Den svenska skogsindustrin är viktig för den svenska ekonomin. Den står bland annat för 9-12% av svensk industris totala sysselsättning, export, omsättning och förädlingsvärde, 90% av massa- och pappersproduktion samt 70% av sågade trävaror exporteras till utlandet. Detta gör Sverige till världens näst största exportör av denna typ av produkter. Det totala exportvärdet för skogsindustrin år 2018 var 145 miljarder kronor (Skogsindustrierna, 2018). Trots denna betydelse som den svenska skogsindustrin har för den svenska ekonomin lyser studier som fokuserar på sambandet mellan skuldsättning och lönsamhet på den svenska skogsindustrin med sin frånvaro. I och med detta ämnar denna studie att undersöka detta samband på den svenska skogsindustrin, med en teoretisk referensram som utgörs av bland annat Miller och Modiglianis relevans- och irrelevansteori, pecking order-teorin, trade-off teorin och agentteorin.   Sambandet mellan skuldsättning och lönsamhet har studerats tidigare, med studier som har kunnat påvisa ett negativt såväl som ett positivt samband mellan skuldsättning och lönsamhet. Eftersom detta samband inte studerats på den svenska skogsindustrin innebär det att denna studie fyller en kunskapslucka som tidigare funnits. Med utgångspunkt i detta identifierade problem har följande frågeställning formulerats:    Hur ser förhållandet ut mellan lönsamhet och skuldsättning för företag i den svenska skogsindustrin?   Studien utgörs av svenska skogsföretag med en omsättning på över 10 miljoner kronor samt att företagen har varit aktiva i slutet av år 2018. Datat för studien är sekundärdata som inhämtats från databasen Retriever Business. Sammanlagt består studien av ett urval av 163 företag, som studeras mellan åren 2013-2017. Vidare har en kvantitativ undersökning, med åtta multipla regressionsanalyser (fyra regressioner per beroende variabel), genomförts för att besvara frågeställningen. De beroende variablerna är lönsamhetsmåtten räntabilitet på totalt kapital och räntabilitet på eget kapital, medan de oberoende variablerna är skuldsättningsmåtten kortfristiga-, långfristiga- och totala skulder genom totala tillgångar samt totala skulder genom eget kapital. Vidare har fem kontrollvariabler används, dessa är tillväxt, storlek, likviditet, finansiell flexibilitet och observationsår som en dummyvariabel. Samtliga åtta multipla regressionsanalyser som genomförts visade ett signifikant, negativt, samband mellan skuldsättning och lönsamhet. Totala skulder i förhållande till totalt kapital var det skuldsättningsmått som hade starkast, negativt samband med både ROA och ROE. / <p>Betyg: Godkänt</p>

<p>Våren 2007 genomförde jag i samarbete med SEB en surveyundersökning bland de äldre som tagit bankens seniorlån. Surveyundersökningens resultat gjorde att jag önskade fördjupa frågeställningen, varför syftet med denna uppsats varit att få en ingående förståelse om seniorlåntagarens tankegångar om seniorlånet – såväl inför som efter skuldsättningen. Med fallstudie av kvalitativ ansats har det empiriska materialet baserats på djupintervjuer och teorierna har utgått från empowerment, identitet och människans ekonomiska handlande i det senmoderna samhället.</p><p>Resultatet av undersökningen visar att seniorlånet ger den äldre positiva möjligheter i form av identitets- och livsstilsbevarande och upplevelser av en större valfrihet, självständighet och ekonomisk trygghet. Samtidigt råder en ambivalens hos en del av de äldre som menar att lånet egentligen inte betytt något för individens vardag ävensom uppstår en upplevelse av en ekonomisk otrygghet när bankens redovisningssätt av seniorlånet uppfattas som ofullständig. Seniorlånets nackdel är att barnen till låntagarna en dag kommer att drabbas av lånet, vilket seniorlåntagarna är väl medvetna om. De har diskuterat lånevillkoren med barnen innan lånet togs.</p>

<p>This paper’s objective is to investigate whether Modigliani and Miller (MM) I & II proposition from 1958 with regard to capital structure, is still valid among public Swedish firms.</p><p>We have chosen the 63 firms on the Stockholm Stock Exchange (OMX) that Affärsvärlden magazine’s general index (AFGX) has categorized as industrial firms. We based this selection on the assumption that these firms are relatively capital intense and have a clear focus on production and, therefore, mainly uses capital structure as a mean to finance their production and not as a means in itself.</p><p>To be able to fully evaluate these firms we have calculated the current key ratios based each firm’s annual report. To make the figures comparable across the entire population we adjusted them to each firm’s turnover.</p><p>The results we have reached concur with MM’s proposition I regarding capital structures independence of the firm value. However, proposition II that states that an increase in the debt/equity ratio is shown in a higher return of equity is not valid in this case.</p> / <p>Denna uppsats skall undersöka huruvida Modigliani och Millers (MM) första och andra proposition från 1958 gällande kapitalstruktur är tillämpbar bland dagens noterade industriföretag i Sverige.</p><p>Vi har valt hela populationen av de 63 noterade bolag på Stockholmsbörsen som tidningen Affärsvärldens General Index (AFGX) har kategoriserat som industriföretag. Detta urval har baserats på antagandet att företagen är kapitalintensiva och har en tydlig tillverkningsbasis där kapitalstrukturen inte är en huvudgren utan bara ett medel för den övriga verksamheten.</p><p>För att få full jämförbarhet mellan företagen har vi själva beräknat de aktuella nyckeltalen utifrån företagens egna årsredovisningar. Vi har sedan anpassat siffrorna till företagens storlek för att få jämförbara siffror över hela sektorn.</p><p>De resultat vi uppnått överensstämmer med MM:s proposition I om kapitalstrukturens oberoende av värdet på företaget. Däremot finner vi inget samband med proposition II, som menar att en ökande skuldsättningsgrad avspeglar sig i ett högre avkastningskrav i form av räntabilitet (avkastning på eget kapital).</p>

