Licentiatavhandling (sammanfattning) Luleå : Luleå tekniska universitet, 2006. / Härtill 4 uppsatser.

Syftet med examensarbetet var att undersöka på vilket sätt lärare tolkar sitt uppdrag att arbeta med studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse i förhållande till rådande styrdokument. Vi har använt oss av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjufrågor och med ett urval av totalt sex behöriga lärare inom tre grundskolor på två olika orter. Intervjuerna utgick från frågeställningar om hur lärare arbetar med studie – och yrkesvägledning i den ordinarie undervisningen samt hur aktuella styrdokument och riktlinjer efterföljs. Resultatet visade att lärares uppfattning av vad vägledning i vid bemärkelse innebär är av varierande karaktär. Den skiftande uppfattningen avspeglades även i lärarnas vägledningsarbete i undervisningen samt på vilket sätt de arbetar i förhållande till rådande styrdokument. Det centrala är att arbeta med vägledning i vid bemärkelse i tidig ålder för att motverka begränsningar och komproisser, vilket kan förhindra att elevens studie- och yrkesdrömmar skyms.

<p>This degree project documents the meeting of four high-school students with working life before and during the practical training period, which is a mandatory part of the Swedish media curriculum. We looked into practical training, which we qualify as the crossroads between school and working life, from a student’s perspective. We chose to approach the problem theoretically via hermeneutics and we used the case study method for our field research. The foundation of our pre-understanding of the media curriculum’s practical training period lays on previously published research, the study of specialist literature, own experience gained during practical training and teaching experience at high-schools as well as a pre-study we carried out. We chose to present our degree project in a visual form by making a documentary. It is our conviction that a film provides dimensions beyond those of a text. Our film is a subjective version of what we saw and experienced. It is, nevertheless, a tale told from a student’s view of reality. The film is complemented by a dissertation describing the background of our research, the method we used and the research findings.</p>

This degree project documents the meeting of four high-school students with working life before and during the practical training period, which is a mandatory part of the Swedish media curriculum. We looked into practical training, which we qualify as the crossroads between school and working life, from a student’s perspective. We chose to approach the problem theoretically via hermeneutics and we used the case study method for our field research. The foundation of our pre-understanding of the media curriculum’s practical training period lays on previously published research, the study of specialist literature, own experience gained during practical training and teaching experience at high-schools as well as a pre-study we carried out. We chose to present our degree project in a visual form by making a documentary. It is our conviction that a film provides dimensions beyond those of a text. Our film is a subjective version of what we saw and experienced. It is, nevertheless, a tale told from a student’s view of reality. The film is complemented by a dissertation describing the background of our research, the method we used and the research findings.

<p>I dagens samhälle ställs det höga krav på den enskilde individen att följa arbetsmarknadens villkor och svängningar. Varje individ förväntas skapa sin framtid genom att konstruera personliga mål. Skolan är den plats som ansvarar för elevens utveckling och enligt läroplanerna ska skolan förmedla arbetslivets villkor. Syftet med undersökningen är att undersöka gymnasieelevers förvärvande av omvärldskunskaper, med särskild hänsyn tagen till yrken, utbildning, utbildningsvägar och arbetsliv. Studien syftar vidare till i vilken utsträckning elever anser att omvärldskunskaper är viktigt vid studie- och yrkesval. Undersökningen utgår från karriärvägledningsteorin <em>Vägledningens</em> <em>spänningsfält</em> (Lindh, 1997). En attitydmässig surveymetod<em> </em>används och enkätfrågorna besvarades av 45 gymnasieelever från årskurs 2 på teknikprogrammet. Slutsatsen är att eleverna anser att det är viktigt med omvärldskunskaper. De anser att skolan endast förmedlar en mindre del av omvärldskunskaperna. Vidare anges att familj och media är viktiga källor för förmedlandet av kunskaper inom, yrken och arbetsliv.</p> / <p>Today's society places high demands on each and every individual to follow the labour markets terms, conditions and fluctuations. Each individual is expected to create his or her own future by forming personal goals. School is responsible for students development and according to the curriculum, should also inform students about the labour market. The aim of this research is to study students acquisition of career, education, educations different routes and the labour market. The research also aims to examine the degree to which students consider their career, education, educations different routes and the labour market important to their education and career choice. This research has career guidance theory (Lindh, 1997) as an underlying theme. An attitude survey method and questionnaire has been completed by 45 high school from year 2 from the technical program. The conclusion is that students consider their career, education, educations different routes and the labour market to be of importance. They consider school to only convey a lesser part of this knowledge. Furthermore, it is mentioned that family and media are important sources for conveyance of both career and labour market knowledge</p>

