Sammanfattning Företag har alltid drabbats av ekonomiska svårigheter och gått i konkurs. Detta faktum harlänge intresserat forskare och legat till grund för en mängd studier inom området.Kassaflödesanalysens användbarhet vid konkursprognostisering har länge diskuterats ochtidigare forskning har visat på varierande resultat. Eftersom en kassaflödesanalys visar på detfaktiska in- och utflödet av pengar i företaget tror vi att den kan utgöra en viktigare indikatorpå om ett företag befinner sig i kris än resultat- och balansräkningen, som lättare kanmanipuleras. De flesta företag som går i konkurs är mindre företag, som inte omfattas av det lagstiftande kravet på att upprätta en kassaflödesanalys. Därför anser vi det intressant att studera vilket stöd en kassaflödesanalys kan utgöra för att förutsäga en konkurs. Detta mynnar ut i vår problemformulering: · Hur kan en kassaflödesanalys bidra till att prognostisera en framtida konkurs av små aktiebolag? Syftet med vår studie är att undersöka om tillämpningen av en kassaflödesanalys påverkar prognostiseringen av en eventuell framtida konkurs i ett aktiebolag. Studiens delsyften är att undersöka om en kassaflödesanalys ger bättre information än resultat- och balansräkningen samt att undersöka om den lagstiftande gränsen på vilka företag som ska omfattas av att upprätta en kassaflödesanalys är rimlig. Genom en kvantitativ metod, en positivistisk kunskapssyn och ett deduktiv angreppssätt, har vi upprättat kassaflödesanalyser på 20 små aktiebolag i Västerbotten. 10 konkursade bolag och 10 verksamma bolag. Kassaflödesanalyser gjordes fem år tillbaka i tiden och information från de två grupperna jämfördes sedan via logistisk regression. Vår teoretiska referensram grundar sig på teorier angående konkurser, kassaflödesanalyser och redovisning. En stor genomgång av tidigare studier på området har legat till grund för analysen. I teorikapitlet återfinns också en intressentmodell som synliggör vilka intressentersom kan ha nytta av en kassaflödesanalys. Studien visar att information från kassaflödesanalysen kan bidra vid prognostisering av framtida konkurser. Studien visar också att informationen från kassaflödesanalysen inte är överlägsen information från resultat- och balansräkningen. Författarna anser att generaliserbarheten i studien kan ifrågasättas men att studien trots allt ger en fingervisning av kassaflödesanalysens användbarhet vid konkursförutsägelse och att studien kan ligga till grund för fortsatt forskning.

Uppsatsarbetet bygger på 21 PM-arbeten från en högskolekurs i entreprenörskap där studenterna fått i uppgift att intervjua en entreprenör och komma tillbaka med en skapelseberättelse värd att berätta. PM-arbetet bygger på tre frågeställningar som bildar stommen i intervjuarbetet: 1. Hur fick entreprenören sin idé? 2. Hur utvecklades idén till en affärsidé? 3. Hur gick det till när företaget etablerades? Därutöver har studenterna i viss utsträckning kompletterat med frågeställningar utifrån egna intressen. Författaren av denna D-uppsats har skapat denna högskolekurs och arbetat som lärare i samma kurs under tre läsår. Studenterna är från Design och träteknikprogrammet vid Högskolan i Gävle. Syftet med uppsatsarbetet var att fördjupa förståelsen av entreprenörskap i allmänhet och tidiga skeden i företags etableringsprocesser i synnerhet. Den fördjupade förståelsen i entreprenörskap har resulterat i ett metaperspektiv för entreprenörskap där man med fördel kan betrakta entreprenörskap i första hand som en lärande process för uthållig företagsamhet, där alla förhållanden och fakta inte är känt före etableringsskedet och inte heller under själva etableringsprocessen. Beslutsunderlagen befinner sig i ett ständigt skapande av ett övergripande förhållningssätt som bygger på kreativitet och gränsöverskridande. En slutsats som kan dras av uppsatsarbetet är att förmågan att lära är viktigare än att följa en på förhand uppgjord plan. Modeller och teorier kan komplettera metaperspektivet av entreprenörskap som en lärande process för uthållig företagsamhet om de kombineras med såväl kreativa som kritiska förhållningssätt. På så sätt kan ett entreprenöriellt lärande leda till ett kreativt och kritiskt övertagande av tanketraditioner samt ge en träning i att bli kreativa konstruktörer av modeller och teorier i egna projekt, i egna företag eller i andra situationer där man kan bidra till att utveckla önskade kontexter och innehåll. Begreppet skapelseberättelse har visat sig fungera bättre än andra av författaren kända kunskapsformer för att fånga upp entreprenörandan och väsentligheterna i dynamiken under