Syftet med föreliggande kandidatuppsats var att undersöka socialsekreterares praktiska arbete med barn och ungdomar, med fokus på missbruksproblematik och ungdomskriminalitet. Studien utgick från två frågeställningar som rörde risk- och skyddsdimensioner samt det förebyggande arbetet. Önskan med kandidatuppsatsen var att uppnå ökad kunskap kring missbruk och kriminalitet bland barn och unga samt att samhället skulle få en inblick i socialsekreterarnas breda arbete med barn och ungdomar. Studien utgår från en hermeneutisk utgångspunkt och har en kvalitativ ansats. Fem semistrukturerade intervjuer med öppna frågor genomfördes, vilket gav uppsatsen ett brett resultat och en djupare förståelse hos läsarna. Resultatet som framkom var bland annat vikten av att arbeta med barnet eller ungdomens hela familj, och betydelsen av att vårdnadshavarna blir utbildade i att identifiera risk- och skyddsfaktorer för att minska risken för en negativ utveckling. Ytterligare ett resultat som framkom var betydelsen av att samtliga delar av samhället måste arbeta förebyggande med barn och ungdomar som riskerar att utveckla missbruk eller en kriminell livsstil och att detta med fördel även bör göras i tidig ålder.

Denna studie är en fallstudie vid två av Magelungens dagverksamheter. Studien inkluderar tre olika perspektiv: ungdom, förälder och behandlare. Syftet med studien har varit att undersöka informanternas upplevelser av ungdomens tid på Magelungens dagverksamhet. Detta har gjorts genom en kvalitativ metod där sekundärdata, i form av nio intervjuer genomförda av Magelungens forskningsgrupp, har bearbetats och analyserats genom meningskoncentrering. Studien tar avstamp i den kunskapslucka kring kvalitativ forskning om dagverksamheter som forskningsgenomgången visar på. Resultatet tyder på att informanterna generellt sett är nöjda med tiden på dagverksamheten. Det positiva kretsar kring gemenskap, det lilla sammanhanget, personalens förhållningssätt och en individanpassad verksamhet som inkluderar flera områden. Det framkommer även negativa upplevelser som då framförallt handlar om att personalen borde ställt mer krav på ungdomarna. Det kretsar även kring att ungdomarna inte förbereddes tillräckligt inför avslutet från Magelungen och övergången till ”en vanlig skola”. De negativa upplevelserna kommer framförallt från föräldrar och personal medan ungdomarna själva är mer positiva. I diskussionen har systemteori samt risk- och skyddsfaktorer använts som utgångspunkt för att tolka resultaten. Resultaten diskuteras vidare i förhållande till implikationer för vidare forskning utifrån svårigheterna i att bedöma dagverksamheternas kvalitet då ungdomar placerade där utgör en mycket heterogen grupp. / This study is a case study at two of Magelungens day treatment centers. The study includes three different perspectives: adolescent, parent and therapist. The purpose of this study was to investigate the interviewees' experiences of the adolescents’ time at Magelungens day treatment center. This has been done through a qualitative approach where secondary data, in the form of nine interviews conducted by Magelungens research group, were processed and analyzed by the method of sense concentration. The study takes off from the gap of knowledge on qualitative research on day treatment centers as the research review shows.  The result indicates that the interviewees are generally satisfied with the adolescents’ time at the day treatment center. The positive experiences revolve around solidarity, the small context, the approach of the staff and an individualized setting that includes several domains. It also reveals negative experiences that mostly centers on the fact that the staff should have put more demands on the adolescents. It also revolves around the adolescents not being prepared enough for the transition to “a regular school”. The negative experiences mainly belong to the parents and staff, while the adolescents themselves are more positive. In the discussion, systems theory as well as the understanding of risk and protective factors is used as a basis for interpreting the results. The results are further discussed in relation to implications for further research with regards to the difficulties in assessing the quality of day treatment centers since the adolescents placed there are such a heterogeneous group.

