Tiden före den senaste finanskrisen präglades av generös kreditgivning och ökande inkomstskillnader. Det är väl bevisat att hög skuldsättning ökar risken för finansiell instabilitet, och bevisen blir fler för att inkomstojämlikhet påverkar överskuldsättning i en positiv riktning. Flera, däribland Frank et. al. (2010), vill förklara sambandet mellan inkomstojämlikhet och skuldsättning med att människor ägnar sig åt statuskonsumtion. Frank et. al. (2010) formulerar en hypotes för att empiriskt undersöka huruvida konsumtionsfunktionen bör innehålla en relativ faktor, och syftet för denna uppsats är att undersöka giltigheten i ”hypotesen om utgiftskaskader” i en svensk kontext. Hypotesen testas genom regression av förändringen i andelen skuldsatta hos Kronofogdemyndigheten på förändringen i gini-koefficienten inom kommuner mellan åren 2011-2016. Studien finner inget signifikant samband mellan andelen skuldsatta och gini-koefficientens förändring. Resultatet kan möjligen förklaras med att den geografiska enheten som observeras är för stor. / The years leading up to the latest financial crisis were characterized by generous credit markets and growing income inequality. It is well proven that high indebtedness increases the risk of financial instability, and there is growing evidence of income inequality affecting the debt-rate in a positive direction. Several, including Frank et. al. (2010), believes that the relationship between indebtedness and income inequality can be explained by people engaging in status-seeking consumption. Frank et. al. (2010) formulates a hypothesis to empirically investigate whether the consumption function should contain a relative factor, and the purpose of this paper is to test the validity of the expenditure cascade-hypothesis in a Swedish context.  The hypothesis is tested by regressing the change in the number of people with debt registered at the Swedish Enforcement Authority on the changes in the gini-coefficient within municipalities in the years 2011-2016. The study finds no significant correlation between the number of debtors and the change in the gini-coefficient. The results may be explained by the fact that the geographical unit of observation is too large.

No description available.

Uppsatsen besvarar frågeställningen "hur påverkas svenska hushåll av negativ ränta?" i fyra olika teman: sparande, bostadsmarknad & skuldsättning, inkomst och konsumtion. Frågeställningen besvarades tematiskt med hjälp av intervjuer, statistik och olika teoretiska byggstenar. Sparkonton förblev hushållens vanligaste sparform trots införandet av negativ reporänta. Dock ser vi en förskjutning mot högre riskbenägenhet hos en del hushåll, den kan riskera att bli "den nya normala" om negativa räntor blir bestående. Negativa bankinsättningsräntor kommer sannolikt inte orsaka massiva uttag, eftersom kostnad för kontanthantering är betydligt högre i takt med att Sverige rör sig mot ett kontantlöst samhälle, samt att sparkonton har en fördel att den tillhandahåller likviditet. Bostadsmarknadspriser påverkas främst av demografiska aspekter som urbanisering och bostadsbrist, samtidigt som skuldsättning ökat. Hushållen erfar först en sänkt bostadslåneränta ifall de har ett bostadslån, men korrelationen mellan reporäntesänkningar och bolånesänkningar har minskat. Teoretiskt bör hushållens inkomst påverkas positivt av negativ ränta, men lönebilden verkar påverkas av fler faktorer, bland annat yrkesefterfrågan och ekonomiska cykler. En viss förskjutning mellan inflation och löneutvecklingen finns, då lön stiger först efter att inflationsökningar redan skett. Hushållen har upplevt räntesänkningar som direkt gett effekten att konsumtion sjunkit, men inte ökat nämndevärt till följd av högre disponibel inkomst genom negativ ränta. Negativ ränta påverkar hushåll, men inte till stor skillnad från väldigt låg ränta, varav räntans passage ner i negativt territorium skapar rädsla, men få hushåll har agerat aktivt inom alla berörda områden som följd. Riksbankens förtroende gällande räntans effektivitet för att pådriva inflation ses även som överdriven. / Through the work of this Bachelor Thesis we examine "How Swedish households are affected by negative interest?" in four different themes: savings, housing & debt, income and consumption. The question was answered thematically through interviews, statistics and various theoretical building blocks. Despite the introduction of negative repo