Hushållens höga skuldsättning är något som har ökat de senaste åren. Hushållens skuldsättning har blivit så hög att regeringen har ifrågasatt den finansiella stabiliteten och landets tillväxt. Flera åtgärder har införts för att kontrollera den höga skuldsättningen som kan leda till finansiella stabilitetsrisker. 2016 införde Finansinspektionen amorteringskravet som åtgärd vilket innebär att hushåll som har en hög belåningsgrad tvingas amortera en viss procent av sitt bolån. År 2018 införde Finansinspektionen en skärpning av amorteringskravet då skuldsättningen fortfarande låg på en hög nivå. Låga räntor och hög tillväxt i kombination med hushållens höga skulder i förhållande till inkomster i Sverige innebar en ökad risk för samhället och därav infördes skärpningen av amorteringskravet. Vidare har sparandet i finansiella tillgångar i Sverige ökat med 165% under de senaste 20 åren. Utav detta utgör fondsparande en stor del. Finansinspektionen nämner att amortering är ett tvångssparande i sin bostad som kan innebära en minskning av andra typer av sparande, till exempel fondsparande. Amorteringen innebär också ett sparande i sin bostad vilket innebär en investering inom fastighetsbranschen. Utöver detta har också amorteringskraven dämpat bostadspriserna vilket är en orsak till att investerare säljer av fastighetsfonder. Om amorteringskravet samt skärpningen av amorteringskravet påverkar hushållens sparande i fonder är ett outforskat ämne och denna studie syftar till att fylla detta forskningsgap. Tidigare forskning har endast sett till fondkapitalflöden och dess samband med andra faktorer och inte sambandet med amorteringskraven. Studien undersöker om amorteringskraven har haft en påverkan på hushållens sparande i fonder. Resultaten från studien visar på att amorteringskravet samt skärpningen av amorteringskravet har ett negativt samband med fondkapitalflöden. Detta innebär att amorteringskravet samt skärpningen av det har minskat hushållens sparande i fonder. Resultatet finner stöd för livscykelhypotesen då hushållens övriga sparande korrigeras till följd av ett tvingat sparande genom amorteringskraven. Detta för att optimera konsumtionen samt sparandet under livstiden. Resultaten visar på att Finansinspektionens åtgärd för att minska hushållens höga skuldsättning även påverkar hushållens sparande i fonder. Utöver detta visar resultaten att amorteringskravet inte har haft någon ytterligare påverkan på hushållens sparande till fastighetsfonder då resultatet inte är statistiskt signifikant. Däremot visar resultaten på att skärpningen av amorteringskravet har ett positivt samband med fastighetsfondernas kapitalflöden. Detta innebär att skärpningen av amorteringskravet har ökat hushållens sparande i fastighetsfonder. / Households' high indebtedness is something that has increased in recent years. Household indebtedness has become so high that the government has questioned financial stability and the country's growth. Several measures have been introduced to control the high level of indebtedness that can lead to financial stability risks. In 2016, Finansinspektionen introduced the amortization requirement as a measure, which means that households with a high loan-to-value ratio are forced to repay a certain percentage of their mortgage. In 2018, Finansinspektionen introduced a tightening of the amortization requirement as indebtedness was still at a high level. Low interest rates and high growth in combination with households' high debt in relation to income in Sweden meant an increased risk for the society and hence the tightening of the amortization requirement was introduced. Furthermore, savings in financial assets in Sweden have increased by 165% over the past 20 years. Of this, fund savings make up a large part. Finansinspektionen mentions that amortization is a compulsory saving in their home that can mean a reduction in other types of savings, such as fund savings. The amortization also means saving in their home, which means an investment in the real estate industry. In addition to this, the amortization requirement has also dampened housing prices, which is one reason why investors are selling real estate funds. Whether the amortization requirement and the tightening of the amortization requirement affect households' fund capital flows is an unexplored topic and this study aims to fill this research gap. Previous research has only looked at fund capital flows and their relationship with other factors and not the relationship with amortization requirements. The study examines whether the amortization requirement has had an impact on households' savings in funds. The results from the study show that the amortization requirement and the tightening of the amortization requirement have a negative relationship with fund capital flows. This means that the amortization requirement and its tightening have reduced households' savings in funds. The result finds support for the life cycle hypothesis as households' other savings are corrected as a result of forced savings through the amortization requirement. This is to optimize consumption and savings during the lifetime. The results show that Finansinspektionen's measure to reduce households' high indebtedness also affects households' savings in funds. In addition to this, the results show that the amortization requirement has not had any further impact on household savings to real estate funds as the result is not statistically significant. On the other hand, the results show that the tightening of the amortization requirement has a positive relationship with capital flows to real estate funds. This means that the tightening of the amortization requirement has increased households' savings in real estate funds.