Syftet med denna studie är att undersöka hur begreppet skyddsfaktorer hos barn och ungdomar synliggörs och hur kunskap om ämnet tillämpas i tre svenska skolbaserade preventionsprogram: Social och Emotionell Träning (SET), Örebro Preventionsprogram (ÖPP) och Community Parent Education Program (COPE). Tidigare forskning om barn och ungdomars skyddsfaktorer talar för att ett främjande av dessa faktorer kan hjälpa barn och ungdomar undvika att utveckla ett normbrytande beteende. Den här studien har inriktat sig på skolbaserade preventionsprogram då skolan är den sociala arena där barn och ungdomar spenderar majoriteten av sin vakna tid. Studiens frågeställningar är som följer: - Hur synliggörs begreppet skyddsfaktorer i programbeskrivningarna för de tre utvalda skolbaserade preventionsprogrammen? - Hur tillämpas den kunskap som finns om skyddsfaktorer i det praktiska arbetet med preventionsprogrammen enligt hur det beskrivs i programbeskrivningarna? - Finns det några likheter eller skillnader mellan programmen med avseende på deras tillämpning av kunskaper om skyddsfaktorers betydelse? En innehållsanalys av preventionsprogrammens egna material har genomförts utifrån två utvalda teman: preventionsprogrammens utformning och bakgrund samt skyddsfaktorer – hur begreppet synliggörs och hur kunskaper används. Resultaten har därefter kopplats till tidigare forskning om barn och ungdomars skyddsfaktorer. Antonovskys teorier om det salutogena perspektivet och KASAM (Känsla Av SAMmanhang) samt systemteori och Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell har utgjort studiens teoretiska referensramar. Genom analys av resultatet har det framkommit att de olika preventionsprogrammen skiljer sig åt i sin utformning. Dels huruvida de är ett universellt eller selektivt preventionsprogram och dels huruvida de fokuserar på barnens och ungdomarnas individuella skyddsfaktorer eller skyddsfaktorer i familjen. Endast ett av preventionsprogrammen tog uttryckligen upp skyddsfaktorer hos barn och ungdomar i sitt material och kopplade denna kunskap till programmets utformning samt genomförande. I materialet som tillhör de andra två preventionsprogrammen blev begreppet och kunskapen inte lika tydlig, men ämnet blev ändå synligt på mer implicita sätt. / This bachelor thesis aims to explore how the concept of protective factors among children and youths are made visible and how knowledge on the subject is implemented in three Swedish school-based prevention programs: Social och Emotionell Träning (SET), Örebro Preventionsprogram (ÖPP) and Community Parent Education Program (COPE). Existing research on protective factors among children and youths suggests that a promoting of these factors within the lives of vulnerable children and youths can help them resist a development of an antisocial behavior. This bachelor thesis will be looking at school-based preventions programs because school is the social arena where most kids spend a majority of their time spent outside of their home. The study aims to answer the following questions: - How is the concept of protective factors made visible in the program descriptions of the three school-based prevention programs? - How is knowledge on the subject of protective factors implemented in the practice of the prevention programs according to how it is described in the program descriptions? - Are there any similarities or differences between the programs in regard to their implementation of knowledge on the subject of protective factors and their importance? A content analysis was performed on the literature of the three prevention programs on the basis of two chosen themes: the prevention programs design and background as well as protective factors – how the concept is made visible and how knowledge is implemented. The results have then been connected to existing research on protective factors among children and youths. The theoretical framework of the study consists of Antonovsky’s theory on the salutogenic model and SOC (Sense of Coherence) as well as systems theory and Bronfenbrenner’s bioecological model. When analyzing the material it was found that the three prevention programs were different in their design. Partly whether they are universal or selective preventions, and partly whether they have chosen to aim their focus at the children and youths individual protective factors or on their parental protective factors. Only one of the prevention programs explicitly mentioned protective factors in its material and implemented the knowledge on the subject in the programs design and execution. In the material belonging to the other two prevention programs the concept of protective factors and knowledge on the subject was not as apparent, but the subject was still visible in more implicit ways.