etableringsprocessen, utan att förstöra kontexten och känslan för sammanhanget. Underliggande mönster har blivit allt tydligare ju mer idéer, tankar och förhållningssätt har bearbetats i forskningsprocessen. I övrigt bekräftas tidigare forskningsarbeten genom detta uppsatsarbete. T.ex. vad som motiverar företagare att starta eget företag, bakgrundens betydelse vid etablering av företag, giltigheten av Gaddefors paradoxer (1996) som ett fruktbart tankesätt för entreprenörskap. Resultaten från frågeställningarna om idéer och idéutveckling antyder att de är avgörande element i ett företags skapande. Dock är de långt ifrån det enda elementet som krävs för en lyckad etablering. Många studentarbeten pekar på att t.ex. en stark motivation är ett väsenligt element och till och med viktigare än själva idén för att lyckas med etableringen, eftersom idén bör utvecklas och anpassas till en ständigt föränderlig omgivning. En entreprenör med stark motivation klarar av att byta den ursprungliga affärsidén om detta skulle krävas. Klofstens affärsplattform (1992) har utformats i första hand som en modell för teknikbaserade företag men har visat sig ha tillämpning även på företag inom många andra branscher. Grundstenarna i Klofstens affärsplattform är: Idé, Produkter, Marknad, Organisation, Kompetens, Drivkrafter, Kundrelationer, Övriga relationer. Enligt Klofsten krävs en relativt hög nivå av samtliga grundstenar för att bygga ett långsiktigt hållbart företag. Studenterna har i stort sett bekräftat modellen, men har i vissa sammanhang saknat t.ex. betydelsen av timing vid etableringen av företag, vilket inte finns med i Klofstens affärsplattform.

Both information technology and small business are considered to be of great importance for economy today. Several empirical studies have however showed that the diffusion of information technology among small business have been limited. Since information technology is considered to be of strategic importance for organisations, the aim of this study is to identify and analyse strategic dispositions to information technology. This study has shown that information technology can be of different strategic importance for different managers. Strategic dispositions is a concept based on the managers perceptions of the strategic context, perceptions of information technology and the individual characteristics of the manager. The perspective used is based on a view upon strategies formed in an entrepreneurial mode or an adaptive mode.A survey is conducted with a sample of 600 managers in small business in Sweden. Analyses are conducted with a multivariate approach, using factor analysis to reduce complexity in data, cluster analysis to group objects and finally discriminant analysis to categorise groups and analyse different strategic dispositions to information technology.The classification of managers resulted in six groups, separated by their inclination to use technology, their dynamics and their uncertainty avoidance. Further analysis however showed that there are mainly four strategic dispositions within the population, where the two groups with a lower inclination to use technology showed similar patterns to two of the other groups. The four strategic dispositions are therefore divided by means of dynamics and uncertainty avoidance. Dynamics is a concept mainly based on contextual characteristics and uncertainty avoidance is a concept mainly based on how the firms handles the context. The overall context and handling of this context constitute an application context.The first application context in a situation of high dynamics and low uncertainty avoidance is labelled stratège development, where information technology has a strong linkage to core competencies in the business. In this application context, the strategic disposition is proactive. The second, based on high dynamics and high uncertainty avoidance, labelled adaptive change, includes patterns where information technology are used to adapt to uncertain environments. The strategic disposition is reactive. The third application context, in low dynamics and high uncertainty avoidance, is labelled fixed relations, where information technology is used to maintain a fixed relation with an other actor in the environment. This strategic disposition is interactive. Finally, in low dynamics and low uncertainty avoidance, the application context is labelled fixed structures. Information technology is in this case used not to achieve dynamics or growth, nor to reduce uncertainty, but merely because of a fixed structural complexity best handled with information technology. The disposition is inactive in its mode.The different strategic dispositions show that introduction of information technology is influenced by both context as well as individual intentions. The strategic importance of information technology is therefore a complex conception, to be used with discretion. / digitalisering@umu

