<p>Vi har med den här undersökningen valt att ta reda på hur man kan bedriva läs- och litteraturpedagogik i de mellersta skolåren.</p><p>Genom bakgrundslitteraturen och informanterna har vi kommit fram till ett resultat som visar att man kan se positiva möjligheter för elevernas inlärning och utveckling genom att integrera skönlitteraturen i undervisningen.</p><p>Vi har valt att intervjua sex medvetet utvalda lärare som vi vet arbetar med läs- och litteraturpedagogik i sin undervisning.</p><p>Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur verksamma lärare använder sig av läs- och litteraturpedagogik i undervisningen samt vad de har för inställning till läs- och litteraturpedagogik.</p>

<p>SammanfattningSyftet med denna C-uppsats är att undersöka vilken personlig attityd lärare har tillskolämnet Teknik och se vilken eventuell roll den attityden kan tänkas spela för lärandet.Målet är att undersöka och synliggöra lärares tankar och känslor runt ett ämne som de ärålagda att undervisa i men inte har utbildning för. Insamlade data relateras till aktuellforskning och litteratur. Samt ges en läroplansbakgrund för att påvisa teknikämnets natur.Som metod har jag använt empirisk undersökning grundad i kvalitativa samtalsintervjuermed lärarna. Min studie visar att intervjupersonerna inte är bekväma i teknikämnet.Lärarna i denna studie saknar utbildning i teknikämnet och styrs därför av sin egen attitydtill ämnet. De speglar en rädsla samt till viss del ett ointresse för Teknik även fast deanser att ämnet har en plats i skolan. Attityden till ämnet resulterar i att Teknik inte fården plats i skolan som ämnet bör ha. Min undersökning bekräftar vad tidigare forskninginom ämnet har fört fram. Det vill säga att utbildade lärare är viktigt oavsett ämne och attden attityd man har till ämnet man undervisar i påverkar lärandesituationen.</p>

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i de tidiga skolåren använder sig av utomhusundervisning i de naturorienterade ämnena. Vad lärarna anser vara viktigt kursinnehåll och till vad eleverna ska kunna använda sina kunskaper i naturorienterade ämnen är också frågor vi valt att belysa. Undersökningen bygger på åtta intervjuer med lärare i grundskolans tidigare år, där alla lärare undervisar i No. Lärarna har svarat på frågor om centralt kursinnehåll och varför det är viktigt att eleverna får kunskaper i naturvetenskap, de har också delat med sig om sina tankar och åsikter om utomhusundervisning. I studien ställs empirin mot litteratur som behandlar olika perspektiv samt tidigare forskning inom området. De flesta har en positiv inställning till utomhusundervisning. Det innehåll lärarna lyfter fram som centralt, är det som står i Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet där fokus ligger på ett undersökandearbetssätt och att skapa ett intresse för ämnet hos eleverna.

Vi har med den här undersökningen valt att ta reda på hur man kan bedriva läs- och litteraturpedagogik i de mellersta skolåren. Genom bakgrundslitteraturen och informanterna har vi kommit fram till ett resultat som visar att man kan se positiva möjligheter för elevernas inlärning och utveckling genom att integrera skönlitteraturen i undervisningen. Vi har valt att intervjua sex medvetet utvalda lärare som vi vet arbetar med läs- och litteraturpedagogik i sin undervisning. Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur verksamma lärare använder sig av läs- och litteraturpedagogik i undervisningen samt vad de har för inställning till läs- och litteraturpedagogik.

SammanfattningSyftet med denna C-uppsats är att undersöka vilken personlig attityd lärare har tillskolämnet Teknik och se vilken eventuell roll den attityden kan tänkas spela för lärandet.Målet är att undersöka och synliggöra lärares tankar och känslor runt ett ämne som de ärålagda att undervisa i men inte har utbildning för. Insamlade data relateras till aktuellforskning och litteratur. Samt ges en läroplansbakgrund för att påvisa teknikämnets natur.Som metod har jag använt empirisk undersökning grundad i kvalitativa samtalsintervjuermed lärarna. Min studie visar att intervjupersonerna inte är bekväma i teknikämnet.Lärarna i denna studie saknar utbildning i teknikämnet och styrs därför av sin egen attitydtill ämnet. De speglar en rädsla samt till viss del ett ointresse för Teknik även fast deanser att ämnet har en plats i skolan. Attityden till ämnet resulterar i att Teknik inte fården plats i skolan som ämnet bör ha. Min undersökning bekräftar vad tidigare forskninginom ämnet har fört fram. Det vill säga att utbildade lärare är viktigt oavsett ämne och attden attityd man har till ämnet man undervisar i påverkar lärandesituationen.

