Background: There is an increase in cancer diseases all over the world, which leads to more patients experiencing cancer-related pain. Cancer related pain is a complex experience that includes physical, emotional and existential components. There are several factors that influence patient’s experiences of cancer pain, such as culture, religion and ethnicity. Managing cancer related pain is a major challenge for both healthcare professionals and patients. Despite established recommendations and guidelines, cancer pain remains an underdiagnosed and undertreated problem due to unavailable opioid drugs, ignorance among healthcare professionals and patient-related barriers. Aim: The aim was to describe patient’s experiences of cancer related pain and cancer pain management. Method: A general literature review based on 12 qualitative scientific articles. Data were analyzed using a qualitative content analysis method. Results: Four themes were identified: The pain experience is complex, The impact of pain on daily life, Varied views on pain, Challenges for good pain management. Conclusions: Worldwide cancer related pain is often untreated or undertreated, which is due to a variety of factors such as low priority given to cancer pain treatment in political systems, care and organizational barriers and patient-related barriers. In order to relieve pain and reduce suffering, it is important that the nurse adapts care and provides support in an individually designed way based on the patient's condition. Good access to opioid medicines worldwide, clear guidelines on how cancer related pain is managed and education on pain management methods for patients and their relatives, are considered key factors in improving care for cancer patients with pain.

Bakgrund: Smärta är en subjektiv upplevelse. Långvarig smärta påverkar personens livsvärld i många aspekter genom fysiska, affektivta och kognitiva dimensioner. Vid smärtanalys av långvarig smärta kan metoder användas som ger en inblick i samtliga dimensioner. Eftersom smärta är en personlig upplevese och endast kan förklaras av personen själv så bör sjukvården utgå från ett livsvärldsperspektiv. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur personer med långvarig smärta upplever att smärtproblematikens inverkan på livsvärlden uppmärksammats av sjukvården. Metod: Genom en kvalitativ ansats genomfördes intervjustudien med semistrukturerade frågor. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys och presenterades i resultatet utifrån underkategorier och kategorier. Resultat: Upplevelserna hos informanterna var att sjukvården inte tillräckligt uppmärksammade livsvärlden. Sjukvården upplevdes otillräcklig i frågor om att se till helheten, lyssna på personen och se personen i dess sammanhang. Personer med långvarig smärta kände sig misstrodda och lämnade ensamma. Det upplevdes positivt de gånger sjukvården såg till livsvärlden genom att göra personerna delaktiga i vården och därmed ge tillbaka makt. Ett sätt att se till livsvärlden var att lyssna till personernas åsikter och upplevelser och därmed möjliggöra att beslut kunde fattas gemensamt. Slutsats: Sjukvårdspersonal ser bristfälligt till livsvärlden då personer som lever med långvarig smärta söker vård för smärtproblematiken.

Smärta i olika former är den största anledningen till att människor söker vård. Att vara uppmärksam på förändringar i patientens tillstånd är viktigt för att patienten ska få en så god vård så möjligt. Tidigare studier har visat att trots vårdpersonalens kompetens ökar inom ämnet smärta genom information och utbildning, fortsätter patienters smärtprevalens att vara hög. Syftet med denna studie var att redogöra för inlagda patienters synpunkter angående smärtuppfattning, smärtskattning, smärtlindring samt uppföljning av smärtbehandlingen. Studien genomfördes på två olika sjukhus i södra Sverige. Resultaten kategoriserades samt presenterades med tabeller. Resultatet som vi kom fram till var att 20 % - 50 % av patienterna hade smärta men var ändå nöjda med smärtlindringen som de hade fått. Mer forskning inom området behövs för att identifiera de faktorerna som gör att smärtprevalensen hos patienterna är hög. / Pain in various forms is the main reason for seeking care. To be advertent to changes in patient condition it is important for the patient to get as good care as possible. Previous studies have shown that despite improving professionals´ skills in the subject of pain through information and education, patients' pain prevalence continues to be high. The purpose of this study was to portray patients' views concerning pain perception, pain assessment, pain management, and follow-up of pain treatment. The study was conducted in two different hospitals in the south of Sweden. The results were categorized and presented in tables. The result was that 20% - 50% of patients had pain but were satisfied with pain relief that they had received. More research in this area is needed to identify factors that make pain prevalence among patients still high.