Bakgrund: Poängen med entreprenörskap är enligt många att skapa en lönsamhet. Det är lönsamheten som driver företagarna framåt. För att skapa en lönsamhet krävs kunskap inom ekonomistyrningsområdet och dess verktyg som kan användas för att skapa en lönsamhet. I november 2012 fanns det enligt Statistiska Centralbyrån, SCB (2012) cirka 7500 stycken medel – och stora företag, samtidigt som småföretagen uppgick till cirka 35 000 stycken. Delar av dagens litteratur riktar sig främst mot större företag, därför vill denna studie istället rikta sig mot småföretag. Studien syftar till att belysa om småföretag använder sig av ekonomistyrning, med inriktning på traditionell formella styrmedel, som kalkylering, budgetering, resultatplanering och internredovisning. Används dessa styrmedel inom småföretag eller väljer företagen bort dem och ersätter med andra? Syfte: Huvudsyftet med denna studie är att skapa en förståelse för hur småföretag använder sig av den traditionella ekonomistyrningen, med inriktning på de formella styrmedlen. Undersyftet med studien är att belysa vilka styrmedel som eventuellt väljs bort av småföretagen och om de eventuellt ersätts med andra. Bidraget till det företagsekonomiska ämnet är att belysa användandet av ekonomistyrningen med inriktning på de mer formella styrmedlen inom småföretag. Metod: Denna studie använder sig av en hermeneutisk tradition, en kvalitativ metod samt ett abduktivt synsätt. Genom användandet av en abduktivt synsätt innebär det att studien pendlar mellan teorin och empirin. Detta innebär att ny teori har tillkommit efter att empirin har samlats in. En kvalitativ metod har använts eftersom att studien tar fram empirin genom en fallstudie med intervjuer av respondenter. I metoden har alla steg i studien genomgåtts och förklarats för att skapa en förståelse för hur arbetet gått till rent praktiskt. Resultat: Resultaten från denna studie tyder på att småföretagen som medverkat i denna studie använder sig till stor del av de formella styrmedlen som den traditionella ekonomistyrningen förespråkar. Främst används kalkylering och budgetering, vilket går att koppla till denna art av tjänsteföretag. / Background: The point of entrepreneurship is according to many people to create a profit. It is profitability that drives the business forward. To create viability it requires knowledge in the management accounting area and its tools that can be used to generate viability.In November 2012, there were according to Statistics Sweden, SCB (2012) about 7 500 of medium - and large enterprises, while small enterprises amounted to about 35 000. Parts of today’s literature are aimed primarily to larger companies, which is why this study instead target to small businesses. The study aims to shed light on small business, if they use financial management, with a focus on traditional management control systems, such as cost estimating, budgeting, profit planning and management accounting. Uses these instruments in small business or does the firms decide remove them and replace with others? Purpose: The main purpose of this study is to create an understanding of how small businesses use the traditional management control systems. The aim of this study is to elucidate what instruments might opts out of small businesses and their possible substitution. The contribution to the subject of Business Administration is to illustrate the use of financial management, focusing on the management control systems in small businesses. Method: This study uses a hermeneutic tradition, a qualitative method and an abductive approach. Through the use of an abductive approach involves the study oscillates between theory and empirical data. This means that the new theory has arisen subsequent to the empirical data has been collected. A qualitative approach was used because the study produces empirical data through a case study with interviews of respondents. The method has undergone all stages of the study explained to provide an understanding of how the work was put into practice. Result: The results from this study suggest the small businesses that participated use a large part of the management control systems such as the traditional financial control advocates. Mainly used is costing and budgeting, which can be linked to this kind of services.

