Skolmåltiden är en viktig del i elevernas vardag. Vi har i denna studie undersökt vad det är som påverkar elevernas val att äta eller inte äta i skolans matsal. Genom närvaro av lärare i matsalen skapas en lugnare och mer harmonisk miljö för eleverna som äter där. Syftet med studien var att med hjälp av faktorerna stress, trygghet och miljö, undersöka elevers matvanor i skolan. Vi valde att genomföra en enkätundersökning på elever i år 7 till år 9 på en skola i södra Sverige, där sammanlagt 70 av 109 elever svarade på enkäten. Resultatet visar att det finns elever som vantrivs i skolans matsal. Andra negativa faktorer eleverna pekade på var ljudnivån och kvalitén på maten. Det framkom även att många av de tillfrågade eleverna inte åt lunchen varje dag i skolan. Enligt enkäten fanns få lärare i matsalen, vilket eleverna ansåg skapade en otrygg miljö. Slutsatsen av denna studie är att de val som eleverna ställs inför om de skall äta eller inte äta beror inte enbart på de faktorer vi tittat närmare på, utan är en kombination av dessa faktorer tillsammans. De går in i varandra och tillsammans skapar de förutsättningar för en god miljö i skolmatsalen.

Matsvinn är ett problem som genomsyrar hela livsmedelskedjan och ger upphov till ekonomiska förluster, negativ miljö- och klimatpåverkan och utömning av ändliga resurser. Den förändring som krävs för att motverka dessa negativa effekter är enorm. I Sveriges skolor är förlusterna i form av slängd mat en fråga om ett kostsamt slöseri, dels ur miljösynpunkt, men också med hänsyn till kommuners begränsade resurser. På grund av detta är behoven av svinnreducerande åtgärder stora. Någonting som kan hjälpa till att minska omfattningen av matsvinnsproblemet är beteendeförändring. Tyvärr kan vi inte förvänta oss att förändring skall ske på tu man hand. Vi behöver styrmedel som kan knuffa oss i rätt riktning. Denna uppsats är ett teoretiskt underlag som undersöker och beskriver hur nudging, ett verktyg för hållbara beteenden, kan vara en del av lösningen på matsvinnsproblemet i skolor. Rekommendationer för utformning och införande av sådana förändringsstrategier presenteras, med särskilt fokus på planerade åtgärder (nudges) och praktisk tillämpning. Målet är att studien skall kunna bidra till tillämpningen av beteendeinsikter inom miljöområdet. Två tidigare studier ligger som grund för uppsatsen, en litteraturstudie, som syftat till att undersöka nudging som ett hjälpmedel för hållbar samhällsutveckling, och en pilotstudie, som syftat till att undersöka elevers beteende i matsalen och hur de handskas med maten som blir över. Första studien fann flera praktiska brister om nudging (verktyget) skall brukas lyckosamt, långvarigt och i större utsträckning inom miljöarbetet. Pilotstudien fann irrationellt fattade beslut bland elever. För att svara på hur nudging kan vara en del av lösningen på problemet med bortkastad mat i skolor tillämpade uppsatsen det strategiska ramverket för hållbar utveckling. Enligt det strategiska ramverket för hållbar utveckling tillämpas nudges som en katalyserande åtgärd medan nudging är ett konkret verktyg för strategiskt beteendeförändringsarbete. I uppsatsen presenteras nudging och nudges som två separata delar av beteendeförändringsarbetet, vilket förtydligar begreppens omfattning och roll i problemlösningen samt att det också illustrerar hur respektive del kan vara en egen del av lösningen på problemet. Utifrån kartläggning av orsaker och faktorer som står i vägen för en önskvärd beteendeförändring, drar uppsatsen slutsatser om att det finns en teoretisk potential att använda nudging för att främja en hållbar utveckling i skolor och minska matsvinnet, främst när eleverna är på väg att lämna matsalen, men också vid uppläggningssituationen och under ordinarie skoltid. Identifierade områden att fokusera på vid tillämpningen av nudges var främst feedback och återkoppling, smarta ankare, ordning, normativa budskap, engagemang, påminnelser, färre alternativ, strategisk planering, upplysning av förluster och minskat socialt bevis. Utöver detta, gav uppsatsen slutligen förslag för arbete med nudging ur ett ovan- eller underperspektiv (genom att integrera bedömningsfrågor i beslutandeprocessen) för att anpassa tillämpningen av åtgärder. / Food waste is a problem that permeates the whole food supply chain and cause economic losses, negative effects on the climate and environment and depletion of finite resources. The scale of required change necessary to counteract the negative effects is huge. In Swedens schools food waste loss is a matter of a costly wastage, both from an environmental perspective, but also with regard to municipalities' limited resources. Due to this, there is a big demand for waste loss reducing measures. Something that can help mitigate the extent of the food waste problem is behavioral change. Unfortunately, we cannot expect change to occur on one’s own. We need tools that can nudge us in the right direction. This thesis is a theoretical base that explores and describes how nudging, a tool for sustainable behaviors, can be a part of the solution to the food waste problem in school canteens. Recommendations for design and implementation of such change strategies are presented, with a special focus on planned interventions (nudges) and practical application. The goal is that the study will contribute to the application of behavioral insights in the environmental field. The foundation of the thesis consists of two earlier studies, a literature study, aimed at examining nudging as a tool for sustainable societal development, and a pilot study, aimed at examining students' behavior in canteens, and how they deal with leftovers. The first study found a number of practical shortcomings if nudging (the tool) is to be used successfully, long-term and more extensively in environmental work. The pilot study found irrationally made decisions among students. In order to answer how nudging can be part of the solution to the food waste problem in schools, the thesis applied the strategic framework for sustainable development. According to the strategic framework for sustainable development nudges employs as a catalyzing action while nudging is a tangible tool for strategic behavior change management. In the thesis nudging and nudges are presented as two separate parts of the behavior change management process, this also illustrates how each part can be part of the solution to the problem, because it clarifies the scope of the notions and their role in resolving the issue. Based on knowledge gained from the pilot study, the thesis draws conclusions that there is a theoretical potential to use nudging to encourage sustainable development in school canteens and reduce food waste, especially when students are about to leave the canteen, but also in the serving situation and during everyday school hours. Identified areas to focus on when applying nudges were mainly evaluation and feedback, smart anchors, order, normative messages, commitment, reminders, fewer options, strategic planning, loss disclosure and less social proof. In addition to this, the thesis finally gave suggestions for working with nudging from an above- or below perspective (by integrating assessment questions in the decision-making process) to adjust the application of interventions.