<p>Financial bubbles are characterized by a large increase in the economic growth on the market as a whole or in specific industries. The change gives rise to an increase in the capital needed to finance this growth. Companies typically have a choice between equity and debt capital to finance its business and the mix of these types of capital is often referred to as the company’s capital structure. There has been a lot of research done in the field of financial bubbles and of</p><p>capital structure, as of yet no studies seem to address these two areas in combination.</p><p>The aim of this study is to examine if financial bubbles affect a company’s capital structure and through this also examine if the supposed changes in capital structure can be generalized.</p><p>The study comprise of two identical time-series which examines the changes in leverage and the choice of financing during the Swedish real estate bubble in the early nineties and the IT-crash at the end of the 2000th century. The study examines changes in leverage, price-to-book ratio and the choice between issuing convertible debt versus issuing equity, of eleven real estate companies and twelve IT-companies respectively.</p><p>This paper shows that a company’s capital structure is indeed affected by a financial bubble though the way it is affected during different financial bubbles differs. Significant changes in leverage and the choice between different types of financial instruments are identified in both time-series. The study also shows that neither the Pecking Order Hypothesis as presented by Myers (1984) nor the traditional trade-off theory can in whole explain these changes. A significant difference in leverage between the two groups can be identified which is consistent with earlier empirical studies on the difference between capital structures in different industries.</p><p>The results in this study seem to indicate that the changes in capital structure can be explained either by a supposed disturbance in the cost of different types of capital during the financial bubble or by the assumption that companies in specific industries (as the IT-industry) do not have the possibility to chose the type of financing freely.</p>

Denna studie syftar till att undersöka huruvida en kvinnlig VD påverkar företagets kapitalstruktur, samt om det finns ett samband mellan könsfördelningen i styrelsen och dess kapitalstruktur i onoterade bolag med en avgränsning till svenska onoterade bolag. Tidigare forskning kring ämnet har gjorts på noterade företag, varpå det blir intressant att genomföra denna forskning på onoterade bolag. Baserat på tidigare forskning har två hypoteser utformats vilket studien utgår ifrån. Studien utgår från ett positivistiskt perspektiv och tillämpar en kvantitativ metod med en deduktiv ansats. Den empiriska sekundärdata är inhämtad från databasen Retriever där finansiella data från onoterade bolags årsredovisningar samlas in för bokslutsåren 2012 - 2017. Sedan har korrelationsanalyser samt multivariata regressionsanalyser genomförts för att kunna upptäcka eventuella samband mellan studiens beroende variabel, kapitalstruktur, och studiens två oberoende variabler, kvinnlig VD och andel kvinnor i styrelsen. Studiens resultat visar ett svagt samband i de båda regressionerna och därmed förkastas studiens två nollhypoteser. Resultatet visar att det finns ett svagt positivt samband mellan kvinnlig VD och kapitalstruktur, och ett svagt negativt samband mellan andel kvinnor i styrelsen och kapitalstruktur. Dock är dessa samband mycket svaga, varpå det är svårt att säga om de oberoende variablerna har en betydlig påverkan på kapitalstrukturen i praktiken. Studiens resultat som visar ett positivt samband mellan kvinnlig VD och kapitalstruktur samt ett negativt samband mellan andelen kvinnor i styrelsen och kapitalstruktur, bidrar till den rådande forskningen kring kvinnors inverkan på risk, närmare bestämt onoterade företags finansiella risk. Studiens praktiska bidrag är att huruvida företagets VD är kvinna eller ej, samt hur könsfördelningen ser ut i företaget, kan påverka kapitalstrukturen i företaget baserat på män och kvinnors olika risktagande och tankar vid finansiella beslut. Denna studie tillämpar tvärsnittsdata vilket innebär att de data som analyseras är från en och samma tidpunkt vilket gör att vi inte kan undersöka