Syftet med följande kunskapsöversikt är att undersöka vilka effekter som digitala verktyg har på rättstavningsförmågan hos elever i de tidiga skolåren där frågeställningen lyder: Vad säger forskningen om vilka effekter digitala verktyg kan ge på rättstavningsförmågan i de tidiga skolåren?  Metoden som används i detta arbete är en systematisk översikt i databaserna ERC, ERIC, SWEPUB samt sökmotorn Libsearch. Efter sökningarna valdes tio vetenskapliga artiklar ut som underlag för en tematisk analys. De teman som identifierades var: inre- och yttre motivations olika effekter på rättstavningsförmågan, skrivverktygens effekt på rättstavning, effekter av ordförslagsprogram samt vilka elever som gynnas av digitala verktyg.  Resultatet gav slutsatsen att det inte finns något entydigt svar på en specifik effekt utan att alla digitala verktyg är unika. Det beror helt enkelt på vilket program som skolan använder och vilken individ som använder sig av det. Däremot visade resultatet att de digitala verktygen ger olika effekter på rättstavningsförmågan och därför bör varje program noga undersökas innan de implementeras i stavningsundervisningen i skolan.

De senaste PISA-undersökningarna visar på en nedåtgående trend hos svenska elever inom matematik, läsförståelse och naturvetenskap. Syftet med litteraturstudien är att undersöka lärarens undervisning beträffande addition och subtraktion under de första skolåren. Detta ämne är viktigt att lyfta eftersom läroplanen betonar att undervisningen ska gynna elevens fortsatta lärande och kunskapsutveckling (Skolverket, 2011). Datainsamlingen skedde genom artikelsökning i databaserna ERIC och Unisearch. Resultatet visar på viken av användning av variation i undervisningsformer. Klassrumsdiskussion, vägledande frågor och arbete med laborativt material framhävs som positiva aspekter för elevens utveckling inom matematiken under de första skolåren. Resultatet visar även på en skillnad i lärarens undervisning i olika länder. I litteraturstudiens diskussion framhävs forskarnas delade meningar om vilka arbetsformer och undervisningsverktyg som medför en positiv effekt för elevernas matematiska utveckling.

<p>Studies show that the interest and knowledge about science among teenagers is decreasing. They also reveal the difficulties to explain the ecological processes and that the ideas about the nature are collected from everyday life and early school years.</p><p>The intention of this investigation was to find out more about children’s ideas and knowledge about the ecological processes and to compare these results with the curriculum.</p><p>The method was a questionnaire and interviews with children in school year 1 – 6. The aim of the studies was also to find out if any progress connected to age could be found, concerning understanding of the ecological processes.</p><p>The results showed difficulties in achieving the predestined goals for biology and chemistry concerning ecology cycles and they differed a lot between the children. Often the learning process showed very little progress. No matter the age there was a huge difference individually in their knowledge and understanding of the nature. Many of the children in this research had the idea about the soil to be a final destination for decomposition rather than a part of an ecology cycle. Also the idea about plants getting their food from the soil showed to be common.</p><p>Keywords: ecological processes, early school years, biology, children’s ideas, circulation</p>

Studies show that the interest and knowledge about science among teenagers is decreasing. They also reveal the difficulties to explain the ecological processes and that the ideas about the nature are collected from everyday life and early school years. The intention of this investigation was to find out more about children’s ideas and knowledge about the ecological processes and to compare these results with the curriculum. The method was a questionnaire and interviews with children in school year 1 – 6. The aim of the studies was also to find out if any progress connected to age could be found, concerning understanding of the ecological processes. The results showed difficulties in achieving the predestined goals for biology and chemistry concerning ecology cycles and they differed a lot between the children. Often the learning process showed very little progress. No matter the age there was a huge difference individually in their knowledge and understanding of the nature. Many of the children in this research had the idea about the soil to be a final destination for decomposition rather than a part of an ecology cycle. Also the idea about plants getting their food from the soil showed to be common. Keywords: ecological processes, early school years, biology, children’s ideas, circulation

Syftet med vår studie var att synliggöra hur pedagoger som undervisar i grundskolans tidiga år samtalar om undervisningen av matematikens användning i vardagen utifrån den socio­kulturella teorin. Gruppsamtalen utgick från rubrikerna konkretisering, individ­uali­se­ring, mate­matik och språk samt matematiksvårigheter kopplade till vardagsmatematiken. Vi använ­de oss av fokusgrupper som undersökningsinstrument. I studien ingick 13 peda­goger som alla undervisade i matematik på skolans lågstadium. Deltagarna i studien var verk­samma på fyra olika skolor i två olika kommuner. Undersökningens resultat bearbetades utifrån en hermeneutisk innehållsanalys. I resultatet synliggörs en omfattande och medveten undervisning kring vardagsmatematiken hos de med­­verkande pedagogerna. Det som upplevs som hinder eller skapande av möjligheter är resurstilldelningen både materiellt och personellt. Gruppstorlek och gruppsammansättning upp­levs också som avgörande för en undervisning som lever upp till pedagogernas ambi­tioner. Konkretiseringen ges en stor betydelse för att fånga och förklara den abstrakta mate­matiken. Individualiseringen ses av pedagogerna som nödvändig för att få med sig alla elev­erna i matematikundervisningens gemenskap och för att alla elever ska nå målen. Den sam­talande matematiken beskrivs som ovärderlig för elevernas tänkande och därmed för­ståelse och lärandet. Det framgår att för elever med matematiska svårigheter är det konkreta materi­alet, tid tillsammans med pedagog och ett varierat undervisningssätt faktorer som skapar för­utsättningar för lärande.