<p>Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva äldre människors upplevelser av smärta och vilken smärtbehandling de fick. Metoden var en beskrivande litteraturstudie och för att besvara frågeställningarna genomfördes en litteratursökning i databaserna Cinahl, Science Direct och Medline (Pubmed). Resultatet visade att många av de äldre upplevde smärta på något sätt och ansåg att det var något de måste lära sig leva med. Aktiviteter i hemmet ökade ofta smärtan. Smärtan medförde att den fysiska aktiviteten minskade. Muskuloskeletal smärta var vanligast med smärta i rygg, ben, knän, fötter och höfter. Smärtan ledde till att livskvaliteten minskade och att de äldre blev mer beroende av hjälp. Kvinnor hade mer långvarig smärta och kände sig också mer deprimerade än männen. Äldre var ofta underbehandlade mot smärta och många med svår smärta använde inte smärtstillande läkemedel eller endast en låg dos. En bra läkemedelsbehandling förbättrade aktivitet och sömn. Många var intresserade av icke farmakologisk behandling och att delta i tränings- och avslappningsprogram för att hantera smärtan.</p> / <p>The aim of this study was to describe elderly people's experiences of pain and which treatment of pain they received. To answer the questions a descriptive literature review was made. The literature search was done in the following databases; Cinahl, Science Direct and Medline (Pubmed). The result showed that several of the elderly experienced pain in some way and believed it was something they had to live with. Most of the time activities at home increased the pain there the pain often decreased the physical activity.  The results showed also that musculoskeletal pain in back, legs, knees, feet and hips was most common. Pain resulted in reduced quality of life and the elderly became more dependent of support. Women experienced more chronic pain and were more depressed than men. The elderly was often undertreated against pain and many with difficult pain not used analgesics or only a low dose. A good pharmacological treatment improved activity and sleep. Majority of the elderly was interested of non-pharmacological treatment and to attend relaxation- and training's programs in order to handle the pain.</p>

<p><strong>Abstract</strong></p><p><strong>Purpose</strong>: The purpose of this study was to see if there was any correlation between BMI and chronic pain among participants who underwent a behavioural medicine rehabilitation program at a pain clinic in the central part of Sweden. <strong>Method</strong>: The study was conducted as a quantitative descriptive study context and has used medical records with documented data from the participants who were part of a pain clinic rehabilitation programs in the years 2004-2005. Altogether there were 76 participants in these years and excluded was nine participants with BMI measurements were not included in the documentation. <strong>Main Results</strong>: Regarding the relationship between BMI and chronic pain there was no significant relationships. Participants who completed the behavioural medicine rehabilitation program, however, showed a lower value of BMI and the estimated pain in VAS from the first to the third which is the last time of measuring. The estimated pain and the BMI measurements among the participants with chronic pain show compliance without that no significant relationships could be seen.</p><p> </p><p><strong>Keywords:</strong> BMI, VAS, Chronic pain.</p>

<p>The purpose of the study was based on scientific literature to describe the quality of life of persons who have undergone a total hip replacement. The method was a descriptive literature review. The results showed that pain was the most obvious change after surgery. Mild pain before surgery was strongly associated with mild pain after surgery. But despite less pain were experienced early, it took 1 year to achieve the full benefits of improved physical function. It was found that there were no age-related differences in pain, physical function and quality of life. Patients regardless of ages showed improvements in pain, function and stiffness. Several studies revealed that the discomfort in the back, lower limb or back pain was a problem for patients after surgery and was associated with worse functional status after surgery. Back pain was also important in planning rehabilitation. The medical factors that were associated with worse functional status were obese, two or more chronic diseases and two or more common geriatric problems. The results also indicated a clear correlation between preoperative criteria and good performance of health-related quality of life after total hip replacement. Total hip replacement was cost-effective interventions that improve quality of life of patients. Quality of life was sustained 5 years after surgery the majority of patients.</p><p>Keyword: Quality of life, hip replacement, physical function and pain.</p>