ett kausalt samband, därmed skulle det vara intressant att studera flera fall över tid. Ett annat förslag är att undersöka detta samband utifrån ett kvalitativt perspektiv, det vill säga genom att intervjua verkställande direktörer och styrelsemedlemmar för att möjligen få en djupare insikt i deras tankar kring detta ämne. Ett tredje förslag är att genomföra en liknande undersökning fast på både onoterade och noterade bolag för att sedan göra en jämförelse mellan de olika bolagstyperna. / This study aims to investigate whether a female CEO affects the company’s capital structure, and whether there is a relationship between the gender distribution in the board and its capital structure in unlisted companies, with a delimitation to Swedish unlisted companies. Previous research on the topic has been done on listed companies, and therefore it will be interesting to carry out this research on unlisted companies. Based on the previous research, the study has designed two hypotheses on which the study is based. The study has a positivistic perspective and applies a quantitative method with a deductive approach. The empirical secondary data is obtained from the database Retriever where financial data from unlisted companies' annual reports are collected for the financial years 2012-2017. Then, correlation analyses and multivariate regression analyses have been carried out in order to be able to detect any connection between the study's dependent variable, capital structure, and the study's independent variables, female CEO and proportion of women on the board. The study's results show a weak connection in the two regressions and thus the study's two zero hypotheses are rejected. The results show that there is a weak positive correlation between female CEO and capital structure, and a weak negative correlation between the proportion of women on the board and capital structure. However, these relationships are very weak, and it is difficult to say whether the independent variables have a significant impact on the capital structure in practice. The study's results, which show a positive correlation between the female CEO and the capital structure, as well as a negative correlation between the proportion of women on the board and capital structure, contribute to the prevailing research on women's impact on risk, more specifically unlisted companies' financial risk. The study's practical contribution is that whether the company's CEO is a woman or not, and how the gender distribution looks in the company, can affect the capital structure of the company based on men and women's different risk-taking and thoughts on financial decisions. This study applies cross-sectional data, which means that the data analyzed is from one and the same time, which means that we cannot investigate a causal relationship, thus it would be interesting to study several cases over time. Another proposal is to investigate this connection from a qualitative perspective, ie by interviewing CEOs and board members in order to possibly gain a deeper insight into their thoughts on this subject. A third proposal is to conduct a similar survey on both unlisted and listed companies in order to then make a comparison between the different types of companies.

<p>Börsföretagen kritiseras idag för inte fokusera tillräckligt mycket på strategiska frågor då detta skulle ge en större avkastning för aktieägarna. Frågan om vilken kapitalstruktur företagen bör ha, nu när konjunkturen går upp och företagen blir allt mer överkapitaliserade, blir viktig. Börsanalytiker hävdar att företagen inte har en optimal kapitalstruktur, det vill säga en optimal fördelning mellan skulder och eget kapital. De anser att en ökad skuldsättning för börsföretagen vore bra för lönsamheten, givet dagens låga räntor, då det skulle ge ett ökat företagsvärde.</p><p>Denna finansieringspolitik bygger på teoretiska modeller och har sitt ursprung i Modigliani och Millers (MM) propositioner från 1958. Detta kom att utgöra startpunkten för diskussionen om problematiken kring kapitalstrukturen. MM menade att företag genom att öka sina skulder kan öka sitt företagsvärde samt att de kunde visa ett positivt samband mellan skuldsättning och förväntad avkastning under förutsättningar för en perfekt marknad.