<p>Att eleverna får lära sig att skriva är ett av grundskolans viktigaste uppdrag. Under vår verksamhetsförlagda utbildning under tiden på Lärarhögskolan har vi sett att mycket av undervisningen under de första åren i grundskolan ägnas åt att läsa, samtala och skriva. Det har fått oss att fundera kring hur lärare fortsätter att arbeta med skrivandet. Vårt syfte med den här studien är att fördjupa förståelsen för och utveckla kunskaper om hur lärare ser på den fortsatta skrivutvecklingen i skolår 4-6. Syftet är också att utveckla förståelse för vad lärare anser vara viktig kunskap i ämnet. Vi har använt oss av en kvalitativ undersökningsmetod i form av intervjuer med lärare verksamma i skolår 4-6. I bearbetningen av våra intervjuer har vi funnit åtta tema-områden som berör olika aspekter av skrivutveckling. I den vidare analysen presenterar vi, av oss konstruerade, lärartyper som representerar skilda sätt att se på skrivande i skolan. Utöver detta har vi fördjupat oss i teorier och begrepp som berör ämnet. Resultatet har visat att lärarna anser att skrivandet är betydelsefullt och lägger stor vikt vid att eleverna får möjlighet att fortsätta utveckla detta. För att eleverna ska kunna utveckla sitt skrivande menar alla lärarna att undevisningen på olika sätt måste utgå från att göra skrivandet till något meningsfullt, lustfyllt och inspirerande. Däremot har vi sett skillnader i vad lärarna betonar som viktigt i undervisningens form och innehåll.</p><p>One of the most important tasks of schools is to teach the students how to write. During our education at Lärarhögskolan we have had the opportunity to spend some time working at schools. During this time, we have seen that a great emphasis is put at reading, talking and writing during the first school years. This has made us think about how teachers continue working with writing in the later school years. Our objective with this study is to deepen the understanding for and develop knowledge about how teachers look upon the writing development in school years 4-6. The objective is also to develop an understanding for what teachers consider to be important knowledge in this subject. We have used a qualitative method by interviewing teachers working with school years 4-6. While going through our interviews, we have found seven themes that touch upon different aspects on writing development. In the further analysis, we relate the results to the three theoretical conceptions scaffolding, the zone of proximal development and dialogism. Moreover, we have studied theories and conceptions about the subject. The results show that teachers consider writing to be meaningful and put a lot of emphasis on that the students get the opportunity to continue to develop their skills. In order for the students to continue their development, all teachers in the study point out that the teaching must make writing something meaningful, enjoyable and inspiring. However, we have seen differences in what the teachers consider as important content and how the teaching is done.</p>

<p>Syftet med detta arbete har varit att ta reda på hur lärare kan undervisa i algebra för att underlätta för eleverna. De frågor som ställts är: Vad är viktigt att tänka på när man undervisar i algebra? och Vari ligger svårigheterna med algebra?. För att kunna besvara frågorna har det dels gjorts en litteraturstudie, dels intervjuer med sex lärare, som undervisar i år 7-9.</p><p>De svårigheter med algebra som framkommit är bland annat att algebra upplevs som abstrakt och att det dessutom är ett ganska nytt område för eleverna i år 7-9. Eleverna kan få svårigheter som är kopplade till likhetstecknet och dolda tecken men också till översättningar och tolkningar av algebraiska uttryck. Det framgår av intervjuerna att lärare behöver arbeta med elevers motivation för algebra och mest av allt med elevers rädsla för algebra.</p><p>Det poängteras att lärare behöver vara tydliga och påtala meningen med de olika momenten i matematiken och kopplingarna mellan dem för att underlätta elevernas lärande. Kunskapsmässigt behöver eleverna utveckla sitt tänkande från ett aritmetiskt till ett algebraiskt. Det framhålls att undervisningen ska leda fram till en koncentration på strukturen i algebra, på en förståelse av sammanhang och egenskaper. Det är också viktigt att inte glömma bort att eleverna behöver få möjlighet att öva på algebraiskt räknande. Eleverna behöver en automatiserad kunskap om hur man löser och behandlar något algebraiskt. Men också en förståelse för vad de gör, för att de ska känna sig trygga och säkra.</p><p>Vikten av att eleverna får se olika strategier för ekvationslösning framgår av litteraturstudien och intervjuerna. Detta för att de ska ha möjlighet att utifrån den givna situationen kunna välja den strategi som passar bäst. De intervjuade lärarna framhåller att det hos elever finns ett motstånd mot att börja använda en formell strategi. För att övervinna detta motstånd använder läraren i introduktionen av en formell strategi svårare ekvation. Eleven kan härigenom se att det kommer sådana uppgifter där de inte klarar sig enbart med till exempel strategin att dölja det okända. Både litteraturstudie och intervjuer visar på att läraren behöver omtala för eleverna att de inte alltid kan se nyttan av det som görs för stunden. Kunskapen ska kunna leda fram till att eleverna får det lättare att lösa de uppgifter som kommer längre fram, kunskap att bygga vidare på.</p><p>Det algebraiska språket behöver komma in tidigt i matematikundervisningen för att det ska kunna bli något naturligt för eleverna och inte uppfattas som något som är till för att försvåra deras vardag. Både avsaknaden av ett välutvecklat språk och begreppsförståelse inom matematiken gör att eleverna kan få svårigheter när de ska arbeta med algebra. Just ord- och begreppsförståelsen kan underlättas genom att eleverna till exempel själva skriver ordlistor.Det framkommer också av arbetet att lärare behöver använda matematiska termer i sin undervisning, för att göra orden/begreppen naturliga för eleven.</p>