To investigate if the student’s school centeent, and that planning of the school lunch is done from a health perspective.   Qualitative research approach was used, including both interviews and observations, to view the purpose. Evidence was collected using a participating observer, semi constructed questions and structured observation. To focus on specific parts in the material, a directed content analysis was used. One large and one smaller school participated in the study. The staff that participated in the interviews are responsible for planning the schedules for school lunches and the centeent environment at their schools. The observations were conducted first without students in the centeent, and then with students present. The interviews were conducted in conjunction with the educators organizing the scheduling and planning of the centeent. The research problems are Are laws, recommendations and guidelines regarding the pupils' overall environment in the centeent applied according to the respondents?   Do the respondents experience that laws, recommendations and guidelines regarding the students' pyshical environment in the centeent are applied basen on a health perspective? Are applied laws, recommendations and guidelines observed regarding pupils' psychical environment in canteens, and is it interpreted to be based on a perspective of health? Are pedagogical meals applied according to the respondents and observations?   Is there a difference between the larger and the smaller school?   It was concluded that none of the respondents had knowledge about the recommendations from the Swedish NFA and the Department of Education regarding the amount of recommended time spent at the table and between what times lunch should be served. The larger school had however been actively addressing concern regarding both noise level and participation.   The size of the school determines the amount of energy needed to spend on subjects concerning noise, planning, participation and the physical environment. / Syftet med uppsatsen var att undersöka elevers matsalsmiljö samt om planeringen av skollunchen sker utifrån ett hälsoperspektiv. För att få inblick i ämnet valdes en kvalitativ ansats och en metodtriangulering som bestod av intervjuer och observationer. Intervjuerna var upplagd på ett semistrukturerat sätt och bestod av 14 frågor med följdfrågor. Respondenterna var två pedagoger från varsin skola som var delaktiga i planeringen av matsalsmiljön samt schemaplaneringen av lunch.  Observationerna var strukturerad vilket innebär att det som skulle observeras hade bestämts innan. Observationerna var deltagande så att personalen på respektive skola var medveten om att det skulle ske en observation av den fysiska miljön i matsalen. Uppsatsen är baserade på två skolor där en pedagog från vardera skola svarade på intervjufrågorna, observationerna ägde rum samma dag i deras matsal. Observationerna skede i två steg, först observerades matsalen utan elever och efteråt med eleverna på plats för att få en helhetsbild. Vid analysen användes en riktad innehållsanalys för att leta meningar från intervjuerna och händelser från observationen som skulle passa in i kategorierna. Observationen hade kategorierna matsal utan elever, med underkategorin fysisk miljö, samt matsal med elever med under kategorierna akustik, schemaplanering och vuxnas närvaro. Intervjun hade kategorierna fysisk miljö, matsalssituation, hälsoperspektiv, delaktighet och schemaplanering. I resultatet framkom det att de två respondenterna inte kände till Livsmedelsverkets och Skolverkets rekommendationer om hur länge elever bör sitta vid bordet samt mellan vilka tider lunchen ska serveras. På den större skolan arbetar de mer aktivt med att reducera ljudnivån i matsalen än på den mindre skolan. Det beror på att det större elevantal skapar mer buller. Båda skolorna arbetar med delaktighet från elevernas håll genom elevråd. Storleken på skolan och antalet elever kan i denna studie ses som avgörande, beroende på hur mycket arbete skolan behöver lägga ner på både schemaplanering, den fysiska miljön samt delaktigheten för eleverna.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att genom ett hälso- och miljöpsykologiskt perspektiv ta reda på vad elever i årskurs sex och åtta har för lunchvanor under skoltid och vad som kan påverka dessa. För att uppnå vårt syfte har vi valt följande frågeställningar: På vilket sätt skiljer sig elevernas lunchvanor åt i olika åldrar i studien? Hur skiljer sig elevernas lunchvanor åt på olika skolor i studien beroende på vilken tillgång de har till närliggande matalternativ? Hur upplever eleverna i studien att de olika skolornas policy angående lunchvanor ser ut? Metod Studien är av både kvantitativ och kvalitativ karaktär och bygger på en enkät som undersökningsmetod.  