<p>Syftet med denna fallstudie är att undersöka hur elever som befinner sig på olika nivåer i sin läsutveckling utnyttjar tiden som ägnas åt tyst läsning i skolan. För att få fram detta har tjugoen elever ur fyra klasser i skolår fyra observerats.</p><p>Följande frågeställningar behandlas i studien:</p><ul><li>Vad gör eleverna under tyst läsning?</li><li>Är det någon skillnad mellan elevers beteende under tyst läsning beroende på graden av läsförmåga?</li><li>Vilka motiv uppger lärarna att de har till att använda tyst läsning i undervisningen?</li><li>Hur upplever lärarna att tyst läsning fungerar i klasserna?</li><li>Hur säger sig lärarna arbeta för att utveckla elevernas läsförståelse?</li></ul><p>Urvalet till observationerna baserar sig på elevernas läsresultat i slutet av skolår tre. Bland de elever som inte hade uppnått skolans läsmål, samt för de elever som precis uppnått detta mål, tyder resultaten av denna studie på att de inte fokuserar på tyst läsning under den avsatta tiden. Endast två av tjugoen elever tittar eller läser i sin bok under de fem minuter som varje elev observerades. Bägge dessa elever hör till dem som kommit längst i sin läsutveckling. Bland de svaga läsarna finns en elev som inte någon gång under observationerna enbart tittade eller läste i sin bok.</p><p>Lärarna uppgav att tyst läsning främst var för elevens egen upplevelse utan att vidare diskussioner om det lästa ägde rum. Motivet till att ha tyst läsning varje dag var också att det var ett obligatoriskt moment på den aktuella skolan.</p><p>Då det gällde undervisning i läsförståelse fokuserade lärarna på de bokprojekt som klasserna hade ett par gånger per termin, samt på olika ämnen och läromedel. Att undervisa i lässtrategier diskuterades inte i intervjuerna.</p>

<p>Studiens övergripande syfte är att undersöka datoranvändningen i samhällsorienterande undervisning i skolår 4, på två olika skolor i Stockholmsområdet. Undersökningen bygger på fem frågeställningar, vilket bidrar till att belysa lärare och elevers förhållningssätt kring ämnet. För att genomföra studien gjordes en kvalitativ undersökning där observationer, intervjuer samt fokusgruppsintervjuer var de forskningsmetoder som användes för att samla in data. Som teoretiskt avstamp används tankar från behaviorismen, konstruktivismen och den sociokulturella teorin. I studien tas även tidigare forskning kring ämnet datoranvändning upp.</p><p>Mitt undersökningsresultat visar att datoranvändningen tar en stor plats i SO-undervisningen. Lärarnas mål för en undervisning med datorer är knuten till styrdokumenten. Dessutom kopplas lärarnas mål med datorn i undervisningen till det samhälle vi lever i och dess krav. En samhällsorienterande undervisning där datorn ingår som ett verktyg innehåller mest moment som informationssökning och ordbehandling av en text inom ämnet. Det är främst i ämnena geografi och historia som datoranvändningen dominerar. Lärare och elever finner både pedagogiska för- och nackdelar med datoranvändningen. I anslutning till samhällsorienterande undervisning handlar för- och nackdelarna mest om informationssökning och källkritik. När det gäller elevernas inställning till datoranvändningen i SO: n är de positivt inställda eftersom det bidrar till deras kunskapsinlärning, det är ett roligare arbetssätt, det finns mer fakta och bilder att tillgå än vad läroböckerna har att erbjuda, dessutom blir resultaten från ordbehandlingen snyggare och det är ett effektivt sätt att arbeta på. Någon skillnad mellan flickors och pojkars användning av datorer upptäcktes inte utan det var en jämn fördelning bland datorerna i undervisningen dock märktes skillnaden i pojkarnas teknikintresse.</p>