Problematiken för vår studie grundar sig i den nya revisionslagen som trädde ikraft 1 november 2010, nämligen avskaffandet av revisionsplikten. Lagen innebär att alla aktiebolag som understiger två av tre följande gränsvärden: att ha i genomsnitt 3 anställda, omsättningen understiger 3 miljoner svenska kronor och att balansomslutningen understiger 1,5 miljoner svenska kronor, behöver inte anlita en revisor. I samband med att revisionsplikten avskaffades, diskuteras det mycket vilken betydelse revisionen hade för olika intressenter. Revisionen infördes framförallt för att ge bättre kontrollmöjligheter för externa intressenter. Trots lagändringen, är det idag flertal småföretag som fortsätter att behålla revisorn i företaget och det beror främst på grund av externa intressenternas påverkan. Vårt syfte med studien är att skapa förståelse varför småföretag behåller revisorn i företaget i förhållande till externa intressenter och hur externa intressenter påverkar det, ur småföretagens perspektiv. Undersökningen grundar sig på en kvalitativ studie i form av intervjuer. Intervjuer har utförts med ägare i småföretag. Utifrån det empiriska materialet har det framkommit att externa intressenters påtryckningar påverkar småföretag att behålla revisorn. Intressenter tenderar att påverka småföretag i större utsträckning än stora företag, på grund av det förekommer resursbrist i småföretag. Småföretag har resurser som visserligen är mer begränsad och som en konsekvens av resursbrist påverkas småföretag av externa intressenter genom att vara lyhörd. Småföretag påverkas mer eller mindre av intressenter och företagen ser behovet av revisorn för att tillgodose intressenternas påtryckningar. / The problem with our study is based on the new Audit Act that came into effect November 1st 2010 which abolished the audit requirement. The law includes that any stock company that acquires two out of the three criteria does not have to hire an accountant, the criteria are the following: they need to have an average of 3 employees, a turnover of less than 3 million Swedish kronor and a total assets of less than 1.5 million Swedish kronor. In correlation with the abolishment of the audit, the significance of the audit for various stakeholders was widely debated. The audit was introduced primarily to provide better control of external stakeholders. Despite the amendments, there are now several small businesses that continue to keep the auditor of the company and it is mainly due to external stakeholder impact. The purpose of this study is to create understanding to why small businesses retain the auditor of the company in relation to external stakeholders and what effect they have, from a small business perspective. The study is based on a qualitative study through interviews which were conducted with owners of small businesses. Based on the empirical evidence we have conducted that external stakeholders pressure results in that small businesses decides to keep the auditor. Stakeholders tend to affect small businesses more than large businesses, due to that there is a shortage of resources in small businesses. As a consequence of a lack of resources small businesses are affected by external stakeholders by being responsive. Small businesses are affected more or less by the stakeholders and businesses understand the need for the auditor to meet stakeholder pressure.