</p><p>Dessa antaganden är accepterade i teorin men frågan är hur detta fungerar i verkligheten och om det fungerar som en finansieringsstrategi? Detta valde vi att undersöka utifrån två problemfrågor:</p><p>1. Finns det ett samband mellan skuldsättning och lönsamhet i verkligheten?</p><p>2. Finns det ett samband mellan skuldsättning och ett företags värde i verkligheten?</p><p>För att kunna se ett samband valde vi olika nyckeltal som fick representera dessa variabler. För skuldsättning valdes skuldsättningsgrad och för lönsamhet valdes räntabilitet på totalt kapital och för företagsvärde valdes P/BV-talet. Sambandet prövades på svenska börsföretag som är noterade på A-listan mest omsatta och O-listan attract40. Detta för att vi ansåg att dessa företag troligtvis hanterat problematiken kring valet av kapitalstruktur vilket kom att utgöra ett bra underlag för vår undersökning. Investmentföretag och banker valdes bort då de av naturliga skäl generellt har en högre skuldsättningsgrad än andra storföretag.</p><p>De relevanta nyckeltalen beräknades utifrån årsredovisningar samt hämtades från tidskriften Veckans Affärer och användes sedan för att pröva sambandet genom statistiska metoder. De slutsatser som vi kunde dra av undersökningen var att det inte fanns några samband mellan valet av skuldsättningsgrad och lönsamhet eller skuldsättningsgrad och företagsvärde. Dock visades ett väldigt svagt samband mellan skuldsättning och företagsvärde för företag på A-listan. Det var den grupp där företagen var mest likartade och hade mest gemensamt med varandra. Därför kan det för framtida forskning vara intressant att titta på en mer homogen grupp och se om andra faktorer kan ha en påverkan på ett eventuellt samband.</p>

Börsföretagen kritiseras idag för inte fokusera tillräckligt mycket på strategiska frågor då detta skulle ge en större avkastning för aktieägarna. Frågan om vilken kapitalstruktur företagen bör ha, nu när konjunkturen går upp och företagen blir allt mer överkapitaliserade, blir viktig. Börsanalytiker hävdar att företagen inte har en optimal kapitalstruktur, det vill säga en optimal fördelning mellan skulder och eget kapital. De anser att en ökad skuldsättning för börsföretagen vore bra för lönsamheten, givet dagens låga räntor, då det skulle ge ett ökat företagsvärde. Denna finansieringspolitik bygger på teoretiska modeller och har sitt ursprung i Modigliani och Millers (MM) propositioner från 1958. Detta kom att utgöra startpunkten för diskussionen om problematiken kring kapitalstrukturen. MM menade att företag genom att öka sina skulder kan öka sitt företagsvärde samt att de kunde visa ett positivt samband mellan skuldsättning och förväntad avkastning under förutsättningar för en perfekt marknad. Dessa antaganden är accepterade i teorin men frågan är hur detta fungerar i verkligheten och om det fungerar som en finansieringsstrategi? Detta valde vi att undersöka utifrån två problemfrågor: 1. Finns det ett samband mellan skuldsättning och lönsamhet i verkligheten? 2. Finns det ett samband mellan skuldsättning och ett företags värde i verkligheten? För att kunna se ett samband valde vi olika nyckeltal som fick representera dessa variabler. För skuldsättning valdes skuldsättningsgrad och för lönsamhet valdes räntabilitet på totalt kapital och för företagsvärde valdes P/BV-talet. Sambandet prövades på svenska börsföretag som är noterade på A-listan mest omsatta och O-listan attract40. Detta för att vi ansåg att dessa företag troligtvis hanterat problematiken kring valet av kapitalstruktur vilket kom att utgöra ett bra underlag för vår undersökning. Investmentföretag och banker valdes bort då de av naturliga skäl generellt har en högre skuldsättningsgrad än andra storföretag. De relevanta nyckeltalen beräknades utifrån årsredovisningar samt hämtades från tidskriften Veckans Affärer och användes sedan för att pröva sambandet genom statistiska metoder. De slutsatser som vi kunde dra av undersökningen var att det inte fanns några samband mellan valet av skuldsättningsgrad och lönsamhet eller skuldsättningsgrad och företagsvärde. Dock visades ett väldigt svagt samband mellan skuldsättning och företagsvärde för företag på A-listan. Det var den grupp där företagen var mest likartade och hade mest gemensamt med varandra. Därför kan det för framtida forskning vara intressant att titta på en mer homogen grupp och se om andra faktorer kan ha en påverkan på ett eventuellt samband.

