured values for the mechanical ventilations, blood gas status, mental / neurological state of the patient and spontaneous breathing test (SBT). Criteria and subsequent protocols are important tools for caregivers to determine when it is time to start weaning and prepare for extubation.

Bakgrund: Vid de flesta kirurgiska ingrepp används diatermi. Diatermi används dels för att skära i vävnad, dels för att koagulera blodkärl, och en adekvat blodstillning är avgörande för en säkeroperation. Vid användning av diatermi utvecklas en skadlig rök, diatermirök. Trots att evidens finns för att diatermiröken innehåller skadliga ämnen som kan orsaka kroppsliga symptom, förekommer variation i användandet av rökevakueringssystem.   Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka i vilken utsträckning rökevakueringssystem, för diatermirök, används. Vi ämnade även undersöka om det förelåg några skillnader mellan avdelningarna samt mellan de två yrkeskategorierna; operatör och operationssjuksköterska.   Metod: Operationssjuksköterskor och operatörer från nio operationsavdelningar, vid fyra sjukhus i Stockholmsregionen undersöktes i en deskriptiv tvärsnittsundersökning, med kvantitativ ansats, med ett intervjustött frågeformulär. 114 personer intervjuades, 83 operationssköterskor och 31 operatörer.   Resultat: Resultatet visade att rökevakueringssystem användes vid de flesta operationer, dock ej vid samtliga. Användningsgraden skilde sig mellan operationsavdelningar. Operationssköterskor ansåg i större utsträckning än operatörer att diatermirök kunde vara skadlig samt var mindre nöjda med åtgärderna för rökevakuering. Samtliga avdelningar saknade riktlinjer, vilket strider mot SOSFS 2011:9.   Slutsats och klinisk betydelse: För att förekomma att rökevakueringssystem och annan skyddsutrustning ej används konsekvent bör riktlinjer och rutiner framtagas. Även utbildning bör ges, till operationspersonal, eftersom okunskap kan vara en bidragande faktor till att rökevakueringssystemen ej används konsekvent. Detta kan bidra till en ökad användning vilket i sin tur leder till en förbättrad operationsmiljö för såväl personalen som för patienten. / Background: In most surgical procedures electro cautery is used. Electro cautery is used both for surgical dissection and hemostasis, and adequate hemostasis is critical for a safe operation. When using the electro cautery, a noxious smoke is developed, surgical smoke. Although evidence shows that surgical smoke contains harmful substances that can cause physical symptoms, the usage of smoke evacuation system varies.   Aim: The aims with the present study were to investigate the extent to which smoke evacuation system, for surgical plum, was used.  We further aimed to study if there were any possible differences between the surgical departments and between the two occupational categories; theatre nurses and surgeons.   Method: Operation theatre nurses and surgeons from nine surgical departments at four hospitals in the Stockholm region were studied in a descriptive cross-sectional study, with quantitative approach, and an interview supported questionnaire.   Results: The results showed that smoke evacuation system was used at most but not all surgical procedures. The use of the smoke evacuation system differed between surgical departments. A larger proportion of the theatre nurses than of the surgeons believed surgical smoke to be harmful and were less satisfied with measures to eliminate them. No surgical department had guidelines for handling surgical smoke which is in violation of SOSFS 2011:9.   Conclusion and clinical implications: To prevent that smoke evacuation systems and other protective equipment is not used consistently, policies and procedures should be derived. Education should be provided to surgical personnel, this because ignorance could be a contributing factor to the inconsistent use of smoke evacuation systems. This may contribute to an increase in usage of the device which in turn leads to an improved environment in the theater room for both the personnel as well as for the patient.

The purpose of this study was to identify materials and products in preschools that may contain harmful chemicals and to suggest possible areas of improvement. Another purpose was to examine if a supervisory project focused on chemicals leads to reduced incidence of harmful chemicals and improved routines in preschools. Inspection reports from 46 preschools in Lidingö were examined to see what routines, materials and products that currently existed. The results were compared with inventories of preschools in two other municipalities and a national inventory project. Follow-up questionnaires were sent to 41 of the preschools in Lidingö to examine if the preschools continued to work for a non-toxic environment after the supervision period ended. Preschools at Lidingö showed similar results as the rest of the country, except that the prevalence of old electronics was much lower. Vinyl gloves, soft plastic toys and other plastic objects appeared in more than half of the preschools, and the presence of inappropriate material showed that there is a need for initiatives that promote a non-toxic preschool. The follow-up survey showed that inspections focused on chemicals generally leads to improvements in many areas and can therefore be a good method. The respondents in this study consider the inspectors to be an important support in the process of eliminating harmful substances. Proper cleaning and good purchasing procedures are important to avoid exposure to harmful substances and the removal of phthalates and plastic kitchenware should be a priority for future inspections.