Syftet med studien har varit att utreda vilka möjligheter som finns för småföretag att använda sig av elektronisk affärskommunikation i form av EDI. Vi erbjuder genom uppsatsen denna grupp företag, småföretagen, en introduktion till EDI och hoppas på så vis hjälpa dem att komma igång med elektronisk affärskommunikation. Med småföretag avses i denna studie den definition som NUTEK presenterar, nämligen företag med mindre än 50 anställda eller som har en omsättning som understiger tio miljoner euro. Utöver att undersöka vilka möjligheter som finns för småföretag tittar vi även på hur förutsättningar och tekniska aspekter påverkar småföretagens inställning till ett införande av en EDI-lösning. För att finna svar på våra frågeställningar utför vi en kvalitativ studie som baserar sig på en triangulering av tre metoder (observation, tidigare studier och intervjuer). Vår empiriska studie bygger på fyra urvalsgruppers syn på EDI och de möjligheter som dessa anser att en EDI-lösning medför. Vi har genom vår studie funnit att det finns goda möjligheter för småföretag att använda sig av EDI. Det finns webbaserade lösningar såväl som affärssystem med stöd för EDI, vilka lämpar sig för småföretag. Trots detta tycks denna grupp användare vara något hämmade att genomföra ett införande. För att en ökning av antalet EDI-användare ska komma att ske krävs det att efterfrågan och intresse skapas hos de tilltänkta användarna. Om bara småföretagen får den information som krävs och ges tillräckligt med tid kommer EDI i framtiden att bli en naturlig del även i deras kommunikation.

Standardsystem idag är, även när det gäller de mindre systemen, så omfattande att det är svårt att välja det bästa systemet för en verksamhet om man inte vet vad man egentligen behöver. Risken är då stor att företaget får betala för onödiga funktioner eller inte får den funktionalitet i systemet som de anser vara viktig. När man blickar bakåt i tiden kan man konstatera att eftersom det framförallt varit större verksamheter som intresserat sig för standardsystem har även större delen av forskningen som gjorts inom området bedrivits med större anskaffningsprojekt som bas. Exempel på en stor metod för anskaffning av standardsystem är SIV-metoden. Valet av ett affärssystem på ett litet företag skulle bli enklare och ge ett bättre resultat med en anskaffningsmetod som är mer anpassad till de mindre företagens behov. Eftersom vi antar att verksamhetsanalysen ska genomföras av utomstående krävs dessutom att analysmetoden lämpar sig för detta. Vår problemanalys har mynnat ut i en fråga om hur lämplig är metoden mini-SIV (som en krympt variant av SIV) för val av standardsystem i små företag utifrån ett externt perspektiv? Vår forskningsfråga omfattar tre begrepp: anskaffning av standardsystem med hjälp av mini-SIV, små företag och dess exklusivitet i sammanhanget och ett externt perspektiv det vill säga konsultens roll i valprocessen. Den empiriska delen av vår forskning genomfördes på företaget Keeplastics i Norrköping. Diskussion av studiens resultat i relation till den teoretiska referensramen har lett till en ny konsultmetod för val av standardsystem på småföretag.

Syftet med examensarbetet är att ur en köpares perspektiv förklara varför problem avseende prisförhandling, informationsasymmetri och kunskapsöverföring mellan köpare och säljare, kan uppstå under transaktionsfasen vid förvärv av ägarledda småföretag genom management buyin. Management buyin innebär att en extern ledning ofta i samarbete med investerare köper ett företag. Det ger möjlighet att tillföra värden till företag med dålig lönsamhet, men där det finns en tillväxtpotential. Tidigare forskning visar att investerare många gånger underskattar risken i den här typen av transaktion. Studiens datainsamling består av två delar. Den baseras på en multipel fallstudie och expertintervjuer. Den fallstudiebaserade delen omfattar tre fallstudier, där varje fall representerar förvärv av ett ägarlett småföretag. Expertintervjuerna omfattar intervjuade personer med erfarenhet inom företagsöverlåtelser. Slutsatserna om varför problem uppstår avseende prisförhandling, informationsasymmetri och kunskapsöverföring är följande: Problemet med att parterna inte kan enas om en affärsuppgörelse uppstår därför att den känslomässiga kopplingen mellan säljare och företag är stark, och att säljaren inte har föreberett sig själv och företaget inför en försäljning. Problemet med att parterna enas, men köparen i efterhand blir missnöjd uppstår därför att den känslomässiga kopplingen mellan säljare och företag är svag, informationen är fördelad till säljarens fördel, förtroendet mellan parterna är lågt, parternas förhandlingsbeteende är kortsiktigt och inga kontrakterade överenskommelser finns i affärsuppgörelsen beträffande säljarens framtida involvering. Fördelning av information till säljarens fördel uppstår därför att ägarens känslomässiga koppling till företaget är