<p>Statistik från Skolverket (2006) visar att ungefär var femte elev i Upplands-Bro Kommun inte klarar det nationella ämnesprovet i svenska för skolår 5. Då vi har vår verksamhetsförlagda utbildning i denna kommun blev vi nyfikna på att undersöka detta närmare. Vi valde att utgå från ett lärarperspektiv och en lokal bild av lärarnas uppfattningar av det nationella ämnesprovet i svenska och hur de arbetar för att komma åt problemet. För att ta reda på det använde vi oss av intervjuer med åtta behöriga lärare. Vår studie utgår från två frågeställningar: Vilka faktorer kan enligt lärarna i Upplands-Bro Kommun påverka att en elev inte når de nationella målen i svenska? Vilka målstrategier har lärarna i Upplands-Bro Kommun för att eleverna ska uppnå de nationella målen? Med hjälp av teoretisk litteratur formas vår bakgrundsdel, med utgångspunkt från Skolverkets rapport (2001), ”Utan fullständiga betyg”, Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori, målen i svenska, det nationella ämnesprovens bakgrund och syfte, skolans ansvar och styrdokument och delar ur dagens skoldebatt. Resultatet av denna undersökning visar att samtliga respondenter anser att de aktivt arbetar mot målen i svenska, men det framkommer att vägen dit ser olika ut. Det finns heller inte någon enhetlig samsyn när det gäller uppfattningar av det nationella ämnesprovet vilket är intressant då det nationella ämnesprovet ska säkra elevernas rätt till en likvärdig utbildning över hela landet. Med denna skillnad i en och samma kommun kan man undra hur det kan skilja sig i hela riket.</p><p>Statistics from The National Agency for Education shows that one out of five pupils in the municipality of Upplands-Bro does not achieve their objectives in fifth grade. Since we have our practical (teacher) training in this municipality we got curious to examine this issue closer. We chose to start from teachers’ perspective and a local picture of teachers’ understandings of the national test in Swedish and also how they work to get hold of the problem. To find out we interviewed eight qualified teachers. Our study starts from two main questions at issue: What factors can, according to the teachers in the municipality of Upplands-Bro, affect a pupil to not achieve the national objectives in Swedish? What strategies do the teachers in the municipality of Upplands-Bro use to get their pupils to achieve the national objectives? With theoretical literature our background takes form, with a start from The National Agency for Education rapport (2001) ”Utan fullständiga betyg”, the Ecological Systems Theory of Bronfenbrenner, the objectives in Swedish, the national tests background and purpose, the schools responsibility and policy and parts from today’s school debate. The results from this study show that all of our respondents think that they work active towards the objectives in Swedish, but it come to light that the course of action tell apart. There is no homogeneous view regarding the understandings of the national test which is rather interesting since the national test is suppose to guarantee the pupils right to an equivalent education all over the country. With this different within a municipality, you can wonder how much it can differ in the whole nation.</p>

<p>Syftet med studien är att undersöka vilken innebörd som sex olika pedagoger som arbetar i skolår tre lägger i begreppet ”att utgå från varje enskild individ” i matematikundervisning. Med innebörd avses i den aktuella studien hur pedagogerna talar om begreppet både utifrån deras tolkning av det och utifrån deras arbetssätt. Som empiriinsamlingsmetod har kvalitativa intervjuer använts och den analysmetod som har använts vid bearbetandet av datan har tagit sin utgångspunkt i diskursanalys. Detta innebär att pedagogernas artikulationer har härletts till olika diskurser med hjälp av ekvivalenskedjor. Tolv olika diskurser har identifierats och utifrån en kombination av dessa har den innebörd som respektive pedagog lägger i begreppet sammanställts. Studien visar att det bland de deltagande pedagogerna inte finns någon enhetlig innebörd av begreppet ”att utgå från varje enskild individ”, varje pedagog lägger en individuell innebörd i begreppet.</p>

<p><strong><p>Sammanfattning</p><p>Denna studie beskriver hur elever, i skolår fem, uttrycker hälsa utifrån Antonovsky´s begrepp KASAM, en känsla av sammanhang. Genom en kvalitativ intervjustudie med öppna intervjufrågor, i grupper om tre elever, har eleverna samtalat om vad hälsa innebär för dem. Syftet med studien var att få eleverna att sätta ord på sina egna tankar kring hälsa. Resultatet visar att de har ganska goda kunskaper om vad hälsa innebär. De sätter dock inte in denna kunskap, i en övergripande beskrivning kring vad som ger känsla av sammanhang, i den egna livssituationen.</p></strong></p>