Studien syftar till att undersöka vad vuxna barn till alkoholmissbrukande vårdnadshavare upplever varit försvårande och hjälpsamt under uppväxten samt hur de tror att uppväxten påverkat deras liv i vuxen ålder. Detta undersöktes genom kvalitativ metod där skriftliga narrativ samlades in via en enkät som delades på Facebook. Resultatet delades in i tre teman: försvårande under uppväxten, stöd och hjälp under uppväxten samt uppväxtens påverkan på vuxenlivet. Datamaterialet analyserades med hjälp av anknytningsteori och Antonovskys teori KASAM. Det som respondenterna upplevde som försvårande under uppväxten var fysisk, psykisk och social utsatthet i form av bland annat våld och otrygghet. Försvårande var även att hålla situationen hemma hemlig, skolproblem och att ta ett stort ansvar i hemmet. Stödjande under uppväxten var för många respondenter någon nära person eller person i skolan som de kunde vända sig till. Majoriteten av respondenterna beskrev också att de hade önskat ett större stöd under uppväxten än vad de fick. I vuxen ålder beskrev flera av respondenterna att de till följd av sin uppväxt har problem med relationer, tillitsproblem och låg självkänsla. Flera beskrev även att det egna förhållningssättet till alkohol var annorlunda mot för hur de tror att det skulle ha varit vid en uppväxt utan alkoholmissbrukande vårdnadshavare.   Studien har visat att en uppväxt med alkoholmissbrukande vårdnadshavare kan vara svår för barnet på flera sätt, vilket även framkommit i tidigare forskning. Studien visar på att bristen på stöd i uppväxten kan orsaka konsekvenser i det vuxna livet. En av studiens slutsatser är att dessa barn ändå klarat sig bra tack vare stöd av en skyddsfaktor som flera av respondenterna beskrivit som livsavgörande.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vuxna barns personliga erfarenheter av att ha vuxit upp med missbrukande föräldrar och deras syn på stöd och hjälp. Kvalitativa intervjuer genomfördes med vuxna barn i åldrarna 25-35 år som vuxit upp med minst en förälder som missbrukat alkohol. Resultatet visar att missbrukets omfattning och karaktär beskrevs och uppfattades på lite olika sätt. Gemensamt var dock upplevelsen av att missbruket påverkade relationerna och samspelet negativt i familjerna. Familjelivet beskrevs som kaotiskt och oförutsägbart av flera intervjupersoner, bråk och konflikter förekom ofta. Alla hanterade sin situation genom att på olika sätt försöka anpassa sig efter föräldrarnas beteende och behov. Ett exempel på detta var att majoriteten av intervjupersonerna tog ett stort ansvar för hemmet och småsyskonen då föräldrarna var onyktra. Missbruket var heller ingenting som det pratades om, varken inom eller utanför familjen. Resultatet visar också att intervjupersonernas erfarenheter av stöd och hjälp såg förhållandevis olika ut. I några familjer hade socialtjänsten varit inkopplad, men det hjälpte inte för att lösa föräldrarnas problem. Ett par intervjupersoner har gått i stödgrupp för barn till missbrukande föräldrar, medan andra inte har fått något stöd alls, varken från den närmaste omgivningen eller från samhället. För några intervjupersoner utgjorde däremot det sociala nätverket ett viktigt stöd. Gemensamt för alla var att de uttryckte att de fått för lite stöd och hjälp under uppväxten. Lojaliteten gentemot föräldrarna var något som försvårade möjligheten att få hjälp, både från den närmaste omgivningen och från samhällets sida. Att barn som idag växer upp med missbrukande föräldrar behöver få mer stöd och hjälp från samhället var något som alla var överens om. Skolpersonal som dagligen träffar barnen lyftes fram som viktiga vuxna som kan göra skillnad för dessa barn. / The purpose of this bachelor thesis is to study the experiences of persons growing up with substance abusing parents. Qualitative interviews with adult children of alcoholic parents were conducted. Some informants in this study grew up with one alcohol abusing parent, while some grew up with two alcohol abusing parents. The results shows that the extent of addiction was different among parents, but common were that relationships and interactions in families were negatively infected by the substance abusing behaviour. Family life was characterized by chaos and unpredictability by many informants. A high level of conflicts was also common in the families. As children most of the informants took a lot of responsibility, especially for the care of younger siblings. The parental alcohol abuse was hidden from the community, and was almost never talked about, neither inside or outside of the family. All the informants expressed an absence of social support and help, from their networks as well as from society. Some of the families had contact with the social services, but none of the informants felt like they got enough help. Some of the informants got help from a support group for children with substance abusing parents, while others did not get any help at all. All informants felt loyalty to their family and parents and therefore avoided to reveal their parents alcohol abuse, which made it even more difficult for the community to help. The informants expressed that children growing up today with substance abusing parents need a lot more help from society. One way to reach out to these children is to educate teachers and other professionals in school in how to pay better attention to children of alcoholic parents.