Bakgrund Ett vanligt symptom som uppges när patienter söker vård är smärta. Sjukvårdspersonalen har ett ansvar att arbeta utifrån ett personcentrerat arbetssätt, där patienten ska känna sig inkluderad och involverad kring sin vård. Det kan innebära en enorm påfrestning för patienten att känna smärta, därav är det viktigt med en adekvat handläggning av tillståndet. Syfte Syftet var att belysa patienters upplevelser och erfarenheter av handläggning av smärta. Metod Arbetet är en icke-systematisk litteraturöversikt som är uppbyggd av 15 vetenskapliga artiklar med främst kvalitativ design, samt några av kvantitativ design. Databaserna CINAHL och PubMed har använts när de vetenskapliga artiklarna togs fram. Kvalitetssäkring av artiklarna har genomförts med hjälp av Sophiahemmets bedömningsunderlag. Datainsamlingen gjordes på så sätt att artiklarna genomgick en integrerad dataanalys. Resultat Resultatartiklarna delades in i två huvudkategorier, med tillhörandeunderkategorier. Resultatet från litteraturstudien beskriver patienters upplevelser och erfarenheter av vården rörande smärta. När ett bra partnerskap bildas upplever patienten det enklare att hantera smärttillståndet. Vid tidsbrist hos vårdpersonal uppkommer en känsla hos patienten att inte känna sig sedd eller hörd. Merparten patienter efterfrågar alternativa behandlingar, för en långsiktig och individanpassad lösning. En god kommunikation är en grund för personcentrerad vård. När vårdpersonal bidrar med kunskap till patienten ökar förståelsen, vilket leder till ett gott välmående. Detta förbättrar i sin tur patientens egenvård vilket ger en ökad förståelse för smärtans komplexitet och smärthantering. Slutsats Mötet har en stor betydelse i omvårdnaden av patienter med smärta. Handläggning av patienters smärta är komplex. Mötet mellan patient och vårdpersonal bör ske utifrån den enskilda individen. Detta för att handläggningen ska vara personcentrerad. En ökad kunskap och förståelse för patienter med smärta kan i praktiken leda till en bättre handläggning, där sjuksköterskan har verktyg för att vårda utefter patientens upplevelser och erfarenheter. Förhoppningen med denna belysning är ett minskat lidande hos patienten när handläggning av smärta sker. / Background A common symptom reported when patients seek care is pain. Healthcare professionals have a responsibility to work based on a person-centred approach, where the patient should feel included and involved in their care. It can put a huge strain on the patient to be in pain, hence the importance of adequately managing the condition. Aim The aim was to illuminate patients’ experiences of pain management. Method The work is a non-systematic literature review consisting of 15 scientific articles with mainly qualitative design, as well as some quantitative design. The databases CINAHL and PubMed have been used to find the scientific articles. Quality assurance of the articles has been conducted with help from Sophiahemmet University´s assessment form. The data collection was implemented by the articles undergoing an integrated data analysis. Results The result articles were divided into two main categories, with associated subcategories.The results from the literature study describe patients' experiences of care regarding pain. When a good partnership is formed, the patient finds it easier to manage the pain condition. In case of lack of time on the part of healthcare professionals, the patient feels that they are not seen or heard. The majority of patients request alternative treatments, for a long-term and individualised solution. Good communication is a foundation for person-centred care. When healthcare professionals contribute knowledge to the patient, understanding increases, which leads to good well-being. This in turn improves the patients´ self-care, which gives an increased understanding of the complexity of pain and pain management. Conclusions The meeting is significant in the care of patients with pain. Management of the pain experienced by patients is complex. The meeting between patient and healthcare staff should consider the individual. This is to ensure that the management is person-centred. An increased knowledge and understanding of patients dealing with pain may result in better management, where the nurse has tools to care according to the patients´ experiences. The ambition with this observation is a reduction of suffering among patients experiencing pain during pain management.

