Studiens syfte var att få kunskap och förståelse varför medlemmar i en nykter och drogfri förening valt att vara nyktra och drogfria, varför de gick med i föreningen samt vilken betydelse den har. Frågeställningarna som användes var (1) Varför medlemmar i en förening väljer att inte använda alkohol och droger samt vilka faktorer som kan ha bidragit till detta? och (2) Varför gick de med i en nykter och drogfri förening samt vilken betydelse har föreningen? För att besvara frågeställningarna gjordes sex kvalitativa intervjuer. Resultaten analyserades med hjälp av jämförelser med tidigare forskning inom området och relevanta teorier. Resultatet påvisade att anknytning och känsla av trygghet och stöttning från föräldrar hade samband med intervjupersonernas intresse för alkohol och droger. Den nyktra och drogfria föreningen hade en viktig funktion för intervjupersonerna genom att stärka den egna identiteten som nykterist samt där fanns en gemenskap som delar liknande värderingar gällande alkohol och droger. / The study aimed to gain insight and understanding why members of a clean and sober compound chosen to be clean and sober, why they joined the association and the importance it has. The questions used were (1) Why did members of an association choose not to use alcohol and drugs and which are the factors that may have contributed to this? and (2) Why did they join a clean and sober association and what is the importance of the association? To answer the questions six qualitative interviews were done. Results were analyzed with the help of comparison with previous research in the field and relevant theories. The results demonstrated that affiliation and the feeling of security and jacking from parents were related to the interviewees' interest in alcohol and drugs. The clean and sober compound had an important function of the interviewees by affirming one's identity as a teetotaler, and that there was a community that shares similar values ​​regarding alcohol and drugs.

Syftet med denna litteraturstudie var att sammanställa och analysera existerande forskning kring anknytningsmönster mellan familjehemsplacerade barn och deras biologiska föräldrar samt dess konsekvenser för barnens psykiska hälsa. Studiens empiri utgick från tidigare publicerad forskning som analyserades med hjälp av anknytningsteorin och utvecklingspsykopatologin. Studiens huvudsakliga resultat visade att flera familjehemsplacerade barn saknar eller har en dålig kontakt med sina biologiska föräldrar. Många barn klarar sig dock bra som tonåringar och vuxna, något som kan förklaras med hjälp av olika skyddsfaktorer. De viktigaste slutsatserna visade att familjehemsplacerade barn har större risk för en negativ hälsoutveckling på grund av de separationer och ofta traumatiska händelser de gått igenom i sin uppväxt. En viktig slutsats är att en stabil och trygg skolmiljö, trygga anknytningar till de biologiska föräldrarna, familjehemsföräldrarna eller annan betydande vuxen, kan utgöra en skyddande effekt och minska risken för psykisk ohälsa. / The aim of this literature study was to compile and analyze excising research about attachment patterns between placed children and their biological parents and its impact on the child ́s mental health. The empirical data was based on previously published research that was analyzed using attachment theory and developmental psychopathology. The study’s main result showed that many foster children lack or have poor contact with their biological parents. However, many children manage well as adolescents and adults, which can be explained with the help ofprotective factors. The main conclusions showed that placed children have an increased risk of negative health development due to the separations and often traumatic events they have undergone in their upbringing. An important conclusion is that a stable and safe school environment, secure attachments to the biological parents, foster parents or another important adult, can be a protective effect and reduce the risk of mental health.

Alcohol and drug use can damage health and cause different problems in the individual's life. To avoid these problems, it is important to investigate which factors are associated with alcohol and drug use. This study aims to shed light on which risk and protective factors can affect young people`s alcohol and drug use in Sweden. The authors of this study have chosen to do a literature study that includes 14 scientific articles from four different databases. Results show that individual factors such as mental illness and attitudes and social factors such as parents, friends and the school can significantly impact young people`s alcohol consumption and drug use. / Alkohol- och narkotikaanvändning kan skada hälsan och orsaka olika problem i individens liv. För att förebygga dessa problem är det viktigt att undersöka vilka faktorer som är förknippade med alkohol- och narkotikaanvändning. Syftet med denna studie är att belysa vilka risk- och skyddsfaktorer som kan inverka på ungdomars alkohol och narkotikaanvändning i Sverige. Författarna i denna studie har valt att göra en litteraturstudie som omfattar 14 vetenskapliga artiklar från fyra olika databaser. Resultatet visar på att individuella faktorer såsom psykisk ohälsa och attityder samt sociala faktorer såsom föräldrar, vänner och skolan kan ha en stor inverkan på ungdomars alkoholkonsumtion och narkotikabruk.