Financial bubbles are characterized by a large increase in the economic growth on the market as a whole or in specific industries. The change gives rise to an increase in the capital needed to finance this growth. Companies typically have a choice between equity and debt capital to finance its business and the mix of these types of capital is often referred to as the company’s capital structure. There has been a lot of research done in the field of financial bubbles and of capital structure, as of yet no studies seem to address these two areas in combination. The aim of this study is to examine if financial bubbles affect a company’s capital structure and through this also examine if the supposed changes in capital structure can be generalized. The study comprise of two identical time-series which examines the changes in leverage and the choice of financing during the Swedish real estate bubble in the early nineties and the IT-crash at the end of the 2000th century. The study examines changes in leverage, price-to-book ratio and the choice between issuing convertible debt versus issuing equity, of eleven real estate companies and twelve IT-companies respectively. This paper shows that a company’s capital structure is indeed affected by a financial bubble though the way it is affected during different financial bubbles differs. Significant changes in leverage and the choice between different types of financial instruments are identified in both time-series. The study also shows that neither the Pecking Order Hypothesis as presented by Myers (1984) nor the traditional trade-off theory can in whole explain these changes. A significant difference in leverage between the two groups can be identified which is consistent with earlier empirical studies on the difference between capital structures in different industries. The results in this study seem to indicate that the changes in capital structure can be explained either by a supposed disturbance in the cost of different types of capital during the financial bubble or by the assumption that companies in specific industries (as the IT-industry) do not have the possibility to chose the type of financing freely.

Syftet med vår studie var att undersöka hur faktorerna tillgångsstruktur, lönsamhet, företagsstorlek och tillväxt kan förklara variationer i svenska företags skuldsättning. Studien syftade också till att undersöka skillnader i faktorernas förklaringskapacitet mellan olika sektorer. Utifrån tidigare studier och teorier om faktorernas förväntade relation till företags skuldsättning utarbetade vi egna arbetshypoteser över våra förväntade samband. För att analysera hur våra valda faktorer kan förklara variationen i företags skuldsättning utförde vi regressionsanalyser med två definitioner av skuldsättning som beroende variabel. Sammanlagt samlades data från 59 företag in för en tidsperiod på fem år som legat till grund för de utförda regressionsanalyserna. De slutsatser vi har dragit från vårt resultat är att studiens faktorer i högre grad förklarar företags andel långfristiga skulder än deras totala skulder. Vidare drog vi slutsatsen att studiens fyra faktorer uppnår liknande förklaringsgrader för variationen i skuldsättning som tidigare studier genomförda i andra länder. Det här innebär att faktorerna har en generell betydelse för företags val av kapitalstruktur även i Sverige. Av vårt resultat från regressionerna kunde vi även konstatera att faktorernas förklaringsgrad varierar kraftigt mellan de olika sektorerna. Det här gjorde att vi drog slutsatsen att sektorspecifika förutsättningar har stor betydelse, både för skillnaderna i faktorernas förklaringskapacitet men också för företags val av kapitalstruktur generellt.