<p>Syftet med denna studie är att ta reda på elevers attityder till matematik och om de kan senågon koppling mellan matematik i skolan och vardagen. För att uppfylla syftet har vi valt attgöra en enkätundersökning i två klasser i skolår 6. Resultaten ger bland annat en inblick i hureleverna tycker attityden till matematik är i klassen. Det visades inte minst att elevernaspersonliga åsikter överlag är att matematik är ganska roligt fast ibland jobbigt, medan den allmänna attityden utåt i klasserna är en annan.</p><p>I bakgrund tittar vi på tidigare forskning och olika styrdokument för skolan, exempelvis vadde säger om attityder till matematik och vardagskopplingen i undervisningen. I bakgrundentar vi även upp olika faktorer som påverkar eleverna till deras attityder, exempel på dessafaktorer är familj, vänner och lärare.</p>

Att eleverna får lära sig att skriva är ett av grundskolans viktigaste uppdrag. Under vår verksamhetsförlagda utbildning under tiden på Lärarhögskolan har vi sett att mycket av undervisningen under de första åren i grundskolan ägnas åt att läsa, samtala och skriva. Det har fått oss att fundera kring hur lärare fortsätter att arbeta med skrivandet. Vårt syfte med den här studien är att fördjupa förståelsen för och utveckla kunskaper om hur lärare ser på den fortsatta skrivutvecklingen i skolår 4-6. Syftet är också att utveckla förståelse för vad lärare anser vara viktig kunskap i ämnet. Vi har använt oss av en kvalitativ undersökningsmetod i form av intervjuer med lärare verksamma i skolår 4-6. I bearbetningen av våra intervjuer har vi funnit åtta tema-områden som berör olika aspekter av skrivutveckling. I den vidare analysen presenterar vi, av oss konstruerade, lärartyper som representerar skilda sätt att se på skrivande i skolan. Utöver detta har vi fördjupat oss i teorier och begrepp som berör ämnet. Resultatet har visat att lärarna anser att skrivandet är betydelsefullt och lägger stor vikt vid att eleverna får möjlighet att fortsätta utveckla detta. För att eleverna ska kunna utveckla sitt skrivande menar alla lärarna att undevisningen på olika sätt måste utgå från att göra skrivandet till något meningsfullt, lustfyllt och inspirerande. Däremot har vi sett skillnader i vad lärarna betonar som viktigt i undervisningens form och innehåll. One of the most important tasks of schools is to teach the students how to write. During our education at Lärarhögskolan we have had the opportunity to spend some time working at schools. During this time, we have seen that a great emphasis is put at reading, talking and writing during the first school years. This has made us think about how teachers continue working with writing in the later school years. Our objective with this study is to deepen the understanding for and develop knowledge about how teachers look upon the writing development in school years 4-6. The objective is also to develop an understanding for what teachers consider to be important knowledge in this subject. We have used a qualitative method by interviewing teachers working with school years 4-6. While going through our interviews, we have found seven themes that touch upon different aspects on writing development. In the further analysis, we relate the results to the three theoretical conceptions scaffolding, the zone of proximal development and dialogism. Moreover, we have studied theories and conceptions about the subject. The results show that teachers consider writing to be meaningful and put a lot of emphasis on that the students get the opportunity to continue to develop their skills. In order for the students to continue their development, all teachers in the study point out that the teaching must make writing something meaningful, enjoyable and inspiring. However, we have seen differences in what the teachers consider as important content and how the teaching is done.