<p>Syftet med studien var att beskriva hur patienter med bensår upplever sin vardag ur ett fysiskt, känslomässigt, och socialt perspektiv. Studien hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Tio patienter med bensår från tre hälsocentraler intervjuades och materialet bearbetades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet redovisades utifrån temat: <em>Att vara prövad men inte uppgiven</em> som bildades av tre kategorier: <em>Sårets kondition, Komplikationer till att leva med bensår </em>samt<em> Anpassning till att leva med bensår. </em>Temat beskrev att patienter med bensår hade många svårigheter men att de, samtidigt, på olika sätt, tog itu med dessa svårigheter för att kunna leva ett så bra liv som möjligt. <em>Sårets kondition</em> hade stor betydelse för patientens upplevelse av smärta. Många patienter var otillräckligt smärtlindrade och hade ont både dag och natt. Andra besvär var lukt och läckage från såret. <em>Komplikationer till att leva med bensår </em>innebar känslomässiga påfrestningar så som nedstämdhet, ilska och oro. Fysiska svårigheter bestod i att inte orka gå längre sträckor. Praktiska besvär innefattade att behöva hjälp med vardagliga sysslor. Många patienter hade svårt att upprätthålla sina sociala kontakter. Patienternas <em>anpassning till att leva med bensår</em> var stor och de använde sig av både praktiska och känslomässiga copingstrategier.</p>

<p>Bakgrund: Många patienter drabbas av smärta och obehag efter operationer. Smärtbedömning kan försvåras av exempelvis brist på kommunikation hos vårdpersonalen och attityder hos vårdpersonal och patienter. Vid utvärderingen av effektiviteten av omvårdnaden är smärtlindring och smärthantering viktiga begrepp. Smärtupplevelser är subjektiva och unika för varje patient. Därför krävs individuell omvårdnad vid postoperativ smärta. Syfte: Syftet med studien var att belysa patienters erfarenheter av postoperativ smärta och smärtlindring. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie med granskning och sammanställning av tidigare forskning. Resultat: Postoperativ smärta bör bedömas regelbundet. Patienterna upplevde att deras smärta underskattades av sjuksköterskorna. Delaktighet och preoperativ information minskade patienternas upplevelse av postoperativ smärta. Miljön upplevdes som viktig vid postoperativ smärta. Slutsats: Postoperativ smärta är en individuell upplevelse. God smärtlindring och omvårdnad kan leda till färre komplikationer. Fortsatta forskningar och kontinuerliga uppföljningar, av patienternas upplevelse av postoperativ smärta, behövs för att upprätthålla omvårdnadskvaliteten.</p>

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva äldre människors upplevelser av smärta och vilken smärtbehandling de fick. Metoden var en beskrivande litteraturstudie och för att besvara frågeställningarna genomfördes en litteratursökning i databaserna Cinahl, Science Direct och Medline (Pubmed). Resultatet visade att många av de äldre upplevde smärta på något sätt och ansåg att det var något de måste lära sig leva med. Aktiviteter i hemmet ökade ofta smärtan. Smärtan medförde att den fysiska aktiviteten minskade. Muskuloskeletal smärta var vanligast med smärta i rygg, ben, knän, fötter och höfter. Smärtan ledde till att livskvaliteten minskade och att de äldre blev mer beroende av hjälp. Kvinnor hade mer långvarig smärta och kände sig också mer deprimerade än männen. Äldre var ofta underbehandlade mot smärta och många med svår smärta använde inte smärtstillande läkemedel eller endast en låg dos. En bra läkemedelsbehandling förbättrade aktivitet och sömn. Många var intresserade av icke farmakologisk behandling och att delta i tränings- och avslappningsprogram för att hantera smärtan. / The aim of this study was to describe elderly people's experiences of pain and which treatment of pain they received. To answer the questions a descriptive literature review was made. The literature search was done in the following databases; Cinahl, Science Direct and Medline (Pubmed). The result showed that several of the elderly experienced pain in some way and believed it was something they had to live with. Most of the time activities at home increased the pain there the pain often decreased the physical activity.  The results showed also that musculoskeletal pain in back, legs, knees, feet and hips was most common. Pain resulted in reduced quality of life and the elderly became more dependent of support. Women experienced more chronic pain and were more depressed than men. The elderly was often undertreated against pain and many with difficult pain not used analgesics or only a low dose. A good pharmacological treatment improved activity and sleep. Majority of the elderly was interested of non-pharmacological treatment and to attend relaxation- and training's programs in order to handle the pain.