svag, förtroendet mellan parterna är lågt och de använder sig av ett kortsiktigt förhandlingsbeteende. Otillräcklig kunskapsöverföring uppstår därför att köpare och säljare är missnöjda med affärsuppgörelsen, och det saknas kontrakterade överenskommelser avseende säljarens framtida involvering i affärsuppgörelsen. Avslutningsvis diskuteras en förändring av det ramverk som ligger till grund för studiens analysmodell. Förändringen syftar till att utöka ramverket för att illustrera resultaten från denna studie som inte kan förklaras i ramverkets nuvarande form. / The aim of this master’s thesis is, from a purchaser perspective, to explain why problems arise with regard to price negotiation, information asymmetry and knowledge transfer between purchaser and vendor, during the transaction phase of acquisition of owner led small company through a management buyin. A management buyin is the purchase of a firm by external management often in cooperation with an investor. It gives the possibility to add value to a company with poor profitability, in which growth potential exists. Previous research shows that investors can underestimate the risk in this type of transaction. The data gathering of this thesis consists of two parts. The first part is based on a multiple case study and covers three cases. Each case is represented by the acquisition of an owner led small company. The second part consists of interviews with experts on the subject and experience of acquisitions. Conclusions to why problems arise with regard to price negotiation, information asymmetry and knowledge transfer are the following: The problem that parties cannot reach an agreement arises because the emotional attachment between vendor and company is strong and the vendor has not him/herself itself and the company for the selling process. The problem that parties reach a deal but the purchaser is later dissatisfied arises because the emotional attachment between vendor and company is weak, balance of information is to the vendors advantage, trust between parties is low, parties negotiating behavior is short term focused and no contracted agreements exists with the regard to continued involvement of vendor. Balance of information to the vendors advantage arise because the owners emotional attachment with the company is weak, trust between parties is low and a negotiating behavior with short term focus is adopted by the parties. Lack of knowledge transfer arises because purchaser and vendor are dissatisfied with the deal and there are no contracted agreements with regard to vendors continued involvement. A change of the conceptual framework that is the basis for the model of analysis used in this study is also proposed. The change aims to illustrate results from this study that the existing framework does not explain.

Det här arbetet är en magisteruppsats inom företagsekonomi. Studien behandlar samarbetsrelationer mellan svenska bornglobalföretag och indiska partner på plats i Indien utifrån en kulturell aspekt. Utgångspunkten är de svenska bornglobalföretagens perspektiv. Studiens objekt: Vi har fyra studieobjekt: Indpro AB är ett företag inom IT-branschen, Duràn Textiles AB och JMQ Sarees är företag inom olika delar av textilbranschen, Swedasia Travels HB är ett företag inom resebranschen. Alla fyra företag är svenska små bornglobalföretag som har nära samarbete med Indien på olika sätt. Studiens syfte: Syftet med denna uppsats är att analysera vilka kulturella betingelser svenska bornglobalföretag stöter på i samarbetet med indiska aktörer och hur de svenska företagen hanterar dessa. Metod: Arbetet är baserat på en kvalitativ undersökning. Undersökningen gjordes med fyra fallföretag som utgör studiens objekt. Sammanlagt gjorde vi sex intervjuer. Teorival: Denna studie har integrerat tre teoretiska områden: Den första behandlar bornglobal som fenomen, den andra behandlar kulturen och dess olika aspekter och den tredje behandlar kommunikation som en del av kulturen. Slutsatser: Svenska bornglobalföretag som samarbetar med indiska aktörer agerar på en marknad som är relativ bekant för dem utifrån grundarens tidigare erfarenhet. Trots det upplever de svårigheter i samarbetet med de indiska aktörerna p.g.a. kulturella olikheter som påverkar arbetsprocesserna och kommunikationsflödet mellan de indiska och de svenska företagen. Tack vare sin storlek är bornglobalföretag relativt flexibla och kan därmed lättare anpassa sig till en ny kultur. Avsaknaden av stort kapital kompenseras med utvecklandet av nära och djupa relationer till sina indiska partners. Kommunikationen mellan svenska bornglobalföretag och de indiska samarbetsaktörerna underlättas av möjligheterna som Internet erbjuder vilket gör att det fysiska avståndet inte är något hinder för ”här-och-nu”- kommunikation. Grundaren av ett bornglobalföretag agerar som en frontfigur för företaget och har en nyckelroll vid hanteringen av kulturella skillnader.

