Varje år skadar sig drygt 100 000 individer inom idrotten och skulle man ta all fysisk aktivitet i beaktning som är vårdkrävande drabbas cirka 280 000 individer i Sverige. Detta uppskattas vara en kostnad mellan 3-4 miljarder kronor varje år.  Dagens rehabiliteringsmetoder lider av brist på faktabaserad uppföljning, vilket gör det svårt att bedöma framsteg på ett konkret sätt. Istället tvingas man förlita sig på sin känsla och antaganden för att avgöra vilken metod som fungerar bäst, och det kan dröja månader innan man vet om tillfrisknandet går åt rätt håll.  Projektgruppens syfte har varit att ta fram ett koncept som ska underlätta, förbättra och effektivisera rehabiliteringsprocessen. Genom ett iterativt arbete har konceptet utvecklats längs projektets gång med hjälp av egna erfarenheter, dialoger med fysioterapeuter och patienter, faktainsamling samt relevanta verktyg och metoder. Med implementering av känd och modern teknik inom ett nytt arbetsområde har projektet resulterat i en innovativ lösning som möjliggör utvärdering och vägledning med mätdata.  Resultatet har därmed döpts till Resma Therapy - Rehab Smart: som står för en smartare rehabilitering. Detta kommer resultera i en effektivare rehabiliteringsprocess, som också möjliggör att det ska vara roligt och motiverande att genomföra sin rehabilitering under hela resans gång. Under projektets gång har man också identifierat andra användningsområden där möjligheten att konceptet appliceras på andra typer av skador har stor potential. Därav ser projektgruppen att vidareutveckling av konceptet kan göra stor skillnad inom vården.

På Hannovermässan, världens ledande mässa inom industriell teknologi, i Tyskland år 2011 myntades begreppet Industrie 4.0 som beskriver den fjärde industriella revolutionen. Denna handlar om att integrera affärsprocesser med ingenjörsprocesser och på så sätt göra produktionen mer effektiv, miljövänlig och flexibel. Sedan 2011 har man även börjat tala om smarta fabriker och införande av smart teknik inom tillverkningsindustrin. Många hävdar att smart teknik och Industrie 4.0, tillsammans med vår tids krav på kundanpassade produkter, kommer att revolutionera den tillverkande industrin och förväntningarna är stora på vad smartteknik kan komma att bidra med. Denna studie syftar till att undersöka hur produktionen i tillverkande företag påverkas med hjälp av införande av smart teknik. Studien kommer att identifiera och analysera de främst påverkade faktorerna vid införande av smart teknik från år 2011 och framåt. De faktorer som identifierats och studeras närmare är; flexibilitet, kostnader, ledtider, miljöpåverkan, produktkvalitet och tillförlitlighet. I arbetet att hitta de faktorer som främst påverkar produktionen i tillverkande företag vid införande av smart teknik har främst två metoder använts. En inledande litteraturstudie gjordes för att identifiera de vanligast förekommande faktorerna. Valda faktorer verifierades därefter med hjälp av intervjuer och studiebesök hos två tillverkande företag som implementerat smart teknik, Scania CV AB och Volvo Car Corporation. Under vald tidsperiod har dessa företag tillsammans med KTH genomfört projektet FFI Line informationsystem architecture (LISA), där LISA är en variant av en smart fabrik. En slutsats som dragits i denna studie är att de faktorer som främst påverkas med hjälp av smart teknik inom tillverkningsindustrin är några av de som identifierades vid undersökningens start; flexibilitet, kostnader, miljöpåverkan och tillförlitlighet. Exempel på hur dessa påverkas presenteras vidare; om en informationsarkitektur (såsom LISA) implementeras blir det lättare att genomföra förändringar i maskinparken, det gör processkedjan mer dynamisk vilket ger en ökad flexibilitet för företagen. Med hjälp