Bakgrund: Oberoende av konjunktur måste ett företag finansiera sin verksamhet med kapital. Kapitalstruktur är ett omdebatterat forskningsområde där det inte råder någon generell gångbar teori som är applicerbar för majoriteten av företag. Detta tillsammans med att kapitalstruktur i konjunkturvändningar är ett relativt outforskat område möjliggör ett intressant kunskapsbidrag. Att företag inom samma bransch visat på större likheter i kapitalstruktur aktualiserar en avgränsning till en specifik sektor. Hur påverkades Sveriges största exportsektor, industriföretagen, med deras relativt höga skuldsättning av den större konjunkturnedgången som rådde år 2006–2009? Syfte: Studien syftar till att analysera hanteringen av, samt vad som påverkade kapitalstrukturen utifrån skuldsättning i de svenska industriföretagen för konjunkturnedgången under åren 2006–2009. Genomförande: I syfte att analysera skuldsättning utifrån konjunkturnedgången användes en kvantitativ strategi med finansiella nyckeltal och värderingsmultiplar från samtliga industriföretag som förklaringsvariabler. I syfte att göra studien mer verklighetsförankrad genomfördes intervjuer med åtta bolag om hanteringen och arbetet med kapitalstrukturen över tiden. Tidigare forskning inom kapitalstruktur, tillsammans med studiens empiri, har legat till grund för analys och jämförelse med konjunkturnedgången år 2006–2009. Resultat: De flesta sambanden vilka påverkade skuldsättningen under åren 2006–2009 gäller oavsett konjunkturläge. Dock råder större inverkan av konjunkturnedgången vid analys av förklaringar till sambanden där lönsamhet, tillväxt och risk är bidragande orsaker. Industriföretagen gör ingen direkt anpassning av strukturen vid en konjunkturvändning då de anses kategoriseras som ”överlevare” utifrån verksamhet och flexibilitet i kapitalstruktursammansättning. / Background: Regardless of the economy, a company must finance its operations with capital. Capital structure is a controversial area of research without any general applicable theory for the majority of companies. This, together with the relatively unexplored area of capital structure in economic turnarounds enables an interesting contribution to knowledge. The fact that companies within the same industry has proven greater similarities in capital structure raises a delimitation into a specific sector. How was Sweden’s largest export sector, industrial companies, affected by the major economic downturn that prevailed during the years 2006–2009, considering their relatively high leverage ratio? Purpose: The aim is to analyse the management of, and what affected the indebtedness in the Swedish industrial companies during the economic downturn the years 2006– 2009. Completion: In order to analyse the indebtedness during an economic downturn the study used a quantitative approach based on financial ratios and valuation multiples as explanatory variables. Interviews were conducted in order to make the study more reality-based regarding management of capital structure over time. Previous research in capital structure, together with the empirical results, has been the basis for analysis and comparisons to the economic downturn during 2006–2009. Results: Most correlations, which affected the indebtedness during 2006–2009, prevails regardless of the economic climate. However, there is a greater impact by the economic downturn when analysing the explanations of the correlations whereby profitability, growth and risk are seen as contributing factors. Furthermore, industrial companies make no direct adaption in structure at economic turnarounds since they are considered “survivors” in their strategy based on their business and flexibility in the composition of capital structure.

Studien handlar om unga vuxnas skuldsättning. Med unga vuxna menas individer mellan 20 – 30 år. Syftet har varit att undersöka myndighets- och verksamhetshandläggares upplevelser av skuldsatta unga vuxnas inställning till sin ekonomi samt hur dessa verksamheter arbetar för att hjälpa dem. Studiens empiri bygger på data från sex semistrukurerade intervjuer som har analyserats och tolkats med hjälp av tematisk analys. De teoretiska ansatserna är Bourdieus klassteori och Julian Rotters teori om locus of control. Resultatet visar att unga vuxna hamnar i skuldsättning på grund av att de saknar förmåga och kunskap om ekonomi. Unga behöver mer kunskap om ekonomi för att förstå konsekvenserna. Konsekvenserna som kan uppstå vid skuldsättning är att de hamnar i Kronofogdens register och det finns en risk att Kronofogden tar kontrollen över den unga vuxnas ekonomi. Det visar sig även att handläggarna arbetar för att motivera och förebygga problemen med skuldsättning. Handläggarnas arbete är således viktigt för de unga vuxnas väg tillbaka mot ett skuldfritt liv. Ämnet bör uppmärksammas i det sociala arbetet eftersom konsumtionen ökar och skuldsättning upptäcks oftast när det redan är för sent. / The study is about young adults in deep debt. With young adults the study refers to individuals between 20-30 years. The aim has been to investigate officials experiences of young adults in debt’s attitude towards their finances and how the officials work to help them. The study is based on empirical data from six semi-structured interviews that have been analyzed and interpreted using thematic analysis. The theoretical approaches are Bourdieu's class theory and Julian Rotters theory of locus of control. The results show that young adults often lack ability and knowledge of the economy and thus end up in debt. The consequences that may occur when the person finds him/herself in debt is that they end up in the Enforcement Authority's records for the rest of their lives, and the risk that the task handler takes control of the young adults' finances. It also shows that the officials are working to motivate and prevent problems of debt. The officials work is also important for young adults heading back towards a debt-free life. The subject should be considered as consumption increases and debt mostly noticed when it is already too late.