<p> </p><p>Efter åtskilliga rubriker i media om problematiken kring sms-lån kommer uppsatsens huvudsakliga uppgift vara att försöka besvara den centrala frågan i debatten, om varför unga vuxna sms-låntagare hamnar hos Kronofogden.</p><p>Sms-lån etablerades på den svenska marknaden i början av 2006 och karaktäriseras främst av låga lånebelopp, kort kredittid och en enkel ansökan. Idag finns det cirka 30 olika aktörer på den svenska marknaden som tillhandahåller denna typ av kredit. Sms-lån har även etablerats på den danska marknaden under mars månad, 2008.</p><p>Vårt syfte med uppsatsen är att med hjälp av intervjuer och olika typer av sekundärdata belysa hur sms-låntagarens lånemönster ser ut. Vi vill även ge konkreta förslag till företag, myndigheter och låntagare om hur hanteringen av sms-lån kan förbättras. Detta för att förhindra att fler ungdomar hamnar i skuldproblem<em>. </em></p><p>För att minska skuldsättningen bland de unga vuxna i Sverige, rekommenderar vi därför i vår slutsats att införa exempelvis privatekonomi som ett eget ämne i skolan, att sms-låneföretagen gör en noggrannare kreditprövning och att konsumenten måste ta ett större ansvar för sitt eget handlande.</p>

Efter åtskilliga rubriker i media om problematiken kring sms-lån kommer uppsatsens huvudsakliga uppgift vara att försöka besvara den centrala frågan i debatten, om varför unga vuxna sms-låntagare hamnar hos Kronofogden. Sms-lån etablerades på den svenska marknaden i början av 2006 och karaktäriseras främst av låga lånebelopp, kort kredittid och en enkel ansökan. Idag finns det cirka 30 olika aktörer på den svenska marknaden som tillhandahåller denna typ av kredit. Sms-lån har även etablerats på den danska marknaden under mars månad, 2008. Vårt syfte med uppsatsen är att med hjälp av intervjuer och olika typer av sekundärdata belysa hur sms-låntagarens lånemönster ser ut. Vi vill även ge konkreta förslag till företag, myndigheter och låntagare om hur hanteringen av sms-lån kan förbättras. Detta för att förhindra att fler ungdomar hamnar i skuldproblem. För att minska skuldsättningen bland de unga vuxna i Sverige, rekommenderar vi därför i vår slutsats att införa exempelvis privatekonomi som ett eget ämne i skolan, att sms-låneföretagen gör en noggrannare kreditprövning och att konsumenten måste ta ett större ansvar för sitt eget handlande.

Våren 2007 genomförde jag i samarbete med SEB en surveyundersökning bland de äldre som tagit bankens seniorlån. Surveyundersökningens resultat gjorde att jag önskade fördjupa frågeställningen, varför syftet med denna uppsats varit att få en ingående förståelse om seniorlåntagarens tankegångar om seniorlånet – såväl inför som efter skuldsättningen. Med fallstudie av kvalitativ ansats har det empiriska materialet baserats på djupintervjuer och teorierna har utgått från empowerment, identitet och människans ekonomiska handlande i det senmoderna samhället. Resultatet av undersökningen visar att seniorlånet ger den äldre positiva möjligheter i form av identitets- och livsstilsbevarande och upplevelser av en större valfrihet, självständighet och ekonomisk trygghet. Samtidigt råder en ambivalens hos en del av de äldre som menar att lånet egentligen inte betytt något för individens vardag ävensom uppstår en upplevelse av en ekonomisk otrygghet när bankens redovisningssätt av seniorlånet uppfattas som ofullständig. Seniorlånets nackdel är att barnen till låntagarna en dag kommer att drabbas av lånet, vilket seniorlåntagarna är väl medvetna om. De har diskuterat lånevillkoren med barnen innan lånet togs.