av uppkopplade enheter kan företagen snabbare informeras om fel i produktionen och på så sätt minska mängden kassationer vilket innebär kostnadsbesparingar. Genom att hastighetsanpassa motorer samt att optimera robotars rörelser, exempelvis genom att i större utsträckning använda mjuka rörelser, kan energi sparas och därmed ge en minskad miljöpåverkan. Dock blir företagen vid införande av smart teknik beroende av uppkoppling och det blir då viktigt att säkerställa att tillförlitliga system används om problem uppstår. Andra faktorer som påverkas är ledtider och produktkvalitet, som dock snarare påverkas som konsekvenser av att ovan nämnda faktorer påverkas. Ytterligare en slutsats är att Industrie 4.0 inom svensk tillverkningsindustri betraktas som en evolution snarare än en revolution och att den smarta tekniken är något som implementerats gradvis. / The term Industrie 4.0 was first coined in Germany 2011, at the Hannover Messe, the world’s leading Trade Fair for Industrial Technology. It is a term describing the fourth Industrial Revolution. This revolution concerns making production more efficient, environmentally friendly and flexible, by integrating business processes with engineering processes. Since 2011, smart factories and implementation of smart technology in manufacturing has also been a major talking point. Many claim that smart technology and Industrie 4.0, together with the increasing demands for customization, will revolutionize the manufacturing industry and the expectations for what smart technology will contribute with are great. The purpose of the study is to investigate what factors of the production in manufacturing companies are affected by the introduction of smart technology, from year 2011 onwards. The factors identified and investigated are; flexibility, costs, lead times, environmental impact, product quality and reliability. The study was conducted in two stages. First, a literature study to identify and investigate the factors, and second, visits, interviews and verification of the factors with two manufacturing companies who have both implemented smart technology; Scania CV AB and Volvo Car Corporation. During the selected time period, these companies have, together with KTH, participated in the FFI Line information system architecture project (LISA) project where LISA is a type of smart factory; an information architecture. A conclusion to be drawn is that the factors mostly affected by smart technology within the manufacturing industry are some of those identified in this study; flexibility, costs, environmental impact and reliability. Examples of impact are; if an information architecture (for example LISA) is implemented, it becomes easier to implement changes in the factory. This makes the process chain more dynamic, which gives the company greater flexibility. With the help of connected units, companies are faster informed about errors in the production, which makes it possible to decrease the amount of scrap. This leads to cost savings. Also, by using speed-controlled engines and by optimizing the movements of robots, energy can be saved, which leads to less environmental impact and also cost savings. Though, by implementing smart technology, companies also make themselves dependent on wireless connectivity. Therefore, it becomes important to make sure reliable systems are used. Other factors affected by the implementation of smart technology are lead times and product quality, but they are rather affected as consequences of the affection of the other factors, mentioned above. Another conclusion to be drawn is that Industrie 4.0, within Swedish manufacturing, is considered to be an evolution rather than a revolution and smart technology is something that is implemented gradually.