<p>Hur de första åren i läraryrket gestaltar sig har betydande påverkan för skapandet av den egna yrkesidentiteten och de vägval som nya lärare gör. En av de utmaningar som nya lärare möter är arbetet med bedömning, något som är centralt i lärares yrkesutövande. I grundskolans tidigare år har man haft en tradition att koncentrera den formella, till föräldrar kommuni-cerade bedömningen till kärnämnena matematik och svenska. Ofta med motiveringen att man behöver färdigheter i dessa ämnen för att kunna tillgodogöra sig andra ämnen. Bedömning i övriga ämnen, exempelvis musik, har varit informell, outtalad. Det har inte funnits krav på att dessa bedömningar ska kommuniceras med tredje part. Sedan hösten 2008 görs formell bedömning i alla ämnen redan från första skolåret. I detta arbete problematiseras nya lärares arbete med bedömning. Det genom att nya lärares upplevelser av, uppfattningar om, samt utsagor kring praktiserade av bedömning presenteras och analyseras.</p><p>Det empiriska materialet som studien bygger på består av intervjuer med nio nya lärare verksamma i grundskolans tidigare skolår, år 1-6. De nya lärarna har arbetat upp till tre år i yrket och undervisar i ämnena matematik och teknik. Studien har ett tydligt didaktiskt perspektiv då undervisningsproblematik fokuseras utifrån ett lärarperspektiv och frågor som när, var, hur och vad fokuseras, både vad gäller uppfattningar, upplevelser och praktiserande av bedömning. Men även gällande de nya lärarnas eget lärande kring bedömning.</p><p>Flertalet av de nya lärarna tillskriver sig själva god bedömningskompetens. Detta trots att de uppger att de skaffat sig de mesta kunskaperna gällande bedömning på egen hand, efter avslutad lärarutbildning, och att de beskriver bedömningen som svår. Syftet med bedömningen anges genomgående vara formativ, d.v.s. den ska främja elevens lärande. Men i beskrivningar av den bedömning som genomförs framträder den summativa bedömningen som dominerande. I resultatet synliggörs således en skillnad mellan ambition och verklighet. Resultatet visar även att det finns en tillit till prov som stöd vid bedömning och att den bedömningen även ses som enklare än annan bedömning. Det är även det mer frekventa användandet av prov i skolår 4-6, som gör att bedömningen i dessa skolår beskrivs som lättare än bedömning i tidigare skolår. Medan elevernas ämneskunskaper i matematik fokuseras, sker i teknikämnet i högre grad en bedömning utan förankring i styrdokument och utan koppling till elevernas faktiska kunnande eller lärande i det undervisade ämnet.</p>

Geometri är ett matematiskt område som visat sig vara svårt för svenska elever. Denna undersökning syftar till att ta reda på vilka aspekter på geometri elever i år nio, med särskilt stöd i matematik, behöver utveckla för att nå godkända resultat. Den söker även svar på vilka faktorer som påverkar eleven i inlärningssituationer. Empirin inhämtades genom sju semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att begreppsförståelse, formelhantering och förmåga att kommunicera är aspekter som måste fördjupas för att målen i matematik ska nås. De mest frekventa påverkansfaktorer som angavs i inlärningssituationer var läraren, tiden, kompisar och läromedlet.

Denna uppsats är en litteraturstudie av kurslitteratur i matematikdidaktik. Jag har läst all kurslitteratur som användes i matematikdidaktiska kurser för blivande lärare i tidiga skolår under läsåret 2008/2009 vid Stockholms universitet. Jag har sökt efter beskrivningar av subtraktion och undersökt vilka olika subtraktionssituationer som finns beskrivna. Exempel på subtraktionssituationer är minskning och jämförelse. En minskning är en situation från verkligheten där en mängd minskas och en jämförelse kan ske då det finns två mängder som jämförs med varandra. Båda kan tecknas som ett subtraktionsuttryck. 7 – 4 = 3 kan beteckna minskningen 7 bullar finns på fatet, 4 äts upp och då är det 3 kvar eller jämförelsen 7 bullar finns på fatet och 4 barn runt bordet. Det är 3 fler bullar än barn. Min studie söker svar på vilka olika situationer som kan uppstå i verkligheten runt omkring oss, som kan tolkas till subtraktion och hur dessa situationer beskrivs i kurslitteraturen samt vilka ord och uttryck som används för att beskriva dessa situationer. För att tolka vad jag läser använder jag en matris från en forskningsöversikt där jag sorterar in de olika situationer som beskrivs. Min undersökning visar att det inte finns någon enhetlig bild av olika subtraktionssituationer i den litteratur som har undersökts. Det finns inte heller någon entydig terminologi för situationer inom räknesätten. Jag har också uppmärksammat att samma ord ibland används för att benämna situationer och ibland används för att benämna beräkningsstrategier. En del matematikdidaktisk litteratur skiljer inte på situationer och beräkningsstrategier. Med inspiration från variationsteori diskuterar jag hur denna variation öppnar för, respektive stänger för, olika sätt att erfara subtraktion.