Studiens övergripande syfte är att vidga synen på elevers tidiga skrivutveckling. För att undersöka detta har elevtexter från årskurs 1 analyserats genom en kvalitativ textanalys med fokus på innehållet. Vidare har undervisningssituationen för dessa texter studerats genom en intervju med elevernas lärare samt observation av skrivundervisningen. Dessa två delar har sedan kopplats samman i en diskussion kring hur undervisningen, samt en vid syn på elevers skrivande, kan möjliggöra skriftspråklig utveckling. Studiens resultat visar att elevers texter, i hög grad, utvecklas formmässigt under det första skolåret, men att de innehållsmässiga aspekterna i texten inte följer samma utveckling. Vidare visar resultatet att eleverna i undervisningen ges bättre förutsättningar att utveckla de formmässiga aspekterna av sitt skrivande. I studien presenteras exempel där elever som skriver med starkt innehåll och mindre stark form utvecklar sitt skrivande formmässigt, men att deras texter inte gör någon nämnvärd innehållsmässig utveckling. Samtidigt visas att inte heller elever som redan tidigt i årskurs 1 skriver med stark form och mindre starkt innehåll, utvecklar de innehållsmässiga aspekterna.  I studien identifieras explicit undervisning om texternas formmässiga kvalitéer, medan den innehållsmässiga undervisningen i stor utsträckning bedrivs implicit, även om innehållets betydelse betonas starkt av läraren. Resultatet visar även på att eleverna har svårt att fokusera både form och innehåll samtidigt. Texternas formmässiga och innehållsliga kvalitet har varierat i olika skrivsituationer, vilket ses som en följd av skrivuppgiftens och undervisningens utformning. Beroende på skrivuppgiftens tema och instruktioner har således vissa skrivsituationer givit upphov till många texter med stark form respektive mindre starkt innehåll och vice versa.

Syftet med det här examensarbetet har varit att jämföra en dramapedagogisk undervisningsmetod med en traditionell undervisningsmetod. För att uppnå studiens syfte har vi utgått ifrån fyra frågeställningar. 1. Vilka skillnader går att se i elevernas kunskaper inom ett ämne om de har fått arbeta med dramapedagogik respektive traditionell undervisning som metod för lärande? 2. Hur upplever eleverna de olika arbetssätten? 3. Går det att se några skillnader i elevernas koncentration mellan de två metoderna? 4. Finns det andra skillnader mellan de två undervisningsmetoderna? För att besvara våra frågeställningar har vi genomfört lektioner som utgått från de båda metoderna. Lektionerna har genomförts i en klass i skolår 1 och en klass i skolår 3. Sammanlagt 47 elever deltog i undersökningen. Vi har använt observation som metod, där vi utgått från ett observationsschema. Eleverna har efter lektionen fått fylla i ett frågeformulär. Vi har även samlat in texter som eleverna har skrivit. Studiens resultat visar att eleverna som undervisats med en dramapedagogisk metod fått högre resultat på frågeformuläret än eleverna som undervisats med en traditionell metod. Det visar sig också att eleverna som tagit del av dramalektionen har haft en mer positiv upplevelse av lektionen än eleverna som tagit del av den traditionella lektionen. Vår slutsats är att en dramapedagogisk metod ger eleverna möjlighet att använda kroppen och handlandet som verktyg för lärande. Vårt resultat visar att handlandet befäster kunskap, något vi också finner stöd för i litteraturgenomgången. Nyckelord: dramapedagogik, traditionell undervisning, jämförande studie, observation, grundskolans tidiga skolår.

Syftet med detta arbete är söka svar på hur elever i de tidiga skolåren löser praktiska problem inom matematikområdena, mätning och vägning. Det har gjorts en jämförande studie av elevernas lösningsstrategier för att undersöka huruvida det sker någon förändring med stigande ålder och därmed förväntade ökade kunskaper i matematik. Genom undervisningsförsök med kompletterande löpande observationer har vi sökt svar på hur förskoleklasselevernas lösningsstrategier skiljer sig i jämförelse med elevernas i skolår 4. Försöken har genomförts av elever i förskoleklass och skolår 4. Eleverna har varit indelade i grupper om 4-6 i varje och alla undervisningsförsök har genomförts utomhus. Undersökningen har bestått av två övningar, ett försök i mätning och ett försök i vägning. Resultatet visar att eleverna i de olika åldrarna uppskattar att lösa matematiska problem, på ett praktiskt sätt. Det finns märkbara skillnader mellan de yngre och de äldre elevernas sätt att lösa de olika praktiska problemen. De yngre eleverna har ännu inte tillägnat sig formella kunskaper i matematik i lika stor utsträckning som de äldre eleverna har.