I dagens digitala era utvecklas tekniken med en imponerande hastighet och fastighetsmarknaden är inte oberörd. Hyresnivån på kontorslokaler påverkas av attribut inomhuvudkategorierna byggnadsegenskaper, läge och hyresvillkor på kort sikt. Syftet medexamensarbetet är därmed att undersöka mottagligheten och betalningsviljan för smart teknik ikontorslokaler som påverkar byggnadens egenskaper. Fem teman har valts ut somfokusområden: säkerhet och inpassering, beläggningsmätning av kontorslokaler,inomhusklimat, applikationer av bekvämlighetstjänster för anställda samt lokalisering avmedarbetare. Arbetet baseras på två koncept: stöd i tidigare empiriska data samt en explorativundersökning genom att kombinera en kvalitativ och en kvantitativ metod. Den kvalitativametoden genomfördes först genom halvstrukturerade intervjuer med aktörer påkontorsmarknaden, inkluderat hyresgäster. Enkätundersökningen, bestående av denkvantitativa metoden bestod, skickades ut till ett urval av hyresgäster i Stockholmsområdet. Dåhyresgäster med stor sannolikhet saknar tidigare erfarenheter av smart teknik, presenterades deundersökta teknikerna i form av scenariofrågor i både enkät och intervju. Enkätresultatet visarpå en oenighet i respondenternas attityd till scenariofrågan gällande digitala nycklar, vilketsammanfaller med intervjuresultatet. Vidare indikerar enkätresultatet att majoriteten avhyresgästerna är villiga att betala varken mer eller mindre för digitala nycklar i jämförelse meddagens kostnad för det aktuella inpasseringssystemet. Intervjuerna och enkäterna visar enövervägande positiv inställning till beläggningsmätning genom sensorer och reglering avinomhusklimat i realtid. Betalningsviljan för beläggningsmätning är noll eller låg och förinomhusklimatet varken mer eller mindre samt något mer i jämförelse med dagens kostnad.Inställningen till bekvämlighetstjänster visar inte ett entydigt resultat och likaså för tematlokaliseringsverktyg, där majoriteten inte uttrycker någon betalningsvilja. Den första slutsatsenär att intresset för smart teknik finns hos hyresgäster, medan betalningsviljan har generelltresulterat i två huvudsakliga utfall. Ett odefinierat svar eller låg betalningsvilja kan bero påhyresgästens bristande erfarenhet av för- och nackdelar vid användning av smart teknik. I detandra fallet, då ingen betalningsvilja finns, kan det tolkas som att hyresgästen har krav på attsmarta teknik ska ingå i fastighetsägarens ansvar i framtiden. Vidare är den andra slutsatsen attsmart teknik kopplat till beläggningsmätning och inomhusklimat kan potentiellt genererautökade intäkter för fastighetsägaren. Den sista slutsatsen avser mervärden som smart teknikkan tillföra hyresgäster och fastighetsägare. Till exempel, kan hyresgäster få ett mer effektivt lokalutnyttjande medan fastighetsägare kan få konkurrensfördelar och nöjdare kunder. / Technology is advancing to become smarter at an impressive pace and the real estate industryhas not been excluded. The rental premium of an office premise depends on different attributesof the building, the location, and the terms in the lease agreement in the short-term. This thesisaims to examine the acceptance and willingness to pay (WTP) for smart technology, whichimpacts the attributes of the building. Five themes are chosen as the focus: security and access,occupancy level of the office, indoor climate, app of convenience services for employees andlocalization system of employees. The thesis is based on two concepts: existing empiricalresearch and an explorative study by combining the usage of a qualitative and a quantitativemethod. Semi-structured interviews with actors at the office market, including tenants, ischosen as the qualitative method and was conducted firstly. The survey, or the quantitativemethod, was sent to a sample of tenants in the Stockholm area. With the assumption that tenantslack former experience of smart technology, scenario questions were used to present therelevant technology in both the interviews and the surveys. The respondents’ attitudes differedin both the interviews and survey, regarding the scenario question of accessing the officethrough digital keys, the first theme. The survey results indicated that the tenants WTP weremore or less than today for the proposed solution. Both the interviews and survey show anoverall positive attitude against measuring occupancy with sensors and regulating indoorclimate in real time. Regarding the WTP for occupancy measurement, it was either nothing orlow. The WTP for indoor climate was not more nor less or slightly more in comparison to thecost today. The respondents’ attitudes varied in relation to the app for convenience services andlikewise for the localization system, where the majority of the tenants expressed zero WTP.The first conclusion is that the tenants have an interest for smart technology, whereas the WTPresulted in two general cases. Firstly, an undefined answer or low WTP may be due to lack ofexperience regarding the advantages and disadvantages of the smart technology. On the otherhand, no WTP could be interpreted as a future demand from the tenants, where the propertyowner is responsible for smart technology in the premises. The second conclusion is that smarttechnology with regard to measurement of occupancy and indoor climate can potentiallygenerate additional rental income for the property owner. Lastly, the added value which smarttechnology can accomplish for the tenants is, for example, a more efficient usage of the officepremise. Furthermore, property owners can achieve competitive advantages and more contentcustomers.