rate, saving deposits remained the most common form of savings of households. However, we see a shift toward higher risk appetite among some households, and there is a risk that it becomes "the new normal" if negative interest rates become permanent. Negative bank deposit rates will most likely not cause massive withdrawals, because the cost of handling cash is considerably higher in line with Sweden is moving toward a cashless society, and also because saving accounts provide liquidity. Housing market prices are mostly affected by demographic aspects such as urbanization and housing shortage, which increases indebtedness. Mortgages and loans receive a lower interest rate, but the correlation between repo interest rates and mortgage interest rates are becoming weaker. Theoretically household income should be positively affected by negative interest, but wages are dependent of several factors, such as specific profession demand and economic cycles, and a certain offset between inflation and wage growth exists, as wages first rise after inflation growth occurred. Lower interest rates directly cause consumption to decline, as the costs fall, but higher disposable income hasn’t caused consumption to rise notably as of yet. Negative interest rates have effects on the households, but do not give a vast difference from low interest rates. It has caused worries, but few households have reacted actively in all areas concerning households. The Riksbank’s trust in the interest rates efficiency to raise inflation is also seen as exaggerate

Amorteringskravet infördes den första juni 2016 som en åtgärd för att dämpa den oavbrutet ökande skuldsättningen i Sveriges hushåll. Hushållens höga skuldsättning har varit mycket omtalad de senaste åren och lett till diskussioner om huruvida den innebär risk för den makroekonomiska och finansiella stabiliteten. Banker, myndigheter och högskolor verksamma inom bostadsmarknaden har varit både positiva och skeptiska till amorteringskravet som åtgärd för att minska hushållens skuldsättning och menar att konsekvenserna på bostadsmarknaden kan vara både positiva och negativa. Med denna bakgrund är syftet med uppsatsen att studera om och hur amorteringskravet hittills har påverkat bostadspriserna och skuldsättningen för bolån, samt om regleringen har varit den ultimata åtgärden för att uppnå en sundare ekonomi. För att uppnå uppsatsens syfte, har en kvalitativ metod, som innefattat intervjuer och litteraturstudie, samt en kvantitativ studie, som baserats på statistik, valts. Genom intervjuer med aktörer verksamma inom bostadsmarknaden samt statistiska tester, har en slutsats dragits om att amorteringskravet har haft effekt på bostadsmarknaden. Bostadspriserna har fortsatt att öka men i en lägre takt i jämförelse med tidigare år, även skuldsättningens ökningstakt har sjunkit. Amorteringskravet anses endast vara en pedagogisk åtgärd för att införa amorteringsbeteendet hos hushållen snarare än en skuldnedsättande åtgärd. / The first of June 2016, an amortization requirement was introduced as a measure to halt the constantly growing household debt in Sweden. The high household debt has been widely discussed over the past few years which has led to the further discussion regarding whether the growing debt means a risk for the macroeconomic and financial stability. Banks and other actors active in the housing market have been both positive and skeptical of the amortization requirement as a measure to reduce the household dept. The actors argue that the consequences can be both positive and negative. The purpose of this essay is to study if and how the amortization requirement so far has affected the house prices and the debt for mortgage loans, and if it has been the ultimate measure to achieve a more stable economy. To achieve the purpose of the essay two research methods were used: qualitative method, interviews and literature studies, and quantitative method, based on statistics. Results suggest that the amortization requirement has had an impact on the housing market. Housing prices have continued to increase but at a slower pace in comparison with previous years, whilst the debt rate has fallen. The amortization requirement is considered more as an educational measure than a measure that reduces household depts. The conclusion drawn from the results is that the amortization requirement has fulfilled its purpose but whether this measure is the most optimal is hard to say.

