Med en genusteoretisk och kritisk diskursanalys ämnar undersökningen granska två geografiläroböcker för de högre årskurserna i grundskolan. Syftet är att undersöka vilka representationer om verkligheten som når elever genom geografiläroböckers diskurser och i vilken grad elever ges möjlighet att identifiera sig med innehållet oavsett vilket kön de tillskriver sig. Trots jämställdhetsaspekter i skolans styrdokument visar många undersökningar att läroböcker brister ur ett genusperspektiv. Uppsatsen börjar med att visa hur viktig läroboken är i skolan och fortsätter med att redogöra för en geografigenusteoretisk bakgrund. Med genusgeografins intåg i geografivetenskapen som utgångspunkt jämförs diskursens ändring över tid och hur väl läroböckerna samverkar med skolans jämställdhetsuppdrag. Därefter följer en tidsexposé för att visa hur geografi som skolämne utvecklats gentemot rådande styrdokument. I huvuddelen redogörs resultatet från analysen av de två läroböckerna var för sig med löpande analytiska kommentarer och tolkningar. Resultatet visar att diskurserna inte ändrat sig nämnvärt över tid. De utgår från en manlig norm och visar övervägande upp manliga representationer. De brister i ett genus- och jämställdhetsperspektiv och bidrar till återskapandet av föreställningar om könens skilda göranden och värden. Avslutningsvis diskuteras hur de föreställningar och värderingar om genus som framträder i läroböckerna kan förklaras utifrån tidigare forskning.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur Afrika och afrikaner presenteras och skildras i läroböcker i geografi från 70-talet och framåt. Studien ämnar även ge en omfattande beskrivning av diskursens förändring. Genom en kritisk diskursanalys med utgångspunkt i postkolonial teori ämnar studien blottlägga etnocentriska, stereotypa och andrafierande uttryck och föreställningar i geografiska läromedel. I studien analyseras tio läroböcker från olika förlag och författare från 70-talet och fram till de böcker som används i nutida undervisning. Studien lyfter fram den allmänna bild av Afrika som läroböckerna förmedlar genom beskrivningar och skildringar av den afrikanska kontinenten, och huruvida den bilden understryker koloniala idéer och strukturer. Analysen visar på en tydlig förändring i läroböckerna övertid i avseende av förekomsten av stereotyper, etnocentrism och fördomsfulla uttryck. Vidare har beskrivningarna av Afrika och afrikaner i läroböckerna blivit mer nyanserade med en bredare representation av den afrikanska befolkningen. Fortfarande tenderar även de nyare läroböckerna att förmedla en utvecklingspessimistisk bild av Afrika, där västvärlden framstår som aktör för utveckling och välstånd.

Globalisering är en process som pågått under lång tid och är än idag högaktuellt. Världen kopplas samman allt snabbare genom handel, internationell politik, kommunikation och transport, turism och migration, resursförbrukning samt klimatförändringar. År 1994 respektive 2011 etablerades de senaste stora reformerna av svensk grund- och gymnasieskola. I styrdokumenten för geografiämnet i gymnasieskolan, tillhörande dessa två reformer, finns krav på innehåll som syftar till förståelse och kunskapsutveckling gällande den globala världen, samt komplexa samband mellan länder, stater, människor och miljöer. I anknytning till de nya styrdokumenten uppdaterades samt skrevs nya läroböcker. Globaliseringsdiskursen kan bidra till kritiskt granskande av såväl sociala som ekonomiska, politiska och ekologiska förhållanden av geografisk karaktär. Denna uppsats syftar till att undersöka hur begreppet globalisering definieras och hur diskursen runt globalisering ter sig, genom en kvalitativ textanalys av fyra läroböcker för geografiämnet i svensk gymnasieskola. Resultatet påvisar att samtliga böcker dryftar globalisering ur flertalet olika perspektiv och förhåller sig tämligen väl till respektive styrdokuments krav på innehåll gällande globalisering. För att fullständigt uppfylla undervisningsmålen gällande globalisering i styrdokumenten, behöver lärarna komplettera läroböckerna med dagsaktuellt material av mer komplex och problematiserande karaktär.

While the school subject geography is defined as a unified subject, academic geography is divided into two scientific disciplines; human geography and physical geography, which makes the relationship between the academic disciplines and the school subject geography somewhat complicated. Research shows that the textbook is often equal to the course. The textbook has a central role in the teacher's planning of the course and is thus crucial for the student's learning. The purpose of this study is to investigate and discuss how the school subject geography is presented in textbooks. I examine how the interdisciplinary, unified subject geography, which illustrates the connections and the mutual influence between societal development, natural environments and human activity, is exemplified, and what challenges teachers face depending on the design of the textbooks. In addition to a quantitative analysis, I make a more qualitative one in order to concretize and nuance the image that emerges. The study shows that the school subject geography is mainly presented according to the identified common and specialized areas of interest, concepts and theories for the respective discipline of human and physical geography. Overall, relatively few examples in the textbooks are identified, only about 35 percent of all analyzed pages, where human-nature interaction is clear and which portrays the coherent, unified subject of geography according to the curriculum.