This paper’s objective is to investigate whether Modigliani and Miller (MM) I &amp; II proposition from 1958 with regard to capital structure, is still valid among public Swedish firms. We have chosen the 63 firms on the Stockholm Stock Exchange (OMX) that Affärsvärlden magazine’s general index (AFGX) has categorized as industrial firms. We based this selection on the assumption that these firms are relatively capital intense and have a clear focus on production and, therefore, mainly uses capital structure as a mean to finance their production and not as a means in itself. To be able to fully evaluate these firms we have calculated the current key ratios based each firm’s annual report. To make the figures comparable across the entire population we adjusted them to each firm’s turnover. The results we have reached concur with MM’s proposition I regarding capital structures independence of the firm value. However, proposition II that states that an increase in the debt/equity ratio is shown in a higher return of equity is not valid in this case. / Denna uppsats skall undersöka huruvida Modigliani och Millers (MM) första och andra proposition från 1958 gällande kapitalstruktur är tillämpbar bland dagens noterade industriföretag i Sverige. Vi har valt hela populationen av de 63 noterade bolag på Stockholmsbörsen som tidningen Affärsvärldens General Index (AFGX) har kategoriserat som industriföretag. Detta urval har baserats på antagandet att företagen är kapitalintensiva och har en tydlig tillverkningsbasis där kapitalstrukturen inte är en huvudgren utan bara ett medel för den övriga verksamheten. För att få full jämförbarhet mellan företagen har vi själva beräknat de aktuella nyckeltalen utifrån företagens egna årsredovisningar. Vi har sedan anpassat siffrorna till företagens storlek för att få jämförbara siffror över hela sektorn. De resultat vi uppnått överensstämmer med MM:s proposition I om kapitalstrukturens oberoende av värdet på företaget. Däremot finner vi inget samband med proposition II, som menar att en ökande skuldsättningsgrad avspeglar sig i ett högre avkastningskrav i form av räntabilitet (avkastning på eget kapital).

Ur svårigheterna att förklara företags kapitalstruktur och hur den är förknippad med olika risker för olika ägartyper, är syftet att undersöka vilken av Trade-off-teorin och Pecking order-teorin som bäst kan förklara skuldsättningen hos svenska familjeägda företag på Stockholmsbörsen. Med hjälp av en modell för respektive teori har vi genomfört regressionsanalyser för att besvara vårt syfte. Med grund i tidigare forskning kring familjeägda företag och teoriernas grundläggande synsätt på förändring i skuldsättning, har studien utgått från hypotesen att familjeägda företag i högre utsträckning kommer att finansiera sig med internt genererade medel än extern belåning, vilket ligger i linje med Pecking order-teorin. Studien utgår från både finansiell- och ägardata gällande tidsperioden 2004-2013. Resultaten pekar likt hypotesen förutspått mot ett större stöd för Pecking order-teorin hos svenska familjeägda företag. Studiens slutsats är att Pecking order-teorin, i högre utsträckning än Trade-off-teorin, kan förklara skuldsättningen hos svenska familjeägda företag.

Skandaler där företag har manipulerat sitt resultat är ständigt aktuellt. Lagar och redovisningsstandarder ska säkerställa att företagen uppvisar en rättvisande bild till intressenter. Företag har dock möjlighet att använda kassaflödespåverkande aktiviteter och omdömen vid periodiseringar som skapar utrymme för att medvetet manipulera företagets resultat, earnings management (EM). Syftet med denna studie är att studera vilka EM-problem som har uppdagats i Sverige, vilka bakomliggande faktorer som ligger till grund för handlingarna och eventuella skillnader mellan privata och publika företag. Studien har kvantitativ ansats med kvalitativa inslag, med den studerade tidsperioden 1996-2013. Urvalet jämförs med en kontrollgrupp bestående av branschens publika företag. Studiens identifierade manipulationsproblem är redovisnings- och reell manipulation.   Resultatet indikerar att förändringar i studiens utvalda faktorer påverkar beslutet om EM i högre grad än absoluta nivåer. Skillnader mellan privata och publika företag finns i de förekommande manipulationsproblemen, ägarkoncentrationen och skuldsättningsnivån. Studien visar att grunden till EM ligger i opportunistiskt beteende, genom ledningens eller kontrollerande ägares personliga vinning, stöd från kontraktuella förhållanden och investerare, vilket möjliggörs genom förekomsten av informationsasymmetri mellan företag och dess intressenter.

Den stigande skuldsättningen bland svenska hushåll utgör idag det största hotet mot den finansiella stabiliteten i landet. De åtgärder som vidtagits för att minska de risker förknippade med den höga skuldsättningen har främst riktats mot unga hushåll och hushåll med lägre inkomster. I denna uppsats undersöks därför om det går att finna något samband mellan individer med en högre inkomst respektive utbildning och skuldkvoten, om det går att finna ett åldersmönster för de med höga skuldkvoter samt om undersökningen stödjer livscykelhypotesen eller den permanenta inkomsthypotesen. Undersökningen använder paneldata för Sveriges 290 kommuner under perioden 2010 till 2016. Resultaten visar att både en högre inkomst och en högre utbildning har en positiv effekt på skuldkvoten - tydligast är effekten för en högre utbildning vilket ger ett visst stöd för den permanenta inkomsthypotesen. Undersökningen finner däremot inget stöd för livscykelhypotesen.