Industri 4.0, den fjärde industriella revolutionen, kommer att förändra industriell tillverkning. Ofta diskuteras fördelar och stora företag som är en drivande kraft i industrin; men i denna rapport undersöks utmaningarna som små och medelstora företag ställs mot vid införandet av smart teknik. Dessa företag representerar över 90% av svensk industri och är extremt viktiga för ekonomin vilket är anledningen till varför dessa valdes att undersöka. Rapporten består av ett teoriavsnitt och en empirisk studie. Teorin har tillhandahållits från ett flertal tekniska publikationer och sammanfattningar av tekniska konvent. Empirin är baserad på två intervjuer genomförts och en artikel. En intervju med en civilingenjör och chef vid ett mindre tillverkande företag som producerar belysning. Den andra med en expert inom området för införandet av smart teknik inom SMF, engagerad i olika projekt för detta ändamål och arbetserfarenhet inom ABB Robotics. Artikeln är en stor empirisk studie med flertal chefer inom tillverkningsindustrin. Resultatet är att för Industri 4.0 krävs det att resurser i form av kompetens, ekonomi och maskiner finns. Att produktionsprocessen är standardiserad, det ska finnas tjänster som hjälper företag att införa och utveckla smart teknik och att det finns en hög IT-säkerhet. I dagsläget är det en extrem brist på kunskap och kompetens hos SMF gällande smart teknik och industri 4.0. Intresset för det är vagt om ens existerande. Produktionsprocesserna är intestandardiserade. Slutsatsen är att utmaningarna är bristen på kompetens, processerna inte är standardiserade, och att det är svårt att kunna integrera den teknik som finns med de maskiner som finns. Dessa problem är svåra att undvika men lätta att ta sig förbi. Hjälp med kompetens  finns ochautomatiserade robotar för en produktionsprocess som inte är standardiserade är på marknaden. Det viktigaste är att företagen i största möjliga mån har en vilja att utvecklas. / Industry 4.0, the fourth industrial revolution, will change industrial production as we know it. Too often are the pros along with big companies who are a driving force of this revolution discussed; however, in this report the challenges small and medium sized enterprises face when implementing smart technology will be scrutinized. These companies represent over 90% of the Swedish industry and are extremely important for the economy, which is why this was chosen to be examined. The report is based on one theory chapter and one empirical study. The theory has been obtained from several technical publishes and summaries of technical conventions. The empirical study is based on two interviews and one article. One interview with a boss in a smaller industrial company, that focuses on lightning, who has a Master’s of Science in Engineering. The other interview was conducted with an expert in the area for implementing smart technology in SME, engaged in different projects for this purpose and work experience within ABB Robotics. The article is a large empirical study with multiple managers within manufacturing companies. The result is that for Industry 4.0 it is necessary that resources in the shape of competence, economy and machinery exists. That the manufacturing process in standardised, there must be services that helps companies to implement and develop smart technology, and that  there is high IT-security in place. Today there is an extreme lack in knowledge and competence at SME concerning smart technology and Industry 4.0. The interest in the subject is weak if even existing. The manufacturing processes are not standardised. The conclusion is that the challenges are the lack of competence, the processes are not standardised, and that it's hard to integrate he technology with the existing machines. These problems are hard to avoid but easy to overcome. Assistance with competence are available and automated robots are on the market. The most important aspect is that the companies have, in the greatest extent possible, a will to evolve.