Ungdomsbrottslighet är just nu högaktuellt i media och politiska debatter i Sverige, där fokus ofta ligger på vilka riskfaktorer som finns, och vilka förebyggande åtgärder som behövs. De risk- och skyddsfaktorer om ungas anslutning till brottslighet är oftast samma variabler. Det som avgör något är en risk- eller skyddsfaktor är vad utfallet blir. För att förstå vad som spelar roll för unga män, som är överrepresenterade i ungdomsbrottslighet, vilka förebyggande åtgärder som gör skillnad i unga mäns liv ämnar studien att identifiera möjliga skyddsfaktorer. Syftet är med uppsatsen är att identifiera skyddsfaktorer hos unga män mellan 18–28 år, vilka som ligger till grund för att de inte ansluter sig till brottslighet. För att sedan jämföra de identifiera skyddsfaktorerna med de skyddsfaktorer som presenteras i teorin om sociala band. Studien är genomförd med kvalitativ metod med semi-strukturerade intervjuer av fem respondenter som aldrig varit brottsligt aktiva, misstänkta eller dömda för brott. Insamlade empirin från respondenterna resulterade i att en kombination av skyddsfaktorer har bidragit till att de inte anslutit sig till brottslighet. Starka och närvarande familjerelationer identifieras som särskild framträdande och viktig skyddsfaktor. De skyddsfaktorer som teorin om sociala band innehåller prövades och resulterade i att de överensstämde med de skyddsfaktorer som identifierades av empirin. / Juvenile delinquency is currently highly topical in the media and political debates in Sweden, where the focus is often on what risk factors exist, and what preventive measures are needed. The risk and protection factors of young adults’ connection to crime are usually the same variables. What determines something is a risk or protection factor is what the outcome will be. To understand what plays a role for young adults, who are overrepresented in juvenile delinquency, what preventive measures make a difference in young adults’ lives, the study aims to identify possible protective factors. The purpose of this thesis is to identify protective factors in young adults between the ages of 18 and 28, which are the basis for them not joining crime. To then compare the identifying protection factors with the protection factors presented in the theory of social ties. The study was conducted using a qualitative method with semi-structured interviews of five respondents who had never been criminally active, suspected nor convicted of crimes. The empirical evidence gathered from the respondents resulted in a combination of protective factors contributing to their non-involvement in crime. Strong and present family relationships are identified as a particularly prominent and important protective factor. The protective factors contained in the theory of social ties we retested and resulted in them being consistent with the protective factors identified by the empirics.

Abstract The aim of this study is to investigate academy managers' perception and experience of which preventive organizational and environmental protective factors they think are important for the short- and long-term mental health of male elite-aspiring football players in Swedish elite football. Furthermore, the study intends to better understand how football clubs can work to facilitate different types of transitions in players' careers in Sweden. The study is based on a qualitative method, where six male academy managers, around the country, five from the Swedish top league and one from the second league were interviewed. The results indicate that key protective factors within a club are linked to the team coach, who, with a holistic view of individuals and the ability to create a sports environment, can promote an open and trusting climate that enhances mental health. Other protective factors include the availability of support resources, awareness among staff and players regarding risk factors, early interventions promoting mental health, and collaboration with others to strengthen the player and to facilitate career transitions. Based on the study's findings in relation to our theoretical frame works‘Psychological Safety’ and ‘The Holistic Athlete Career model’ as well asprevious research, the conclusion can be drawn that academy managerscan develop an educational plan based on a holistic view of individuals and a psychologically safe sports environment that permeates all levels of the football academy, as well as recruit coaches who are able to implement it. Additionally, academy managers are in a position to allocate resources in the best way to promote mental health and support young individuals during various career transitions while considering different stages of their lives.

This is a candidate’s thesis for the programme for Social Workers at the Linneaus University in Växjö. This study has the purpose to understand what protective-factors that may be important for children who grow up in a risk environment. This has been done through reading autobiographies written by adults who have been born and raised in destructive environments. The data has been collected with the use of a narrative analysis. The result has then been viewed and analyzed with the help of attachment-theory, a salutogene perspective and with ecological systems theory. The results from this candidate’s thesis shows that we have been able to identify protective factors in three major categories; Individual attributes, relationships and factors that exists outside of the family environment. These factors have been analyzed and explained through the perspective of attachment-theory, a salutogene perspective and with ecological systems theory. Our findings suggest that there exists several important relationships between our result, the previous research and what the theories suggest is important for children as protective factors. They are: basic need of security, need of development and understanding and finally an importance in the needs for children to have a sense of coherence.

Syftet med denna studie är att nå en djupare förståelse om hur samhället ska kunna stödja barn som växer upp under ogynnsamma förhållanden på ett bättre sätt. Studien baseras på en litteraturstudie på sex stycken självbiografier som valts ut efter vissa kriterier. Dessa självbiografier har sammanställts utifrån en kvalitativ innehållsanalys och ett antal teman som svarar på våra forskningsfrågor identifierades. Utifrån studiens syfte och frågeställningar har teorier om risk- och skyddsfaktorer, KASAM, skam, resiliens samt anknytning valts ut. Tidigare forskning visar på att utsatta barn och social barnavård är ett eftersatt forskningsområde. Vårt resultat av denna studie visar på brister inom såväl socialtjänsten som samhället i övrigt. Det finns ett omfattande behov av att ständigt uppmärksamma och tydliggöra vilket stöd dessa barn kan få. / The purpose of this study is to gain a deeper understanding of how society better can support and protect children who grow up under challenging and unfavorable circumstances. This study is based on six autobiographies which have been selected based on certain criteria. These autobiographies have been compiled based on a qualitative content analysis and a number of topics have been identified. Based on the purpose of the study and its framing of questions theories of risk and protective factors, Sense Of Coherense, shame, resilience and attachment theory has been chosen. Existing research indicates that children at risk and social child care are a somewhat neglected research area. The result of this study highlights a number of deficiencies both within the social welfare system and the society as a whole. There is a large need for continuous appreciation and clarification of the support that these children can expect.