Att identifiera problemet är avgörande i behandlingen av ungdomar med normbrytande beteende, men för många av de bedömningsinstrument som används saknas utvärdering. När det gäller beteendeobservationer under en längre behandlingsperiod, tycks det vara särskilt ont om kvalitetssäkrade instrument. Det övergripande syftet för denna uppsats är att undersöka beteendeobservationer som utvecklats inom en longitudinell studie (Behandlings- och resultatuppföljning, BRU) vid SiS’ ungdomshem Stigby, och om dessa lämpar sig för att bedöma de inskrivna elevernas relevanta risk- och skyddsfaktorer och hur dessa förändras under vårdtiden. Undersökningen inkluderar 40 pojkar på Stigby i åldrarna 16-20 år. Resultatet består av två delstudier, där del ett undersöker instrumentets psykometriska egenskaper. De första analyserna av beteendeobservationerna visar att 21 av de 24 områdena är lämpliga för att mäta förändring över tid. Del två i resultatet undersöker förändring över tid under behandlingen på Stigby. På samtliga områden noteras att bedömningarna av problemets allvarlighetsgrad har minskat. Den föreliggande studien visar att beteendeobservationerna bör kunna ligga till grund för de utfallsmätningar som planeras i den longitudinella studien två och fem år efter avslutad behandling. / Identifying the problem is crucial in the treatment of adolescents with rule-breaking behavior, but many of the instruments used has not been evaluated. In the case of behavioral observations over an extended treatmentperiod, there seem to be especially short on quality assured instruments. The overall aim of this paper is to investigate the behavioral observations that have been developed in a longitudinal study (Treatment and monitoring performance, BRU) at SiS’ institution Stigby, and if these are suitable for measuring the clients relevant risk and protective factors and how they change during the treatmentperiod. The survey includes 40 boys in Stigby aged 16-20 years. The result consists of two sub-studies, where part one examines the instrument's psychometric properties. The first analysis of behavioral observations show that 21 of 24 areas are suitable for measuring change over time. Part two of the results examines changes over time during treatment at Stigby. In all these areas it is noted that the assessments of problem severity has decreased. This study shows that behavioral observations should form the basis of the outcome measures that is a part of the longitudinal study two and five years after treatment.

No description available.

Abstract Titel: Ur elden in i askan. En kvalitativ studie om det sociala nätverkets betydelse för ensamkommande barn Keywords: unaccompanied refugee children, social network, risk and resilience, social work. Authors: Karin Bodå och Leila Silva   The main purpose of this study is to illuminate and describe the importance of having a social network for unaccompanied refugee children in Sweden. Using qualitative interviews this study looks at their possibilities to create a social network in Sweden and how their network helps them to solve problems. Knowledge of this subject is important for social workers, in order to be able to encourage and help unaccompanied refugee children to build a social network. The base for our analysis is attachment theory, coping theory, social network theory, KASAM theory, risk and resilience theory, system theory are used to give deeper insight into experiences of four unaccompanied refugee boys. Important results found that their social networks affected their possibilities to handle problems. They felt that being surrounded by people who supported them made them feel less lonely. Further results showed that they felt limited in creating a social network during their first time in Sweden, mainly because of language difficulties, culture differences and the feeling of not being accepted. Finally we found out that some had negative experiences of social workers. Social worker’s approach affected their wellbeing.

