Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka och analysera vilka faktorer som motiverar elever i årskurs 9 under deras deltagande i idrottslektionerna. Syftet är även att resonera kring lärarens arbete med motivation och idrottslektioners innehåll med studiens resultat som bakgrund. Frågeställningar 1. Vad upplever elever som motiverande med att delta på lektionerna i idrott och hälsa? 2. Vilken roll spelar den inre respektive den yttre motivationen för elevers deltagande på idrottslektionerna? 3. Hur kan idrottslektioners innehåll och lärarens arbete, stärka motivationen hos elever för ämnet idrott och hälsa? Metod Studien bygger på en kvalitativ metod där jag använt mig av interjuver med åtta elever i årskurs 9 i Stockholmsområdet. Intervjuerna spelades in med hjälp av bandspelare och transkriberades därefter. Som teoretisk utgångspunkt har studien utgått ifrån självbestämmandeteorin och den inre och yttre motivationen. Resultat Bearbetningen och analysen av resultatet visar att den inre motivationen i form av att göra något för dess egen skull har en väsentlig roll för deltagandet i idrott och hälsa. Att eleverna får känna glädje i aktiviteten och får utöva och testa på nya sporter är en bidragande faktor för elevers deltagande. Den yttre motivationen i form av att göra något för en viss belöning, så som betyg är en bidragande faktor kring elevers deltagande på idrottslektionerna. Slutsats I studien framkommer det att individer motiveras av en rad olika faktorer. Den mest förekommande faktorn är att känna glädje och att få röra på sig och lära sig något nytt. Det är viktigt att lärarna anpassar lektionerna utifrån varje individ, eftersom många elever motiveras av olika saker. / Aim The aim of this study is to examine and analyze which factors that motivate students in year 9 during their participation in Physical Education. Another part of the aim is to discuss how teachers choose to work with motivation as well as the content of the lessons versus the result of this study. Questions 1. What do students find motivating when participating in Physical Education? 2. How much does the intrinsic and extrinsic motivation respectively matter for the students will to take part in Physical Education? 3. How can the content of the teaching and the teacher’s contribution increase the student´s motivation when it comes to the subject Physical Education? Method I have used a qualitative method where I have interviewed 8 students in year 9 in Stockholm. The interviews where recorded and then transcribed. As a theoretical starting point, the study has been based on Self-Determination Theory and intrinsic and extrinsic motivation. Results The processing and analyze of the results shows that the intrinsic motivation, here meaning doing something for the sake of doing it, matters greatly for the students will to take part in Physical Education. How the students enjoy the activity and the possibility to try out and take part in new sports is other contributing factors to the students to take part in Physical education. The extrinsic motivation, here meaning doing something for a reward, e.g. grades, is also a contributing factor for students to take part in Physical Education. Conclusions The study shows that there are several factors that motivate individuals in Physical Education. The most common factors is to enjoy the activity, to be physically active and to learn something new. The study shows that it is important that the teachers adapt the lessons to every individual since different things are motivating different individuals. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår. Vt 2014</p>

Hälsoundervisningen och dess utrymme i idrott och hälsa har sedan det gavs en tydligare plats i den svenska kursplanen varit under lupp. Eleverna i svenska skolor behöver få samtala om olika aspekter av hälsa, reflektera över hur de påverkar varandra och lära sig ta ansvar för sin egen hälsa och livsstil med ett holistiskt hälsoperspektiv som utgångspunkt. Detta genom såväl teoretiska som praktiska moment. Syftet med studien är att genom semistrukturerade intervjuer med sex stycken lärare få förståelse för hur högstadielärare i idrott och hälsa gör hälsoundervisning i relation till sin tolkning av kursplanen. Lärarnas tolkning av kursplanen, vilket perspektiv på hälsa, alternativt någon aspekt av hälsa som ges mer utrymme i deras undervisning och hur de skapar undervisning om hälsa har under studien varit i fokus. Metoden skapar goda förutsättningar för djupare förståelse där data är informantens ord även om detta sedan tolkas av forskaren. Samtliga informanter visar medvetenhet om vikten av hälsoundervisning och att olika aspekter av hälsa ges utrymme i undervisningen. Omfattningen och förutsättningar för att beröra olika delar utifrån till exempel elevers mognad varierar mellan informanterna. Innehållet och metoderna