Today’s household debt consists for the most part of credit money, and this general phenomenon does not only occur in Sweden. Money in the economy is mostly created by private banks, as much as 97 percent of the money in the United States, while central banks only create a very small share of all money. This is the reason for the oppressed household debt. During this period of high debt in Sweden, the household consumption has also increased in comparison to earlier years. The aim is to study and compare how the money supply in two different full-reserve systems, the Austrian through convertibility and the Chicago plan through quantity control, would reduce the household debt in relation to today’s fractional system. The method used in this study is a time series analysis where data of Sweden’s household debt, savings, money supply; M1 and M3, GDP, assets, currency reserves, gold reserves and interest rates has been collected for the years 2005-2013. These are further examined in three different equations. The data for all the variables was collected from SCB, IMF, Ekonomifakta and the World Data Bank. The first theory that is used in this study is Wicksell’s cumulative process which will explain how the money supply M3 affects household debt in today's fractional reserve system. The second theory is the Austrian Business Cycle Theory which will examine the money supply M1 effect on household debt through full reserves by convertibility control. The third theory is the Friedman rule, where the effect of household debt by money supply M1 will be examined. This rule explains how the Chicago Plan is affecting household debt through a full reserve system by quantity control. In the both systems, fractional reserves and full reserves, the debt will increase in this study. The result shows that with full reserves, the household debt would be backed by savings in comparison to fractional reserves, where household debt would be backed by credit money. Therefore, full reserves would contribute to a healthier economy in contrast to today’s fractional system. Since it would involve a large cost for Sweden to transcend to an Austrian system through convertibility, where price inertia would occur as well, the conclusion of this study is that the Chicago Plan, based on the quantity principle, is to prefer. / Största delen av hushållens skuldsättning består idag av kreditpengar, och detta generella fenomen finns inte bara i Sverige. Pengarna i ekonomin är för det mesta skapade av affärsbankerna, så mycket som 97 procent i USA, medan centralbanken endast skapar en liten del av dessa pengar. Detta är anledningen till de höga hushållsskulderna. Under den här perioden av hög skuldsättning i Sverige så har även hushållens konsumtion ökat i förhållande till tidigare år. Syftet med denna studie är att jämföra hur penningmängden i två olika hundraprocentiga reservsystem, den österrikiska konjunkturcykeln, genom konvertibilitet, och Chicago planen, genom kvantitetskontroll, skulle reducera hushållens skulder i relation till dagens bråkdelsreservsystem. Metoden som används i denna studie är en tidsserieanalys där data från hushållens skulder, sparande, penningmängd; M1 och M3, BNP, tillgångar, guldreserver, valutareserver och repo räntan har samlats in under åren 2005-2013. Dessa variabler är studerade i tre olika ekvationer och all data har samlats in från SCB; IMF, Ekonomifakta och the World Data Bank. Den första teorin som används är Wicksells kumulativa process som beskriver hur penningmängden M3 påverkar hushållens skulder i dagens bråkdelsreservsystem. Den andra teorin är den österrikiska konjunkturcykel teorin och kommer att undersöka penningmängden M1 effekt på hushållens skulder med ett hundraprocentigt reservsystem med konvertibilitetskontroll. Den tredje teorin är Friedmans regel, där effekten på hushållens skulder kommer att bli undersökt med hjälp av penningmängden M1. Denna regel förklarar hur Chicagoplanen påverkar hushållens skulder via ett hundraprocentigt reservsystem med kvantitetskontroll. Hushållens skuldsättning ökade i samtliga regressioner och resultaten visar att med hundraprocentiga reserver så skulle hushållens skulder vara backade med sparande, jämfört med bråkdelsreserver, där hushållens skulder skulle vara backade med krediter. Därför skulle hundraprocentiga reserver bidra till en mer välmående ekonomi. Eftersom det skulle tillkomma höga kostnader att övergå till ett österrikiskt system med konvertibilitet, så är slutsatsen av denna studie att istället implementera Chicagoplanen baserad på kvantitetsprincipen.