SammanfattningBakgrund: Arbetsterapeuter som arbetar med barn har oftast verkat inom hälso- och sjukvården. Det har blivit vanligare att de kommer in i andra sammanhang, där ett exempel är skolan. Alla barn har rätt till att gå i skolan och få en utbildning. Barnen ska bli inkluderade och känna sig delaktiga, något arbetsterapeuter kan hjälpa till med genom sin kompetens kring aktivitet och delaktighet. Arbetsterapeutens roll i skolan är att hjälpa eleven hitta rutiner och få mer struktur på skoldagen och förskriva hjälpmedel som kan underlätta barnets skolgång.Syfte: Syftet är att sammanställa erfarenheter och upplevelser av arbetsterapins roll i skolan. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats. Sökningen gjordes i databaserna Cinahl, ERIC och PsycInfo. Artiklarna kvalitetsgranskades utifrån Willmans mall och analyserades enligt Fribergs metod. Resultat: Resultatet visade på att många hade en positiv syn på skolbaserad arbetsterapi där samarbete och teamarbete ansågs viktigt för en bra intervention. Det framkom även att det saknas kunskap kring vad arbetsterapeutens roll är i teamet jämfört med andra yrkesgrupper i skolan. Detta redovisas i fyra teman: “Vikten av ett bra samarbete och teamarbete”, “hur arbetsterapin och arbetsterapeutens roll i skolan upplevdes”, “uppfattning om arbetsterapeuten och arbetsterapeutiska interventioner” och “faktorer som försvårar arbetsterapi i skolan”. Slutsats: Denna litteraturstudie visar att samarbete, kommunikation och att bygga en relation ansågs som en grund för en bra upplevelse av skolbaserad arbetsterapi. Arbetsterapeuten har en viktig roll men det finns flera faktorer som försvårar arbetet såsom brist på tid, kommunikation, kunskap och erfarenhet.

No description available.

Background: The prevalence of mental illness, especially anxiety and depression, has increased among children and adolescents, causes suffering. Anxiety and depression can also have serious consequences, including an increased risk of early death among this age group. It is, however, important to point out that these risks can be prevented. School health care plays an essential role when it comes to preventing mental illness among students. Aim: To demonstrate whether the preventive work in schools has any effect on reducing symptoms of anxiety and depression among adolescents in the risk group. Method: A literature review with a quantitative approach was chosen to answer the aim of the study. The study is based on 19 studies where the participants in the sample are in the age group 11 to 18 years. Result: Several different prevention programs were used to prevent mental illness in students in the risk group. The majority of included studies failed to demonstrate a significant effect on reducing symptoms of anxiety and depression among adolescents. The result did however show that some prevention programs such as cognitive behavioural therapy and mindfulness had reduced anxiety and depressive symptoms. Conclusion: The included studies indicate that there are several prevention programs used to relieve anxiety and depression among adolescents at risk. This study aims to emphasize the importance of preventive efforts in school healthcare, even though the results may not fully confirm the effectiveness of all included prevention programs. / Bakgrund: Förekomsten av psykisk ohälsa, särskilt ångest och depression, har ökat bland barn och ungdomar och orsakar lidande. Ångest och depression kan även ha allvarliga konsekvenser, inklusive en ökad risk för tidig död bland denna åldersgrupp. Det är dock viktigt att påpeka att dessa risker kan förebyggas. Skolhälsovården spelar en väsentlig roll när det kommer till att förebygga och adressera psykisk ohälsa bland elever.  Syfte: Att påvisa om det preventiva arbetet i skolor har någon effekt på att reducera symtom på ångest och depression bland ungdomar i riskgruppen.  Metod: En litteraturöversikt med kvantitativ ansats valdes för att besvara arbetets syfte. Arbetet bygger på 19 studier där deltagarna i urvalet är i åldersgruppen 11 till 18 år. Resultat: Flera olika preventionsprogram användes för att förebygga psykisk ohälsa hos elever i riskgruppen. Majoriteten av inkluderade studier kunde inte påvisa signifikant effekt på att minska symtom på ångest och depression bland ungdomar. Resultatet visade dock att vissa förebyggande program såsom kognitiv beteendeterapi och mindfulness hade minskat ångest och depressiva symtom. Slutsats: Inkluderade studier visar att det finns flera preventionsprogram som används för att förebygga ångest och depression hos ungdomar i riskgruppen. Detta arbete vill betona betydelsen av förebyggande insatser inom skolhälsovården, även om resultaten inte helt kan bekräfta effektiviteten av samtliga inkluderade preventionsprogram.

The aim of this study is to investigate the effect of an intervention that focuses on phonics, decoding, reading speed and phonological awareness for 8-9 year old children in reading difficulties. Participants were selected on the basis of screening test results in grade one (decoding and reading comprehension). The participants were divided into two groups, an intervention group (A1, n=10 children) and a control group (A2, n=10). A1 received 30 minutes of intense reading instruction every day for six weeks from special educational needs teachers on top of their usual classroom based reading instruction. The control group received only their usual classroom-based reading instruction. Both groups completed a pre-intervention test and a post-intervention test to determine the effect of the intervention. Both groups were tested for decoding, phonological awareness, letter/sound connection, RAN and reading speed. The results show that both groups increased their reading ability with A1 showing the bigger gain. The intervention had significant effect after six weeks training on decoding words and non-words, and a tendency to significance for reading speed. The findings highlight the importance of early structural phonological training to accomplish and strengthen children’s reading speed and decoding ability, especially for children in reading difficulties.

No description available.

The aim of this study is to examine, with a gender theoretical and conversational analytical framework, how teachers in Swedish for immigrants (SFI) distribute positive and negative assessments towards men and women in the classroom and what causes them. The purpose is further to examine how the assessments construct and actualize gender patterns in the education.   The thesis is divided into two major issues: How are positive and negative assessments ​​distributed between men and women in a class at Swedish for immigrants (SFI) and what causes these? How can the assessments ​​be related to constructing and actualizing gender? In order to achieve the research questions, four teachers have been observed in three different classrooms.   The result shows how assessments ​​in classrooms are caused by fostering the students into a gender-normative behavior and also into a desirable classroom behavior. Furthermore, the assessments ​​are caused by evaluating students work efforts in school work. The result also show how women are given more positive assessments ​​and men more negative, even though there are no major differences between how assessments are distributed between male and female students. In total, women are given more assessments than men in the classroom. With the hidden curriculum as an analytic tool, the results show how hidden teaching agendas and the teachers’ assessments to foster the students into these exists within an educational context for adult students. The study has also made visible how gender is both actualized and constructed in the assessments ​​the teachers express in conversation with the students.