<p>Handledare för en arbetsplatsförlagd lärlingsutbildning inom vården var positiva till att lärlingar befann sig på arbetsplatsen under längre sammanhängande perioder, dock upplevdes svårigheter med kommunikation och osäkerhet om lärlingarna fått med sig allt vad som krävs för yrket då de varken fick teoretiska omvårdnadskunskaper på arbetsplatsen eller i skolan.</p><p>Syftet var att ur den handledande vård och omsorgspersonalens perspektiv beskriva möjligheter och hinder vid handledning av lärlingar i gymnasial omvårdnadsutbildning. Studien har en kvalitativ ansats och datainsamlingen skedde med inspiration av Critical Incident Technique (CIT). Intervjuer genomfördes med tio lärlingshandledare anställda inom regional hälso- och sjukvård eller kommunal omsorg om äldre och funktionshindrade i sydvästra Sverige. Strategiskt urval användes för att få variation avseende kön, utbildning samt yrkes- och handledarerfarenhet. Materialet analyserades enligt innehållsanalys.</p><p>I resultatet framkom två huvudkategorier:</p><p><em>Omfattningens betydelse vid arbetsplatsförlagd utbildning</em> beskrev hur lärlingsutbildningens upplägg påverkade möjligheterna till lärande. Där lärlingens tid på arbetsplatsen sågs underlätta samspelet med brukare och kollegor, inskolningen i yrket och möjligheterna att skaffa en handlingsberedskap. Medan rådande relation mellan teori och praktik sågs begränsa lärlingens möjlighet att nå omvårdnadskompetens med såväl djup som bredd. Detta påverkade även handledarens roll och handledningsstrategier.</p><p><em>Information och organisation kring lärlingsutbildning</em> beskrev främst hur ett svagt samarbete och informationsflöde försvårat handledaruppdraget och verksamheternas beredskap att ta emot lärlingar. För att utveckla och kvalitetssäkra lärlingsutbildningen betonades vikten av samtliga deltagares intresse och engagemang. Där både skolans och arbetslivets ledning måste skjuta till nödvändiga resurser för att ge stöd och bekräftelse av handledarnas viktiga roll i lärlingsutbildningens arbetsplatsförlagda del.</p><p>Sammanfattningsvis har studien visat att handledarna var positiva till lärlingsutbildningen men även såg faktorer som begränsade möjligheterna att lära och utvecklas. Dessa faktorer är viktiga att uppmärksamma så att de som i framtiden skall arbeta med lärlingsutbildningen kan förbereda sig på vilka ev. hinder som måste övervinnas för att nå utbildningens mål. Trots inkörningsproblem överväger de positiva delarna och lärlingsutbildningen är här för att bli ett etablerat utbildningsalternativ inom vården.</p>