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka risker de fyra storbankerna tar vid kreditgivningen av bostadslån och hur privatrådgivare hanterar risker och osäkerheter som kan uppstå vid ett bostadslån. Teoretisk referensram: Studiens teoretiska referensram består av teorier och vetenskapliga antaganden, där de flesta behandlar begreppet risk. Det presenteras även vetenskapliga artiklar som tar upp vad tidigare forskning bidragit med i detta område. Metod: Denna studie utgår från ett hermeneutiskt förhållningssätt och präglas av en deduktiv forskningsansats. Undersökningen tillämpar den kvalitativa forskningsmetoden och datainsamlingen sker genom semistrukturerade personliga intervjuer. Studiens urval är privatrådgivare från storbankerna Nordea i Tumba, Swedbank i Tumba, Handelsbanken i S:t Eriksplan och SEB i Sergelstorg. Empiri: I empirin presenteras den insamlade datan från de fyra genomförda personliga intervjuerna. Respondenterna som deltagit i intervjuerna och bidragit med värdefull information är anonyma. / Purpose: The purpose of this paper is to examine what risks the four major banks takes when they give credit of a mortgage loan and how the private adviser manages risks and uncertainties that can arise in a mortgage loan. Theoretical Framework: The theoretical framework consists of theories and scientific assumptions, most of which deal with the concept of risk. It also presents scientific articles dealing with what previous research has contributed in this field. Methodology: This study is based on a hermeneutic approach and is characterized by a deductive research approach. The study applies qualitative research methodology and the data collection is done through semi-structured individual interviews. The study's sample is private advisors from the four major banks that is Nordea in Tumba, Swedbank in Tumba, Handelsbanken in S:t Eriksplan and SEB in Sergelstorg. Result: The empirical analysis presents the data that is collected from the four completed personal interviews. Respondents who participated in the interviews and contributed with valuable information are anonymous. Conclusion: The study shows that the biggest risk that may arise for the bank with a mortgage loan is the customer's repayment capacity if it becomes impaired due to various factors. Private advisors manages risks by creating an understanding of the customer about what a mortgage loan means and provide advice and recommendations to prevent an impaired ability to repay.

Tidigare studier har visat att skuldsättning har ökat till resultat av avregleringar och ökad tillgängligheten av olika typer av krediter och lån. Dessutom fanns det få forskning om unga vuxnas syn på skuldsättning och skuldsättning för konsumtion. Därför har författarna valt att studera det på grund av ökat intresse för ämnet. Syftet med studien är att öka förståelse, beskriva och analysera unga vuxnas syn på skuldsättning. Studien fokuserar också på att öka förståelse för unga vuxnas syn på konsumtion som leder till skuldsättning. Studiens målgrupp att rikta sig in är personer mellan 18-25 år i båda kön. Studien är en kvalitativ forskning som använder intervju som metod. Det är 12 respondenter som intervjuades genom telefon, skriftligt form och i verkligheten. Studiens forskningsresultat visar att unga vuxna har en negativ syn på skuldsättning men när det gäller studielån eller bostadslån är det inte inkluderad som skuldsättning. Dessutom saknar unga vuxna en korrekt förståelse för skuldsättning. / Previous studies have shown that indebtedness has increased as a result of deregulation and increased availability of different types of credits and loans. In addition, there was little research on young adults' views on indebtedness and indebtedness for consumption. Therefore, the authors have chosen to study it due to increased interest in the subject. The purpose of the study is to increase understanding, describe and analyze young adults' views on indebtedness. The study also focuses on increasing understanding of young adults' views on consumption that lead to indebtedness. The study's target group people between 18-25 years in both sexes. The study is qualitative research that uses interviews as a method. There are 12 respondents who were interviewed by telephone, in writing and in real life. The study's research results show that young adults have a negative view of indebtedness, but when it comes to student loans or housing loans, it is not included as indebtedness. In addition, young adults lack a proper understanding of indebtedness. Keywords:

Background: The last decades there has been a significant increase in tenant-owned real estate prices in Sweden, which has increased the risk exposure to price fluctuations in the society. Most studies have examined how the determining factors have affected the price development. Few studies have on the contrary examined how regulatory measures and quantitative easing have affected real estate prices and whether there is a conflict of objectives between market operations. Purpose: The purpose of this essay is to analyze which macroeconomic factors affect the average price per square meter for Sweden’s real estate market between 2000-2020. We will analyze whether the central bank of Sweden’s new monetary policy quantitative easing has affected the price per square meter for Sweden’s real estate market. We also investigating whether there is a conflict of objectives between quantitative easing and implemented regulatory measures on real estate prices. Completion: An econometric panel data study has been constructed to be able to analyze the impact of explanatory variables over time. The choice if explanatory variables has been made o the basis of theoretical conjunction based on several theories and previous research. The model has been adjusted for risks that may arise from a combination between panel data and time series analysis.  Conclusions: The result indicate that debt to equity ratio, disposable income, loan to value ratio, amortization, construction, quantitative easing and the policy rate have affected the average price per square meter for Sweden’s real estate market between 2000-2020. The regulatory measures have a negative effect on real estate prices, apart from the variable capital requirement which is non-significant in the model. Quantitative easing based the result presents a positive effect on real estate prices. Therefore, we argue that there occurs a conflict of objectives between the mentioned effects, expansionary monetary policy and regulatory measures. Keywords: Real estate prices, Expansionary monetary policy, Regulatory measures, Quantitative easing, Debt to equity ratio. / Bakgrund: De senaste decennierna har det skett en betydande ökning av bostadspriserna i Sverige, vilket ökat riskexponeringen för prisfluktuationer i samhället. Flertalet studier har undersökt hur bestämmandefaktorer har påverkat prisutvecklingen. Få studier har däremot undersökt hur regulatoriska åtgärder och kvantitativa lättnader påverkat bostadspriset samt om det föreligger en målkonflikt mellan marknadsoperationerna. Syfte: Syftet med denna uppsats är att analysera vilka makroekonomiska faktorer som påverkat det genomsnittliga kvadratmeterpriset för bostadsrätter på Sveriges bostadsmarknad mellan åren 2000–2020. Vi har analyserat om Riksbankens nya penningpolitiska styrmedel kvantitativa lättnader har påverkat kvadratmeterpriset för bostadsrätter. Vi har även undersökt om det föreligger en målkonflikt mellan kvantitativa lättnader och implementerade regulatoriska åtgärder på bostadspriset.   Metod: En ekonometrisk panel data studie har konstruerats för att kunna analysera flertalet förklaringsvariablers påverkan på beroendevariabeln över tid. Valet av förklaringsvariabler har gjorts utifrån teoretiskt samband baserat på flertalet teorier och tidigare forskning. Modellen har justerats för risker som kan uppstå vid kombination av paneldata och tidsserieanalys.  Slutsats: Resultatet indikerar att skuldsättning, disponibel inkomst, bolånetak, amortering, nybyggnation, kvantitativa lättnader och reporäntan påverkat det genomsnittliga kvadratmeterpriset på bostadsrätter i Sverige mellan åren 2000–2020. De regulatoriska åtgärderna har en negativ effekt på bostadspriset, bortsett från variabeln kapitalkrav som är i modellen icke-signifikant. Kvantitativa lättnader utifrån resultatet påvisar en positiv effekt på bostadspriser. Vi kan därför konstatera att det råder en målkonflikt mellan ovan nämnda effekter, expansiv penningpolitik och regulatoriska åtgärder.