Hörselnedsättning är ett vanligt problem. Dock, på grund av dess progressiva natur är det många som kan vara omedvetna om försämringen av deras hörsel. Forskning indikerar att skyddsbeteende relaterat till hörseln ofta är korrelerat med närvaron av symptom. Man har vidare identifierat  unga vuxna studenter som en speciellt utsatt grupp då studentliv ofta involverar högljudda miljöer som kan vara skadliga för hörseln. Dessutom att unga vuxna har höga risktendenser och tar få åtgärder för att skydda sin hörsel. Dock, här finns det viss meningsskiljaktigheter i fältet huruvida man hävdar att det är en majoritet eller minoritet av studenter som är i risk av att utveckla hörselnedsättning. Det finns därtill dessutom lite data om utbredning av hörselnedsättning bland studenter och den som finns har använt metoder som inte helt lämpar sig för att utvärdera hörselnedsättning. Denna studie ämnar att utreda utbredningen av hörselnedsättning bland studenter med ett mer lämpligt test och undersöka huruvida denna grupp riskerar att utveckla hörselnedsättning eller förvärra den samt undersöka om självskattning och symptom närvaro är förbundna med skyddsbeteende. Arbetsmiljöverket föreskrifter och rekommendationer gällande bullriga miljöer i kombination med tidigare gjorda studier användes för att identifiera skadliga ljudmiljöer i studenters vardag samt lämpliga skyddsbeteende i dessa. Detta användes som basis för en webbenkät som studenterna fyllde i efter vilket de genomgick ett webbaserat hörseltest. Endast en person av 77 kunde sägas ha hörselnedsättning. Även om majoriteten inte ofta var i skadliga ljudmiljöer, när de var det använde endast ett fåtal hörselskydd och det fanns en signifikant subgrupp vars beteende innebär hög risk för hörselnedsättning. Bristen på skyddsbeteende var korrelerat med självskattning och en negativ attityd gentemot hörselskydd. 75% upplevde övergående tinnitus och 88% hade upplevt övergående tinnitus eller temporär hörselnedsättning i skadliga ljudmiljöer. Denna studie bidrar till en ökande mängd evidens som pekar på att en majoritet av studenter är i risk av att utveckla hörselnedsättning senare i livet. För att förhindra att studenters hösel förvärras behövs det nya verktyg för att öka medvetenhet kring skadliga ljudmiljöer och hörselnedsättning, för att detektera tidiga stadier av hörselnedsättning samt nya hörselskydd som studenter kan ha en positivare attityd gentemot. / Hearing impairment is a common problem. However, due to its progressive nature many might be subjected to deteriorating hearing without knowing it. In addition, research indicates that protective behavior is often correlated with the presence of a symptom, which further stresses the importance of the individual's awareness. Studies suggest that young adult students are a particular vulnerable group, as student life involves being in loud environments, potentially harmful to hearing. Also, young adults have high risk tendencies, taking few precautions to protect their hearing. However, there is disparity within the field as to whether it is a majority or minority of students that are at risk. Furthermore, there is limited research on hearing impairment within this group, and the research that has been made used less than perfect methods. This study aims to ascertain the extent of hearing impairment within this group, by using a more appropriate test than previous studies and determine whether this group is at risk of developing hearing loss or worsening the condition and if self-estimation and presence of symptoms are significant factors of protective behavior. The Swedish work environment authorities regulations and recommendation about noisy environments in combination with previous studies were used to identify potentially damaging acoustical environments and appropriate protective action. This provided a basis for the questionnaire that the students filled in. In addition, a web-based hearing test was used to ascertain hearing loss. Only one person out of 77 was found to exhibit significant hearing loss. Although the majority were not often in loud environments, few used hearing protection and there was a significant subgroup whose behavior places them at high risk of hearing loss. The lack of protective behavior was correlated with self-estimation and a negative attitude towards ear protection devices. Furthermore, 75% experienced intermittent tinnitus and 88% had experienced temporary tinnitus or hearing loss within harmful sound-environments. This study therefore aligns itself with a growing literature that indicates that a majority of students are at risk of developing hearing impairment later in life even if it does not show at this stage. To prevent further deterioration of student’s hearing, new tools to raise awareness, detect early stages of hearing loss and hearing protections that elicit positive attitudes from students needs to be developed.

With a more than ever increasing demand to interconnect smartphones with infotainment systems, Android Auto has risen in popularity with its services used in modern vehicles worldwide. However, as users progressively connect their smartphones to in-vehicle infotainment systems, the opportunity for malicious actors to endanger and access private data of Android Auto users advances as well. The goal with this thesis is to determine how secure Android Auto is for road use. The main research question is to figure out if Android Auto is susceptible to attacks that exploit certain vulnerabilities in the Android operating system. The research question was answered by creating several proof-of-concept attacks on Android Auto using an emulated infotainment system with mobile devices. An investigation was also conducted regarding the application’s communication channel between the mobile device and infotainment display. Results of this thesis demonstrate that several attacks are substantially severe to endanger drivers on the road. There is a great risk of successful exploits when running Android Auto locally on the phone without a connection to the infotainment system, and a lesser risk when connected to the infotainment system. Intercepting communication in the USB channel revealed an encryption algorithm whose version has published exploits and can be cracked to potentially exploit Android Auto. / I takt med en evigt ökande efterfrågan på att sammankoppla smarttelefoner med infotainmentsystem, har allt fler börjat använda Android Auto i sina fordon världen över. En bieffekt av att allt fler sammankopplar sina mobiler till infotainmentsystem, är att det leder till fler möjligheter för illvilliga parter att stjäla privat data och sätta Android Autoanvändares liv i fara. Målet med denna avhandling är att fastställa hur säkert Android Auto är i avseende till vägsäkerhet. Den huvudsakliga forskningsfrågan är att lista ut om Android Auto kan attackeras av attacker som utnyttjar sårbarheter i Android operativsystemet. Forskningsfrågan besvarades genom att skapa flertal konceptattacker mot Android Auto användandes av ett emulerat infotainmentsystem och mobiltelefoner. En utredning utfördes även gällande applikationens kommunikationskanal mellan telefonen och infotainmentskärmen. Resultatet från denna avhandling demonstrerade att många attacker är tillräckligt allvarliga för att äventyra trafikanternas säkerhet. Det finns en avsevärd risk för framgångsrika attacker när Android Auto körs lokalt på telefonen utan en USB koppling till infotainmentsystemet, och en liten risk när telefonen är kopplad till infotainmentsystemet. Avlyssning och uppfångning av kommunikationen i USB kanalen visade att en krypteringsalgoritm vars version har existerande sårbarheter kan avkrypteras och utnyttjas för att potentiellt attackera Android Auto.