Syftet med studien är att undersöka vilken innebörd som sex olika pedagoger som arbetar i skolår tre lägger i begreppet ”att utgå från varje enskild individ” i matematikundervisning. Med innebörd avses i den aktuella studien hur pedagogerna talar om begreppet både utifrån deras tolkning av det och utifrån deras arbetssätt. Som empiriinsamlingsmetod har kvalitativa intervjuer använts och den analysmetod som har använts vid bearbetandet av datan har tagit sin utgångspunkt i diskursanalys. Detta innebär att pedagogernas artikulationer har härletts till olika diskurser med hjälp av ekvivalenskedjor. Tolv olika diskurser har identifierats och utifrån en kombination av dessa har den innebörd som respektive pedagog lägger i begreppet sammanställts. Studien visar att det bland de deltagande pedagogerna inte finns någon enhetlig innebörd av begreppet ”att utgå från varje enskild individ”, varje pedagog lägger en individuell innebörd i begreppet.

Statistik från Skolverket (2006) visar att ungefär var femte elev i Upplands-Bro Kommun inte klarar det nationella ämnesprovet i svenska för skolår 5. Då vi har vår verksamhetsförlagda utbildning i denna kommun blev vi nyfikna på att undersöka detta närmare. Vi valde att utgå från ett lärarperspektiv och en lokal bild av lärarnas uppfattningar av det nationella ämnesprovet i svenska och hur de arbetar för att komma åt problemet. För att ta reda på det använde vi oss av intervjuer med åtta behöriga lärare. Vår studie utgår från två frågeställningar: Vilka faktorer kan enligt lärarna i Upplands-Bro Kommun påverka att en elev inte når de nationella målen i svenska? Vilka målstrategier har lärarna i Upplands-Bro Kommun för att eleverna ska uppnå de nationella målen? Med hjälp av teoretisk litteratur formas vår bakgrundsdel, med utgångspunkt från Skolverkets rapport (2001), ”Utan fullständiga betyg”, Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori, målen i svenska, det nationella ämnesprovens bakgrund och syfte, skolans ansvar och styrdokument och delar ur dagens skoldebatt. Resultatet av denna undersökning visar att samtliga respondenter anser att de aktivt arbetar mot målen i svenska, men det framkommer att vägen dit ser olika ut. Det finns heller inte någon enhetlig samsyn när det gäller uppfattningar av det nationella ämnesprovet vilket är intressant då det nationella ämnesprovet ska säkra elevernas rätt till en likvärdig utbildning över hela landet. Med denna skillnad i en och samma kommun kan man undra hur det kan skilja sig i hela riket. Statistics from The National Agency for Education shows that one out of five pupils in the municipality of Upplands-Bro does not achieve their objectives in fifth grade. Since we have our practical (teacher) training in this municipality we got curious to examine this issue closer. We chose to start from teachers’ perspective and a local picture of teachers’ understandings of the national test in Swedish and also how they work to get hold of the problem. To find out we interviewed eight qualified teachers. Our study starts from two main questions at issue: What factors can, according to the teachers in the municipality of Upplands-Bro, affect a pupil to not achieve the national objectives in Swedish? What strategies do the teachers in the municipality of Upplands-Bro use to get their pupils to achieve the national objectives? With theoretical literature our background takes form, with a start from The National Agency for Education rapport (2001) ”Utan fullständiga betyg”, the Ecological Systems Theory of Bronfenbrenner, the objectives in Swedish, the national tests background and purpose, the schools responsibility and policy and parts from today’s school debate. The results from this study show that all of our respondents think that they work active towards the objectives in Swedish, but it come to light that the course of action tell apart. There is no homogeneous view regarding the understandings of the national test which is rather interesting since the national test is suppose to guarantee the pupils right to an equivalent education all over the country. With this different within a municipality, you can wonder how much it can differ in the whole nation.