Handledare för en arbetsplatsförlagd lärlingsutbildning inom vården var positiva till att lärlingar befann sig på arbetsplatsen under längre sammanhängande perioder, dock upplevdes svårigheter med kommunikation och osäkerhet om lärlingarna fått med sig allt vad som krävs för yrket då de varken fick teoretiska omvårdnadskunskaper på arbetsplatsen eller i skolan. Syftet var att ur den handledande vård och omsorgspersonalens perspektiv beskriva möjligheter och hinder vid handledning av lärlingar i gymnasial omvårdnadsutbildning. Studien har en kvalitativ ansats och datainsamlingen skedde med inspiration av Critical Incident Technique (CIT). Intervjuer genomfördes med tio lärlingshandledare anställda inom regional hälso- och sjukvård eller kommunal omsorg om äldre och funktionshindrade i sydvästra Sverige. Strategiskt urval användes för att få variation avseende kön, utbildning samt yrkes- och handledarerfarenhet. Materialet analyserades enligt innehållsanalys. I resultatet framkom två huvudkategorier: Omfattningens betydelse vid arbetsplatsförlagd utbildning beskrev hur lärlingsutbildningens upplägg påverkade möjligheterna till lärande. Där lärlingens tid på arbetsplatsen sågs underlätta samspelet med brukare och kollegor, inskolningen i yrket och möjligheterna att skaffa en handlingsberedskap. Medan rådande relation mellan teori och praktik sågs begränsa lärlingens möjlighet att nå omvårdnadskompetens med såväl djup som bredd. Detta påverkade även handledarens roll och handledningsstrategier. Information och organisation kring lärlingsutbildning beskrev främst hur ett svagt samarbete och informationsflöde försvårat handledaruppdraget och verksamheternas beredskap att ta emot lärlingar. För att utveckla och kvalitetssäkra lärlingsutbildningen betonades vikten av samtliga deltagares intresse och engagemang. Där både skolans och arbetslivets ledning måste skjuta till nödvändiga resurser för att ge stöd och bekräftelse av handledarnas viktiga roll i lärlingsutbildningens arbetsplatsförlagda del. Sammanfattningsvis har studien visat att handledarna var positiva till lärlingsutbildningen men även såg faktorer som begränsade möjligheterna att lära och utvecklas. Dessa faktorer är viktiga att uppmärksamma så att de som i framtiden skall arbeta med lärlingsutbildningen kan förbereda sig på vilka ev. hinder som måste övervinnas för att nå utbildningens mål. Trots inkörningsproblem överväger de positiva delarna och lärlingsutbildningen är här för att bli ett etablerat utbildningsalternativ inom vården.

I dagens samhälle ställs det höga krav på den enskilde individen att följa arbetsmarknadens villkor och svängningar. Varje individ förväntas skapa sin framtid genom att konstruera personliga mål. Skolan är den plats som ansvarar för elevens utveckling och enligt läroplanerna ska skolan förmedla arbetslivets villkor. Syftet med undersökningen är att undersöka gymnasieelevers förvärvande av omvärldskunskaper, med särskild hänsyn tagen till yrken, utbildning, utbildningsvägar och arbetsliv. Studien syftar vidare till i vilken utsträckning elever anser att omvärldskunskaper är viktigt vid studie- och yrkesval. Undersökningen utgår från karriärvägledningsteorin Vägledningens spänningsfält (Lindh, 1997). En attitydmässig surveymetod används och enkätfrågorna besvarades av 45 gymnasieelever från årskurs 2 på teknikprogrammet. Slutsatsen är att eleverna anser att det är viktigt med omvärldskunskaper. De anser att skolan endast förmedlar en mindre del av omvärldskunskaperna. Vidare anges att familj och media är viktiga källor för förmedlandet av kunskaper inom, yrken och arbetsliv. / Today's society places high demands on each and every individual to follow the labour markets terms, conditions and fluctuations. Each individual is expected to create his or her own future by forming personal goals. School is responsible for students development and according to the curriculum, should also inform students about the labour market. The aim of this research is to study students acquisition of career, education, educations different routes and the labour market. The research also aims to examine the degree to which students consider their career, education, educations different routes and the labour market important to their education and career choice. This research has career guidance theory (Lindh, 1997) as an underlying theme. An attitude survey method and questionnaire has been completed by 45 high school from year 2 from the technical program. The conclusion is that students consider their career, education, educations different routes and the labour market to be of importance. They consider school to only convey a lesser part of this knowledge. Furthermore, it is mentioned that family and media are important sources for conveyance of both career and labour market knowledge