Under de senaste åren har svenska hushållens skuldsättning till följd av konsumtionskrediter ökat med 300 procent (Bertoft, 2021). Enligt Konsumentverket kan en möjlig bakomliggande förklaring vara den parallellt ökade marknadsföringen av olika konsumtionskrediter samt att betalningslösningar blir allt mer integrerade i e-handel. Samtidigt har kreditbolagens och kreditförmedlingarnas marknadsföringsstrategier förändrats. Genom verktyg som till exempel algoritmstyrd marknadsföring, sociala medier och ‘influencer marketing’ och individuellt anpassad marknadsföring når företag idag ut till specifika nyckelpersoner vilket möjliggör en konkret och effektiv kundsegmentering (Bertoft, 2021).   En särskilt utmärkande och intresseväckande åldersgrupp vid undersökning av trenden av variabler som berör skuldsättning är unga vuxna. Under det senaste decenniet har det skett en minskning i antalet skuldsatta, men samtidigt har andelen fordringar ökat med 430 miljoner SEK. Syftet med denna kandidatuppsats är att belysa marknadsföringens och digitaliseringens roll i den ökade skuldsättningen hos unga. Undersökningen visar att det idag krävs fler insatser och verktyg för både berörda konsumenter och tillsynsutövande myndigheter. Digitalisering och ökad marknadsföring har en betydande roll i ökningen av skuldbeloppet bland unga, vilket delvis beror på att betalningslösningar för konsumtionslån har utvecklats och integrerats i handel men även utvecklingen i marknadsföringsstrategier vilket optimerar räckhåll och träffsäkerhet.

Syfte: Företags kassaflöden och vinster samt staters inkomster påverkas av hur mycket skatt som betalas av företag. Resultat i tidigare forskning om företagsstorlekens betydelse för effektiva skattesatser är motstridiga. Utelämnande av andra variabler som i vissa studier har visats ha signifikanta effekter på effektiva skattesatser kan vara en anledning till denna motstridighet. Sådan forskning har inte genomförts i Sverige enligt författarnas kännedom. Därför undersöks i denna studie effekterna av variabler som mäter storlek, skuldsättning, kapitalintensitet, forsknings- och utvecklingsintensitet samt lönsamhet på effektiva skattesatser hos företag med svensk företagsledning eller koncernledning. Syftet med detta är att ge en bild av vilka faktorer som kan förklara variationer mellan dessa företags skattebörda. Metod: Fem hypoteser om samband mellan variabler deduceras utifrån teorier och tidigare forskning. 3 593 kvantitativa observationer från 702 noterade företag och 6 år samlas in från databasen Retriever Business. Den longitudinella datan används i en regressionsanalys som testar de fem hypoteserna. Resultat: Denna studie bidrar med empiriskt bevis för ett positivt och signifikant samband mellan företagsstorlek och effektiva skattesatser. Däremot visas inte effekterna av skuldsättning, kapitalintensitet, FoU-intensitet och lönsamhet på effektiva skattesatser vara signifikanta. Slutsatser: Den slutsats som dras är att företagsstorlek är en indikation på storleken på effektiva skattesatser för företag med svensk företagsledning eller koncernledning. Teorin om politiska kostnader kan användas för att förklara sambandets riktning. / Aim: Cash flows and profits in firms as well as government revenue are affected by how much is paid in corporate taxes. Results in prior research concerning the effect of firm size on effective tax rates are inconsistent. Omitting other variables that have in some studies been proven to have significant effects on effective tax rates can be one cause of this inconsistency. Such research has not been conducted in Sweden to the extent of the authors’ knowledge. Therefore, this study examines the effects of variables that measure size, leverage, capital intensity, research and development intensity, and profitability on effective tax rates for firms with Swedish management or group management. The aim of this is describing which factors that can explain variations between these firms’ tax burdens. Method: Five hypotheses regarding associations between variables are deduced from theories and prior research. 3 593 quantitative observations from 702 publicly listed firms and 6 years are collected from the database Retriever Business. The longitudinal data is used in a regression analysis that tests the five hypotheses. Results: This study provides empirical evidence for a positive and significant association between firm size and effective tax rates. However, the effects of leverage, capital intensity, R&D intensity, and profitability on effective tax rates are not shown to be significant. Conclusions: It is concluded that firm size is an indicator of the size of effective tax rates for firms with Swedish management or group management. The political cost theory can be used in explaining the direction of the association.