<p>Syftet med detta arbete är söka svar på hur elever i de tidiga skolåren löser praktiska problem inom matematikområdena, mätning och vägning. Det har gjorts en jämförande studie av elevernas lösningsstrategier för att undersöka huruvida det sker någon förändring med stigande ålder och därmed förväntade ökade kunskaper i matematik.</p><p>Genom undervisningsförsök med kompletterande löpande observationer har vi sökt svar på hur förskoleklasselevernas lösningsstrategier skiljer sig i jämförelse med elevernas i skolår 4. Försöken har genomförts av elever i förskoleklass och skolår 4. Eleverna har varit indelade i grupper om 4-6 i varje och alla undervisningsförsök har genomförts utomhus. Undersökningen har bestått av två övningar, ett försök i mätning och ett försök i vägning.</p><p>Resultatet visar att eleverna i de olika åldrarna uppskattar att lösa matematiska problem, på ett praktiskt sätt. Det finns märkbara skillnader mellan de yngre och de äldre elevernas sätt att lösa de olika praktiska problemen. De yngre eleverna har ännu inte tillägnat sig formella kunskaper i matematik i lika stor utsträckning som de äldre eleverna har.</p>

Syftet med detta arbete har varit att ta reda på hur lärare kan undervisa i algebra för att underlätta för eleverna. De frågor som ställts är: Vad är viktigt att tänka på när man undervisar i algebra? och Vari ligger svårigheterna med algebra?. För att kunna besvara frågorna har det dels gjorts en litteraturstudie, dels intervjuer med sex lärare, som undervisar i år 7-9. De svårigheter med algebra som framkommit är bland annat att algebra upplevs som abstrakt och att det dessutom är ett ganska nytt område för eleverna i år 7-9. Eleverna kan få svårigheter som är kopplade till likhetstecknet och dolda tecken men också till översättningar och tolkningar av algebraiska uttryck. Det framgår av intervjuerna att lärare behöver arbeta med elevers motivation för algebra och mest av allt med elevers rädsla för algebra. Det poängteras att lärare behöver vara tydliga och påtala meningen med de olika momenten i matematiken och kopplingarna mellan dem för att underlätta elevernas lärande. Kunskapsmässigt behöver eleverna utveckla sitt tänkande från ett aritmetiskt till ett algebraiskt. Det framhålls att undervisningen ska leda fram till en koncentration på strukturen i algebra, på en förståelse av sammanhang och egenskaper. Det är också viktigt att inte glömma bort att eleverna behöver få möjlighet att öva på algebraiskt räknande. Eleverna behöver en automatiserad kunskap om hur man löser och behandlar något algebraiskt. Men också en förståelse för vad de gör, för att de ska känna sig trygga och säkra. Vikten av att eleverna får se olika strategier för ekvationslösning framgår av litteraturstudien och intervjuerna. Detta för att de ska ha möjlighet att utifrån den givna situationen kunna välja den strategi som passar bäst. De intervjuade lärarna framhåller att det hos elever finns ett motstånd mot att börja använda en formell strategi. För att övervinna detta motstånd använder läraren i introduktionen av en formell strategi svårare ekvation. Eleven kan härigenom se att det kommer sådana uppgifter där de inte klarar sig enbart med till exempel strategin att dölja det okända. Både litteraturstudie och intervjuer visar på att läraren behöver omtala för eleverna att de inte alltid kan se nyttan av det som görs för stunden. Kunskapen ska kunna leda fram till att eleverna får det lättare att lösa de uppgifter som kommer längre fram, kunskap att bygga vidare på. Det algebraiska språket behöver komma in tidigt i matematikundervisningen för att det ska kunna bli något naturligt för eleverna och inte uppfattas som något som är till för att försvåra deras vardag. Både avsaknaden av ett välutvecklat språk och begreppsförståelse inom matematiken gör att eleverna kan få svårigheter när de ska arbeta med algebra. Just ord- och begreppsförståelsen kan underlättas genom att eleverna till exempel själva skriver ordlistor.Det framkommer också av arbetet att lärare behöver använda matematiska termer i sin undervisning, för att göra orden/begreppen naturliga för eleven.

Studiens övergripande syfte är att åskådliggöra vad elever skriver om när de skriver berättelser. Undersökningen bygger på texter producerade av två klasser i årskurs ett som analyserats utifrån ett analysschema. Detta analysschema bygger på de frågeställningar som är karaktäristiska för en narrativ textanalys. Studien redogör för vilka karaktärer, miljöer, känslor och övergripande teman som kan avläsas i berättelserna. Dessutom framhålls skillnader samt likheter mellan pojkar och flickors innehåll. Resultatet visar att eleverna trots sin tidiga skrivutveckling kan formulera en kronologiskt och sammanhängande egentext där olika skeende äger rum. Alla elever har valt att ha en tydlig huvudperson och en eller flera bipersoner. Analysen av känslor redogör både för de känslor som uttrycks implicit samt explicit. Undersökningen visar att det finns skillnader mellan vad pojkar och flickor skriver om och att få elever beskriver den mijlö där berättelser utspelar sig.Diskussionen förs vidare till att se vilka förebilder media ger barn och hur detta påerkar elevernas skrivande. Dessa förebilder upppmärksammas främst i valet av huvudperson där de könsroller som media förmedlar återspeglas i berättelserna.