För att på ett bra sätt förbereda elever för en övergång från skola till arbetsliv ska samhällets snabba utveckling och förändring också speglas inom skolans värld. Merparten av de svenska ungdomarna går idag en gymnasieutbildning, innan de kommer i kontakt med arbetsmarknaden utanför skolan. Syftet med detta arbete är att ge en bild av hur skola och företag kan samarbeta kring APU, den arbetsplatsförlagda utbildningen, som ska förbereda ungdomarnas möte med arbetslivet. Att ur ett arbetsplatsperspektiv förmedla intryck av APU som en fruktbar länk mellan skola och arbetsliv.APU är ett instrument för gymnasieskolan att bygga broar till arbetsmarknaden. Tidigare forskares syn på utbildning och kunskap har gett mig en bild av hur olika komponenter kan påverka den arbetsplatsförlagda utbildningen. Genom att lyfta fram de olika aktörernas förhållningssätt får jag en palett där delarna på olika sätt kan dominera intrycket av APU. Skolan och lärarna, eleverna, företaget och handledarna bidrar på olika sätt till att färgsätta och ge mening med APU-perioden. Över lång tid har jag genom enkäter och i intervjuer fångat upp hur lärare, elever och handledare ser på sina förväntningar inför APU. Genom denna studie vill jag belysa hur några olika elevgrupper ser på betydelsen av förberedelser inför en APU.Resultaten visar att eleverna sällan på egen hand förbereder sin APU. Ansvaret vilar därför tungt på lärarna att förmedla en adekvat bild av vad som kommer att möta eleverna ute på en arbetsplats utanför skolans värld. Handledarna och de mottagande företagen kan underlätta den här processen. Öppenhet och kreativitet i dialog kring förväntningar är viktiga hörnstenar för såväl elever som lärare och handledare för att APU-perioderna ska bli givande för alla berörda parter.

Ungas övergångar har varit ett återkommande ämne under studie- och yrkesvägledarutbildningen som upplevts vara såväl komplext som intressant. Intresset för övergångarna grundar sig bland annat i de matchningsproblem som uppmärksammats inom utbildnings- och marknadspolitiken. Mot bakgrund av de utmaningar individer kan ställas inför vid övergången till arbetslivet, givet att de valt ett högskoleförberedande gymnasieprogram, blev syftet med den här studien att synliggöra erfarenheterna hos eleverna på det samhällsvetenskapliga programmets och hur de upplevde den kommande övergången från gymnasieutbildning till arbetsmarknad eller fortsatta studier. Detta undersöktes genom följande frågeställningar: Hur ser de intervjuade tredjeårseleverna på samhällsvetenskapliga programmet på övergången skola–arbetsliv? På vilket sätt menar tredjeårseleverna att det samhällsvetenskapliga programmet bidragit till att påbörja eftergymnasiala studier alternativt arbete efter gymnasieutbildningen? Hur har studie- och yrkesvägledningen varit en del i beslutsprocessen? För att samla in studiens empiri genomfördes sju semistrukturerade intervjuer med tredjeårselever på samhällsvetenskapliga programmet. För att analysera resultatet har självbestämmandeteorin tillämpats tillsammans med begreppen motivation - inre och yttre, självbestämmande, kompetens samt samhörighet. Resultatet visar att informanterna upplevde kommande övergång som något av en utmaning. Dels då de lämnar den trygghet som gymnasieskolan inneburit, dels på grund av det ansvar som vuxenlivet innebär. Informanterna menar att det samhällsvetenskapliga programmet på olika vis bidragit till eftergymnasiala studier alternativt arbete efter gymnasieutbildningen. Fördjupningen av de samhällsvetenskapliga ämnena har vidgat deras perspektiv och tydliggjort yrkesmål samt ökat viljan att fortsätta studera. Studie- och yrkesvägledningen har spelat en varierad roll i informanternas beslutsprocess där det framkommer två sidor gällande behovet av vägledning, både att behovet inte funnits men även en önskan om mer. Informanterna beskriver även att om behovet inte funnits så har vägledningen alltid varit tillgänglig.