Studiens syfte att få fördjupad kunskap om hur förskollärare upptäcker och praktiskt arbetar med normbrytande beteende hos barn, samt vilken kunskap de upplever att de har om risk- och skyddsfaktorer som en del i detta arbete. För att besvara studiens syfte tillämpades en kvalitativ metod där semistrukturerade djupintervjuer genomfördes med 13 förskollärare. Resultaten visade att förskollärare upplever sig ha kunskapen att upptäcka normbrytande beteende bland barn. Däremot upplever de inte att de besitter en kunskap om risk- och skyddsfaktorer, trots att författarna kan urskilja att förskollärarna i sitt arbetssätt arbetar med vad som i forskning menas med risk- och skyddsfaktorer. Vidare framgår det att de har tydliga handlingsplaner för hur de ska agera praktiskt när det upptäcker ett normbrytande beteende hos ett barn. Avslutningsvis upplever förskollärarna att det ingår i deras uppgift att upptäcka normbrytande beteende och arbeta med risk- och skyddsfaktorer hos dessa barn för att förhindra en negativ beteendeutveckling. / The aim of the present study is twofold. Firstly, the aim is to gain a deeper understanding of how preschool teachers discover and manage normbreaking behavior among children. Secondly, the aim is to understand how they experience their knowledge about risk- and protective factors for normbreaking behavior. The authors conducted semi-structured interviews with 13 preschool teachers. The result showed that preschool teachers have the knowledge to discover normbreaking behavior among children in preschool. The preschool teachers do not have knowledge regarding risk- and protective factors for normbreaking behavior, but the writers identify them to work according to the risk- and protective factors that are presented in earlier literature. Additionally, preschool teachers are well aware of the course of action to take whenever they discover a child with normbreaking behavior. Lastly, the preschool teachers believe it to be a part of their task to discover children with normbreaking behavior, and to work practically with risk- and protective factors to prevent these children from having a negative behavioral development.

<p>Studien syftade till att studera risk- och skyddsfaktorer som kan finnas i miljön när ett barn växer upp med en förälder med missbruksproblematik och/eller psykisk ohälsa. Studien var kvalitativ och data samlades in via åtta semistrukturerade intervjuer. Systemteori och anknytningsteori utgjorde den teoretiska tolkningsramen. Studien resulterade i åtta teman: relationen till föräldrar, relationen till syskon, viktiga personer, skola, fritidsaktiviteter, upprätthållandet av en fasad, känsloreaktioner samt överlevnadsstrategier. Dessa teman beskriver både risk- och skyddsfaktorer. Samtliga respondenter i studien växte upp med en eller båda föräldrarna med missbruksproblematik och/eller psykisk ohälsa. Resultatet visade att majoriteten troligtvis hade en bra anknytning till en av föräldrarna vilket fungerade som en skyddsfaktor, medan den "sjuka" föräldern utgjorde en riskfaktor. Flertalet av respondenterna berättade att de höll upp en fasad mot omgivningen och att endast ett fåtal utomstående släpptes in i familjehemligheten. En del uppgav att det var på grund av det dåliga bemötandet från omgivningen, vilket kunde bero på de rådande värderingar och normer som fanns i samhället under respondenternas uppväxt.</p> / <p>The research was aimed to study risk and protective factors that can be present in the environment when a child grows up with a parent with substance abuse and/or mental illness. The study was qualitative and data was collected through eight semi-structured interviews. Systems theory and attachment theory provided the theoretical framework of interpretation. The study resulted in eight themes: the relationship with parents, relationships with siblings, important people, school, recreational activities, maintaining a facade, emotional reactions and coping strategies. These themes represent both risk and protective factors. All respondents in the study grew up with one or both parents with substance abuse and/or mental illness. This result showed that the majority of the respondents probably had a good attachment to one of the parents which acted as a protective factor while the "sick" parent acted as a risk factor. The majority of respondents said they kept a facade towards the environment and only a few outsiders were allowed into the family secret. Some said it was because of the attitudes that excisted in the environment, which could be due to the predominating values and norms that existed in the society during the time when the respondents grew up.</p>

This study aims to explore how secondary prevention carried out at a Honduran institution for youth at risk is experienced by its professional workers and former residents. This qualitative research is based on ethnographic approaches conducted at Hogar de Niños Renacer, Tegucigalpa, which is a facility for institutional care of youth at risk. Renacer applies a holistic, multidimensional approach to preventive work by covering various dimensions of youth development such as needs for emotional care, education, and spiritual growth. All research participants claim that positive aspects of Renacer include the provision of such possibilities. The project is constantly developing and accommodates various areas in need of improvement such as acquiring sufficient, competent staff. The majority of individuals who have participated in Renacer‟s project are proven to establish a functioning adult life after leaving the institution.