Sammanfattning   Titel: Vilka faktorer påverkar val av kapitalstruktur? – En kvantitativ studie avseende 226 bolag på Stockholmsbörsen.   Nivå: C-uppsats inom ämnet företagsekonomi   Författare: Anna Hansen och Robert Sandberg   Handledare: Peter Lindberg   Examinator: Stig Sörling   Datum: 2015 – maj   Syfte: Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer som påverkar val av kapitalstruktur i bolag på Stockholmsbörsen.   Metod: Denna studie bygger på en kvantitativ metod med en deduktiv ansats. Baserat på tidigare forskning väljs ett antal variabler ut för att undersökas. Det insamlade materialet hämtas genom sekundärdatainsamling och exporteras sedan till Microsoft Excel där det sammanställs. En regressionsanalys genomförs i statistikprogrammet SPSS för att undersöka hur stor inverkan dessa variabler har på kapitalstrukturen.   Resultat &amp; slutsats: Resultaten visar ett negativt samband mellan skuldsättning och tillväxt samt ett svagt negativt samband mellan skuldsättning och lönsamhet. Storlek och materiella tillgångar uppvisar ett svagt positivt samband med skuldsättning medan skuldsättning och ålder inte visar på något samband alls. I tre av nio branscher visar sig bransch vara en variabel med relativt stark inverkan på skuldsättningen. Dessa branscher är industri, konsumenttjänster och fastigheter.   Förslag till fortsatt forskning: Fler variabler än de som testas skulle kunna undersökas i en ny studie. Eftersom branscherna visar väldigt olika samband med variabeln skuldkvot skulle det vara intressant med en djupgående studie i vilka faktorer som kan tänkas ligga bakom skillnaderna mellan branscherna.   Uppsatsens bidrag: Bidraget denna studie lämnar är en ökad kunskap och förståelse för hur olika faktorer påverkar val av kapitalstruktur i svenska börsnoterade företag. Genom att studera hur stor inverkan olika faktorer har på företagens val av kapitalstruktur är det möjligt att kunna kartlägga och förutse hur kapitalstrukturen kommer att se ut i framtiden i olika företag och i olika branscher.   Nyckelord: skuldsättning, tillväxt, lönsamhet, storlek, ålder, materiella tillgångar, bransch. / Abstract   Title: Which factors affect the choice of capital structure? – A quantitative study of 226 public firms in Sweden.   Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration   Authors: Anna Hansen and Robert Sandberg   Supervisor: Peter Lindberg   Date: 2015 - May   Aim: The purpose is to investigate which factors affect the choice of capital structure in public firms in Sweden.   Method: The study is based on a quantitative method with a deductive approach. Based on previous researches a number of variables are investigated. The material is downloaded through secondary data collection and then exported and processed in Microsoft Excel. Finally the study go through with a regression analysis in the stats program SPSS to see how much influence the variables have on the capital structure.   Results &amp; Conclusions: The results show a negative relationship between debts and growth and a weak negative relationship between debts and profitability. The results also show a positive relationship between debts and firm size and debts and tangible assets while debts and age does not show any relationship at all. In three of nine investigated sectors, sector is a factor with a strong impact on debts. These sectors are industrial, consumer services and real estate.     Suggestions for future research: More variables than those this study tests could be tested in a new study. Since the sectors shows various context and connections to debts it would be interesting with a study investigating which factors affect the differences between the sectors.   Contribution of the thesis: The contribution of this study provides a greater knowledge and understanding of how different factors affect the choice of capital structure in public firms in Sweden. By examining how much influence various factors have on a firms choice of capital structure, it is possible to identify and predict how the capital structure will look like in the future in different companies and in different sectors.   Key words: debts, growth, profitability, size, age, tangible asset, sector