Syftet med examensarbetet var att mot pedagogers praktiska erfarenheter och professionella praktik pröva olika teorier kring risk- och skyddsfaktorer vid utagerande och internaliserande beteendeproblem hos barn och unga samt beteendeproblemens koppling till läsförmåga för att se hur teorierna fungerar i relation till praktiken. Studien är kvalitativ och datainsamlingsmetoder har varit semistrukturerade intervjuer och kompletterande enkäter med sammanlagt tio informanter. Dataanalysen har inspirerats av en fenomenografisk metodansats i de första analysstegen. Resultatet visar bland annat att informanterna har erfarenheter och uppfattningar av att barns/elevers beteendeproblem dels kan handla om förmågor och färdigheter hos individen själv, exempelvis bristande kommunikativ förmåga eller svag självkänsla, dels att faktorer i hemmiljön och/eller förskolan/skolan verkar hindrande för barnets/elevens utveckling och lärande. Framför allt visar materialet att lärarens relation till barnet/eleven och föräldrarna har stor betydelse för utgången av beteendet. Denna studie bidrar bland annat till forskningen på så sätt att slutsatser dras att det bland informanterna finns en osäkerhet i bemötandet och hanterandet av framför allt barn och unga med internaliserande beteende samt att förskolan/skolan har behov av dels mer kunskap om beteendeproblem, dels bättre tid och forum för reflektionsarbete och relationsskapande. Insatser bör vidare sättas in tidigt och gärna fokusera på att lära barnen läsa. Sammantaget finns det på flera punkter en överensstämmelse mellan denna studies resultat och med den empiriska forskning som tidigare gjorts i ämnet beteendeproblem hos barn och unga.

Det finns faktorer på arbetet som påverkar yrkesverksamma till att bli mer eller mindre stressade. Socialt arbete inom socialtjänsten präglas ofta av en hög arbetsbelastning, höga krav, orealistiska förväntningar och i allmänhet ett komplext arbete. Det är något som påverkar hur den enskilda socialarbetaren upplever stress. Studiens syfte är att undersöka risk- och skyddsfaktorer för yrkesrelaterad stress hos socialarbetare samt deras copingstrategier vid stress. Den valda metoden för studien är kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fyra socialarbetare inom socialtjänsten. Intervjuerna analyserades tematiskt med studiens tre centrala teman som huvudfokus: riskfaktorer, skyddsfaktorer och copingstrategier för stress. De teoretiska utgångspunkterna för studien är fenomenologi, Karasek och Theorells (1990) krav, kontroll och stöd modell samt teoretiska begrepp såsom yrkesrelaterad stress, risk- och skyddsfaktorer samt copingstrategier. Studiens resultat pekar på att socialarbetarna inte upplevde stress i stor omfattning, men kopplade stress främst till hög arbetsbelastning. Vi diskuterar om tillgången till socialt stöd och upplevelsen av kontroll kan ha agerat som en "buffert" mot yrkesrelaterad stress. Studien påvisar även att socialarbetarna växelvist använde olika copingstrategier för att hantera stress på arbetsplatsen. / There are factors at work that affect professionals to be more or less stressed. Social work in social services is often characterized by a high workload, demands, unrealistic expectations and in general a complex work. Which affects how the individual social worker experience stress. The study aims to examine the risk and protective factors for occupational stress among social workers and their coping strategies for stress. The method chosen for the study is qualitative semi-structured interviews with four social workers in social services. The interviews were analyzed thematically with the study's three central themes as the main focus: risk factors, protective factors and coping strategies for stress. The theoretical starting points for the study is phenomenology, Karasek and Theorell (1990) demand, control and support model and theoretical concepts such as occupational stress, risk and protective factors and coping strategies. The study results indicate that the social workers did not experience stress in large quantities, but related stress mainly to high workload. We discuss that the availability of social support and the experience of control may have acted as a "buffer" against occupational stress. The study also shows that social workers alternately used different coping strategies for managing stress in the workplace.