Bakgrund En stor del av de patienter som frekvent söker vård lider av psykosomatiska sjukdomar (MUPS) och somatiseringssyndrom (MUS). Båda dessa tillstånd grundar sig i psykiska påfrestningar men yttrar sig i form av fysiska symptom. Stress är en psykisk påfrestning som är mycket utbredd i vårt samhälle idag. När människan utsätts för stress startar en rad olika fysiska processer i kroppen, som en del av vår överlevnadsinstinkt. Trots det är det många som stressar sig sjuka. Då kroppen inte får chans till återhämtning ökar risken för ohälsa med risk för psykosomatiska sjukdomar och somatiseringssyndrom som följd. Syfte Studiens syfte var att belysa upplevelser hos patienter med psykosomatiska sjukdomar och somatiseringssyndrom i den somatiska vården. Metod En litteraturöversikt valdes som metod, där 16 artiklar inkluderades. Artiklarna var av kvantitativ eller kvalitativ metod och analyserades enligt metoden integrerad analys. Resultat Patienter med MUPS/MUS lider av ohälsa och remitteras runt till olika vårdenheter utan att få den hjälp de behöver. Detta innebär ytterligare påfrestning på hälsan hos dessa patienter. Starka känslor såsom utanförskap, oro, skam och rädsla för sin egna ohälsan genomsyrar dessa patienters upplevelser. Kunskapen för dessa sjukdomstillstånd är bristfällig och det saknas tydliga riktlinjer och behandlingsmetoder inom vården. Slutsats Stigmatisering kring psykisk ohälsa skapar skam och utanförskap, vilket patienter med MUPS/MUS i stor utsträckning upplever. Bristande kunskap har visat på ineffektiv behandling vilket dessutom medför enorma kostnad för samhället. Sambandet mellan kropp och själ får inte förbises. Sjukvårdspersonal bör därför utbildas i att se den psykologiska faktorn bakom de fysiologiska symptomen. / Background A large proportion of patients who frequently seek health care suffer from psychophysiologic disorders (MUPS) and somatoform disorders (MUS). Both of these conditions derive from mental illness yet they manifest as physical symptoms. Stress is a psychological phenomenon which is widely spread in our society today. When a person is exposed to stress, a variety of physical reactions commence within our body, due to our survival instinct. In spite of this, a lot of people become physically and mentally ill from stress. When our body is deprived of recovery, there is a higher probability for lack of health and therefore the risk of developing psychophysiologic disorder and somatoform syndromes increases. Aim The purpose of the study was to illuminate patients with psychophysiologic disorders and somatoform disorders and their experiences within the somatic healthcare. Method A literature review has been conducted with an including total of 16 articles. The chosen articles consisted of quantitative or qualitative methods, analyzed according to the integrated analysis method. Results Patients with MUPS/MUS suffer from lack of health and are often referred to various care units without getting the help they need. This leads to further distress with a decreased health experience. Strong emotions such as exclusion, anxiety, shame and fear of lacking health permeate these patients' experiences. The knowledge regarding these conditions are insufficient and no distinct guidelines nor clear treatments exist within the healthcare system. Conclusions The stigmatization regarding mental illness leads to feelings of shame and exclusion for these patients. The lack of knowledge leads to ineffective treatment, which also entails an increased economic burden for the society. The relationship between the body and the soul must not be overlooked. Healthcare professionals need to be educated in the ability to recognize the underlying psychological factors behind the physiological symptoms.