skiljer sig även de åt bland flera av dem. Undervisningen anpassas inte bara till kursplanens innehåll utan även till individer och klasser utifrån kollegiala samtal och egna reflektioner. Lärare kan alltså utifrån samma kursplan planera, genomföra och reflektera olika i fråga om undervisning när hälsa berörs i ämnet idrott och hälsa. / Health education and its place in physical education have been scrutinized since it was given a clearer place in the Swedish curriculum. Students in Swedish schools need to be given opportunities to discuss different aspects of health, reflect on how those aspects influence each other and learn how to take responsibility for their own health and lifestyle from a holistic health perspective. This should be done with both theoretical and practical elements. The purpose of this study is to understand how teachers in physical education teach about health in relation to their interpretation of the curriculum. This is done through semi-structured interviews with six different teachers. The focus of this study is on the teacher´s interpretations of the curriculum, what health perspective or aspects of health are given more space in their teaching, and how they create their health education. The method provides good conditions for a deeper understanding, where the collected data consists of the informants’ words, even though it is interpreted by the researcher. All of the informants have shown awareness of the importance of health education and that different aspects of health are given space in their teaching. The extent and conditions for addressing different parts based on, for example, students’ maturity, vary among the informants. The content and methods also differ among the informants. The teaching is not only adapted to the content of the curriculum but also to individuals and classes based on collegial conversations and their own reflections. Teachers can therefore, based on the same curriculum, plan, implement, and reflect differently regarding teaching when health is addressed in the subject Physical Education.

The purpose of this thesis is to, based on interviews and document studies, critically discuss how the introduction of kickboxing in Physical Education (PE) could affect gender equality in society. Based on a queer feminist and norm critical perspective on the prevailing teaching of PE, which, despite official efforts to challenge and modernize PE, persists in reproducing gender norms by e.g. spending 75% of class time on ball games. The hypothesis is that girls accessing violence (empowerment) through a bodily awareness in the form of kickboxing, positively would challenge the power imbalance that gender norms create. Girls are brought up, even today, in accordance with gender norms arguing against girls/women wanting to use their bodies as powerful tools to set limits. In accordance with the traditional Ling gymnastics, in which body and mind develops into a harmonious whole, the introduction of kickboxing in PE would have a major impact on how girls and boys could relate to each other in the community as well as develop the mind and body in harmony. It can be hypothesized that by including kickboxing in PE girls' bodies would be given the opportunity to be powerful, thus enable girls as well as boys to identify themselves as transcendent individuals rather than to experience the powerlessness and mental illness which often develops already during puberty. / Uppsatsens syfte är att med utgångspunkt i samtalsintervjuer och dokumentstudier kritiskt diskutera hur införandet av kickboxning i skolämnet Idrott och hälsa skulle kunna påverka jämställdheten i samhället. Diskussionen förs utifrån ett queerfeministiskt och normkritiskt perspektiv på rådande undervisning i Idrott och hälsa, som trots Skolverkets delvis normutmanande styrdokument framhärdar i att reproducera genusnormer genom att ägna 75% av lektionstiden till bollspel. Hypotesen är att flickors tillång till våld (empowerment) genom ett kroppsligt görande i form av kickboxning, på ett positivt sätt skulle förändra den maktobalans som genusnormer skapar. Flickor uppfostras ännu idag i enlighet med normer som hävdar att flickor/kvinnor inte vill, kan eller bör ha möjlighet att använda sin kropp som ett kraftfullt redskap för att sätta gränser. I enlighet med den traditionella Linggymnastikens grunder, bör kropp och själ utvecklas till en harmonisk enhet. Införandet av kickboxning i Idrott och hälsaundervisningen skulle vara en normkritisk pedagogik med stor inverkan på hur flickor och pojkar skulle förhålla sig till varandra i samhället och utveckla kropp och själ i harmoni. Genom att även flickors kroppar ges möjlighet att vara kraftfulla kan det hypotetiseras att flickor skulle kunna se sig själva som transcenderande subjekt istället för att uppleva den maktlöshet och psykiska ohälsa som ofta befästs under puberteten.