Enkätundersökningen genomfördes i åtta klasser av totalt 177 elever i årskurs sex och åtta på två skolor i centrala Stockholm. Skolornas namn är fingerade till Ekorrens respektive Grävlingens skola. Resultat Ur ett övergripande perspektiv var det inte så stor skillnad mellan de olika skolorna, däremot kunde en tydlig skillnad ses mellan de olika årskurserna. De yngre eleverna tenderade att ha sämre matvanor än vad de äldre eleverna hade. Generellt har eleverna en oklar bild av de båda skolornas policy när det kommer till lunchvanor. De är inte många elever som är insatta i frågorna kring matråd, hur många maträtter som skolorna erbjuder samt tidsaspekten kring skollunchen. Slutsats Ur ett hälso- och miljöpsykologiskt perspektiv kan en skillnad ses i vad eleverna har för lunchvanor när det kommer till skollunchen. De största faktorerna som påverkar elevernas lunchvanor är enligt vår studie skolmatsalens miljö,  tillgången till närliggande matalternativ och det sociala trycket ifrån omgivningen.

Bakgrund Av den mat som produceras slängs en tredjedel, vilket är ett globalt slöseri av miljömässiga och ekonomiska resurser. Den svenska regeringens mål är att halvera det nationella matsvinnet till år 2030. Sverige har en lång tradition av att servera skolmat till elever, vilket numera är lagstadgat. Det största matsvinnet kopplat till skolmåltiden är tallrikssvinnet, vilket man sett kan undvikas genom att vidta åtgärder.                                            Syfte Syftet med studien var att åskådliggöra vad som påverkade matsvinnet i skolmatsalen, ur elevens perspektiv.                                                                                                            Metod En kvantitativ enkätstudie genomfördes på elever i årskurs 9 på en högstadieskola i Sverige. Enkäten utformades i Microsoft Forms, med slutna och öppna frågor, främst kopplat till åsikter och attityder. Bearbetning av rådata gjordes i Microsoft Excel, där svaren analyserades och kodades. Resultaten redovisades i form av antal/procent, samt tabeller och figurer.              Resultatet visade att en majoritet av respondenterna uppgav att de åt i skolmatsalen. Den vanligast angivna frekvensen att slänga mat var ibland, och vanligast uppskattade mängd som slängdes var pyttelite. Upplevelsen av maten var att en stor påverkansfaktor gällande matsvinnet, medan matsalsmiljön påverkade i mindre utsträckning. Mer än hälften av respondenterna ansåg att skolan informerar om matsvinn. Vanligast angivna förslaget till minskat matsvinn var att ta mindre mat/ta det man orkar äta upp samt att skolan ska servera godare mat.                                              Slutsats Det mest avgörande orsaken till matsvinn enligt studien var matens bristande kvalitet och smaklighet. Genom ett ökat engagemang från ledningen, samt större utrymme för elevpåverkan och att lyssna på elevernas åsikter, kan ett minskat matsvinn uppnås. Kunskaper om matsvinn ger eleverna större motivation till att bidra med ett hållbart agerande. Hem- och konsumentkunskap som skolämne har en viktig roll i detta arbete. / Background One-third of the food produced is thrown away, which is a global waste of environmental and economic resources. The Swedish government's goal is to cut national food waste by halv in 2030. The largest amount of food waste associated with the school meal is the plate waste, which can be avoided by different actions taken.                                              Objective The purpose of the study was to illustrate what affected food waste in the school dining room, from the student's perspective.                                                            Method A quantitative survey study was conducted on pupils in year 9 at a Swedish compulsory school . The survey was designed in Microsoft Forms, with closed and open questions, mainly linked to opinions. Processing of raw data was done in Microsoft Excel, where the responses were analyzed and coded. The results were finally reported through numbers/percent, as well as tables and figures.            Results showed that a majority of the respondents stated that they ate in the school dining room. The most commonly stated frequency of throwing food was sometimes, and the most commonly estimated amount thrown was tiny. The experience of the food was a major influencing factor regarding food waste, while the interior affected to a lesser extent. More than half of the respondents felt that the school provided information on food waste. The most commonly stated proposal for reduced food waste was to take less food/take what onecan eat and that the school should serve better food.                                                    Conclusion The most crucial factor of food waste was the lack of quality and tastiness. Through increased commitment from the management, as well as greater scope for student influence, a reduced food waste can be achieved. Knowledge about food waste gives students greater motivation to contribute with sustainable behavior. Home and consumer studies as a school subject plays an important role in this work.