Denna studie syftar till att undersöka hur skolpersonal beskriver att elever görs delaktiga i en process där skolor stängs i syfte att motverka skolsegregation. Underliggande frågeställningar handlar också om hur skolpersonalen beskriver elevernas psykosociala situation och mer ingående hur elever mer konkret ges delaktighet och inflytande att påverka sin situation. Studien och analysen tar stöd i diskursteorin som syftar till att få syn på diskurser som ett specifikt sätt att tala om någonting inom en specifik sfär. Shiers (2001) modell om delaktighet finns också som stöd i analysarbetet. Studiens metod har varit fokusgruppsintervjuer med skolpersonal på de skolor som nu stängs.  I resultatet framkommer tre diskurser i relation till skolpersonalens tal om delaktighet och psykosociala situation. I relation till den psykosociala situationen framkommer ”avsaknad av ett sammanhang” som en diskurs. Att inte veta vart man ska, bristfällig information från ledningen och att inte accepteras i den nya miljön är artikulationer som skolpersonalen vittnar om. I relation till att elever beskrivs få inflytande och delaktighet framkommer både”hopplöshet” och ”förväntningar” som två diskurser av delaktighet. ”Hopplöshet” i relation till att eleverna inte ges inflytande på riktigt och ”förväntningar” i relation delaktighet i ett längre perspektiv. Att lära sig språket, se nya miljöer och möta andra är de aspekter som i förlängningen kan ge elever mer delaktighet i ett vidare perspektiv i livet. / This study aims to examine how school personnel describes that student are made involved in a process where schools are closed to counteract school’s segregation. Underlying issues are also about how the school personnel describes the psychosocial situation of the students and more in-depth how students are made more involved to influence their situation.  The study and the analysis take support in the theory of discourse and refer to see discourses as a specific way to speak of something within a specific sphere. Sheirs (2001) model about participation is also in the work of analysis as a support. The method of the study has been interviews with focus groups which is school personnel from the schools who now are shutting down.  In the result appears three discourses in relation to the school personnel’s speaking about participation and psychosocial situation. In relation to the psychosocial situation appears a"lack of context" as a discourse. Not knowing where to go, lack of information from the management and to not be accepted in the new environment are articulations as the school personnel testifies about. In relation to influence and participation appears both "hopelessness" and "expectations" as two discourses of participation. "Hopelessness" in relation to that the students are not being given influence for real and "expectations" in relation to participation in a longer perspective. To learn the language, see new environments and to meet others are the aspects that by extension could give students more participation ina broader perspective in life.

I en tid där skolor stängs ner för gott som en strategi för att möta utmaningar som exempelvis segregation inom västerländska skoldistrikt är det värt att reflektera över hur de påverkar barn och deras välbefinnande. Bakgrunden till uppsatsen bygger på ett större projekt av Flensner & Svensson (2023) kopplat till skolstängningar. I uppsatsen har projektets data från hösten 2021 använts. Metoden är kvantitativ och den upplevda känslan av trivsel, trygghet och tillit jämfördes mellan elever som bytt skola och de som inte bytt skola. Det var 1349 elever i åldrarna 10–15 år som deltog i undersökningen. Data från projektet analyserades med hjälp av Pearsons korrelationsanalys och ett oberoende t-test. Resultaten visade att trivsel, trygghet och tillit korrelerar positivt med varandra. Elever som svarade på enkäten och hade bytt skola trivdes i genomsnitt lika bra jämfört med de som inte hade bytt skola. Dessutom fanns en signifikant skillnad i upplevelsen av trygghet, där de som inte bytt skola kände sig tryggare. De som bytt skola upplevde en högre nivå av tillit. Eftersom många av de tillfrågade valde att inte svara skulle det kunna ha påverkat generaliserbarheten av resultatet. Diskussionen belyser skolstängningars effekt på elevernas upplevelse av trivsel, trygghet och tillit i skolan. / At a time when schools are being closed for good as a strategy to meet challenges such assegregation within Western school districts, it is worth reflecting on how they affect children and their well-being. The background to the essay is based on a larger project by Flensner & Svensson (2023) linked to school closures. In the essay, the project's data from autumn 2021 has been used. The method is quantitative, and the perceived sense of well-being, security, and trust was compared between students who changed schools and those who did not. There were 1,349 students aged 10–15 who participated in the survey. Data from the project were analyzed using Pearson's correlation analysis and an independent t-test. The results showed that well-being, security, and trust correlate positively with each other. Pupils who responded to the survey and had changed schools were on average just as happy compared to those who had not changed schools. In addition, there was a significant difference in the security experience, where those who did not change schools felt safer. Those who changed schools experienced a higher level of trust. As many of the respondents chose not to answer, this could affect the generalizability of the results. The discussion highlights the effect of school closures on students' experience of well-being, security, and trust in school.