Idag pratas det mycket om smart teknik och man säger att den fjärde industriella revolutionen är på väg. Revolutionen kallas för Industri 4.0 och innebär två tekniska förbättringar, Internet of Things (IoT) och Cyber-Physical Systems (CPS). IoT låter fysiska enheter sammankopplas i ett system med andra enheter med hjälp av elektromagnetiska vågor och CPS ger möjligheten till att få in information från omvärlden och implementera informationen i digital form. När det kommer till implementering i tillverkningsindustrin används begreppen Industrial Internet of Things och Cyber-Physical Production Systems. Arbetet består av en djupgående litteraturstudie och undersöker vad implementering av IoT och CPS i personbilsbranschens tillverkningssystem kan leda till och hur de fungerar i praktiken. Teorin utgår från vetenskapliga artiklar, tidskrifter och journaler samt en studie från Atlas Copco. Eftersom att smart teknik är ett brett ämne och vi behövde förhålla oss till en tidsgräns på 18 veckor avgränsades arbetet till endast IoT och CPS i tillverkande personbilsföretag. Branschen för personbilar valdes för att i jämförelse med andra branscher är både kvaliteten och kvantiteten avgörande. Samtidigt som det produceras många personbilar måste varje personbil uppfylla en rad olika krav och varje enhet utgör en betydande del av kapitalet i företaget. Resultatet visar hur IoT och CPS fungerar som helhet och vad för positiva och negativa konsekvenser implementering av begreppen ger. Av resultatet framgår också att faktorerna produktion, ekonomi och människa ska analyseras som en helhet och inte enskilt för att implementeringen ska vara framgångsrik i tillverkande personbilsföretag. Möjligheterna som IoT och CPS medför är snabbare och exaktare beslut, systemövervakning och insamling, utbyte och analysering av data för personbilsbranschens företag. Den största utmaningen som implementeringen av begreppen medför är datahantering. Det finns en risk att oönskade mottagare får tillgång till konfidentiell information genom bland annat dataläckage och dataintrång. Således bör fokus ligga på att förebygga detta för att få ut fördelarna och samtidigt reducera nackdelarna. Slutsatsen som kan dras av resultatet är att en kombination av IoT och CPS i personbilsbranschens tillverkningssystem skapar ett kommunikationsnätverk bland heterogena enheter som gör att system kan kommunicera och utbyta data med varandra på ett effektivt sätt. Implementering av begreppen leder till minskning av defekter, introduktionskostnader, energianvändning och upplärning för arbetare samt ökad verktygsdrift och produktivitet. / Today, there is much talk about smart technology and it is said that the fourth industrial revolution is on its way. The revolution is called Industry 4.0 and involves two technical improvements, the Internet of Things (IoT) and Cyber-Physical Systems (CPS). IoT allows physical devices to be interconnected in a system with other devices using electromagnetic waves and CPS provides the opportunity to get information from the outside world and implement the information in digital form. When it comes to implementation in the manufacturing industry, the concepts Industrial Internet of Things and Cyber-Physical Production Systems are used. The thesis consists of an in-depth literature study and investigates what implementation of IoT and CPS in the automotive industry's manufacturing system can lead to and how they work in practice. The theory is based on scientific articles, paper and journals, and a study by Atlas Copco. Because smart technology is a broad topic and we needed to relate to a time limit of 18 weeks, the work was limited to IoT and CPS only in manufacturing passenger car companies. The industry for passenger cars was chosen so that, in comparison with other industries, both the quality and the quantity are decisive. While many passenger cars are being produced, each passenger car must meet a variety of requirements and each unit constitutes a significant part of the capital of the company. The result shows how IoT and CPS work as a whole and what positive and negative consequences the implementation of the concepts gives. The result also shows that the factors of production, economy and humanity should be analysed as a whole and not individually in order for the implementation to be successful in manufacturing passenger car companies. The opportunities that IoT and CPS entail are faster and more precise decisions, system monitoring and collection, exchange and analysis of data for the automotive industry's companies. The biggest challenge that the implementation of the concepts entails is data management. There is a risk that unwanted recipients will have access to confidential information through, among other things, data leakage and hacking. Thus, the focus should be on preventing this in order to get the benefits and at the same time reduce the disadvantages. The conclusion that can be drawn from the result is that IoT and CPS in the automotive industry's manufacturing system create a communication network among heterogeneous units that enable systems to communicate and exchange data with each other in an efficient manner. Implementation of the concepts leads to a reduction of defects, introduction costs, energy use and training for workers, as well as increased tool operation and productivity.