Sänkningen av aktiekapitalkravet från 100 000 till 50 000 SEK den 1 april 2010, förverkligades för att förbättra de institutionella villkoren för de privata aktiebolagen och för att fungera som ett incitament till att öka småföretagande. Syftet med denna uppsats är att undersöka om de privata aktiebolagen har valt att lösgöra eller behålla sitt aktiekapital efter denna nya regel och varför. Dessutom ämnar studien att undersöka om det finns skillnader mellan de som väljer att minska eller att behålla sitt aktiekapital avseende bransch, ålder och omsättning. Studien baseras på en enkätundersökning som innefattar 212 respondenter. De resultat som denna undersökning kommer fram till är:  Att majoriteten av de privata aktiebolagen har valt att behålla sitt aktiekapital. Att anledningen bakom att behålla aktiekapitalet är att bevara företagets kreditvärdighet, att använda aktiekapitalet i verksamheten och för att proceduren med att sänka aktiekapitalet anses vara krångligt och tidskrävande. Framförallt anser inte dessa företag att en minskning av aktiekapitalet har någon större betydelse då det mesta av minskningen antingen försvinner i form av beskattning eller att mängden 50 000 SEK inte anses vara en väsentlig summa. Skillnaderna mellan de privata aktiebolagen utgörs endast av omsättningsvolym. För företag med omsättning över 3 000 000 SEK/år tenderar en minskning av aktiekapitalet att avta helt och förkommer bland företagen med mindre omsättning än 3 000 000 SEK/år.  Detta innebär att de privata aktiebolagen som ingår i studien inte upplever möjligheten till att sänka aktiekapitalet som en förbättring av de institutionella villkoren eller som ett incitament, där regeln inte alls anses ha någon inverkan för företagen. / The reduction of share capital requirement from 100 000 to 50 000 SEK, which was implemented April 1, 2010 to improve the institutional conditions for the private limited companies and to act as an incentive to increase small businesses. The purpose of this essay is to examine whether the private limited companies have chosen to reduce or maintain its share capital after this new rule and why. In addition, the study intends to investigate whether there are differences between those who have chosen to reduce or maintain its share capital regarding branch, age and revenue. The study is based on a survey involving 212 respondents. The results of this study are the following: The majority of the private limited companies have chosen to maintain their share capital. The reason behind keeping the share capital is to maintain the company’s credit rating, to use the share capital in their respective the business and because of the process of lowering the share capital is considered to be complex and time consuming. Above all, these companies do not consider a reduction of share capital having a greater significance when most of the reduction either disappear in the form of taxation or the amount of 50 000 SEK is not considered as a substantial amount.  The differences among the private limited companies consist only of revenue. For companies with revenue of more than 3 000 000 SEK/year, tends a reduction of share capital to subside completely and occurs among the companies with turnover less than 3 000 000 SEK/year. This means that the private limited companies do not perceive the possibility of lowering the share capital as an improvement of the institutional conditions or as an incentive where the reduction of share capital requirement is not considered to have any impact on businesses.