I takt med den ökade uppmärksamheten för miljöfrågor under det senaste årtiondet får organisationer högre krav från intressenter om att bli mer miljömedvetna. För att sedan organisationer ska kunna uppnå de miljömål som sätt upp är det nödvändigt att ha en välfungerande intern miljökommunikation. Den miljökommunikation som sker internt inom en organisation grundar sig i dess val av miljömål och miljöstrategi och i miljökommunikationsprocessen kan det uppstå både hinder och möjligheter. I denna studie används SMHI som verklighetsexempel där upplevelser och erfarenheter från intervjupersoner kopplas an till tidigare forskning. Syftet med denna uppsats är således att undersöka vilka faktorer det finns som kan påverka intern miljökommunikation. SMHI står, precis som andra organisationer, inför utmaningen att på bästa sätt kommunicera miljöfrågor internt. Cheferna belyser att hur man kommunicerar miljöfrågor är en pedagogisk utmaning som de ständigt står inför. Enligt informanterna är de viktigaste aspekterna för en välfungerande miljökommunikation att det förs en dialog och att det sker ett samarbete mellan nivåerna samt de olika avdelningarna. Engagemang från alla parter inom organisationen till att vilja arbeta med och kommunicera miljöfrågor var en mycket viktig aspekt som lyftes fram av informanterna själva. Informanterna menar även att valet av kommunikationskanal har en stor påverkan på hur miljöfrågorna kommuniceras och även hur väl de mottas. De hinder som identifieras är att det tidvis blir för mycket envägskommunikation. Dock med tanke på att SMHI är en miljömyndighet med generellt miljöintresserade medarbetare, som ständigt strävar efter förbättring, finns det goda möjligheter till en välfungerande intern miljökommunikation.

<p>Den ostrukturerade dokumenthantering, som idag förekommer på avdelningen Ida på företaget SMHI, gav upphov till detta examensarbete. </p><p>Ett dokumenthanteringssystem har införskaffats till avdelningen. Dokumenthanteringssystemet är en produkt från Microsoft med namnet SharePoint Portal Server (SPS), vilken levererats av WM-data. SPS är relativt ny på marknaden, vilket gör att erfarenheter saknas kring produkten. </p><p>Syftet med dokumenthanteringssystemet är att samla alla dokument på samma plats, vilket gör dem lätt tillgängliga för alla berörda. Förhoppningsvis kommer införandet av ett dokumenthanteringssystem också att innebära att belastningen på övriga filtjänster minskar. </p><p>Examensarbetet bestod i att göra ett förslag till både dokumentstruktur och metadata, som senare skulle implementeras i SPS. </p><p>Dokumentstrukturen skapades med hänsyn till SMHI:s systemförvaltningsmodell. För att vara säker på att strukturen och metadatan skulle fungera i verkligheten, och inte bara på papperet, genomfördes två pilotsystem. Med hjälp av dessa gjordes några förändringar i både struktur och metadata. </p><p>Dokumenthanteringssystemets alla funktioner har under examensarbetets gång utforskats med hjälp av manualer.Vilka dessa funktioner är och hur de fungerar beskrivs i denna rapport. </p><p>Vid användandet av SPS har en hel del brister upptäckts i programvaran. Bristerna är av större eller mindre betydelse för SMHI:s behov. Dessa har dock anmälts till Microsoft, och man hoppas därmed att de blir åtgärdade till nästa version av SPS. </p><p>Examensarbetet har resulterat i ett förslag till dokumentstruktur och ett förslag till metadata. Förslagen implementerades också i dokumenthanteringssystemet, eftersom tiden medgav detta.</p>

Den ostrukturerade dokumenthantering, som idag förekommer på avdelningen Ida på företaget SMHI, gav upphov till detta examensarbete. Ett dokumenthanteringssystem har införskaffats till avdelningen. Dokumenthanteringssystemet är en produkt från Microsoft med namnet SharePoint Portal Server (SPS), vilken levererats av WM-data. SPS är relativt ny på marknaden, vilket gör att erfarenheter saknas kring produkten. Syftet med dokumenthanteringssystemet är att samla alla dokument på samma plats, vilket gör dem lätt tillgängliga för alla berörda. Förhoppningsvis kommer införandet av ett dokumenthanteringssystem också att innebära att belastningen på övriga filtjänster minskar. Examensarbetet bestod i att göra ett förslag till både dokumentstruktur och metadata, som senare skulle implementeras i SPS. Dokumentstrukturen skapades med hänsyn till SMHI:s systemförvaltningsmodell. För att vara säker på att strukturen och metadatan skulle fungera i verkligheten, och inte bara på papperet, genomfördes två pilotsystem. Med hjälp av dessa gjordes några förändringar i både struktur och metadata. Dokumenthanteringssystemets alla funktioner har under examensarbetets gång utforskats med hjälp av manualer.Vilka dessa funktioner är och hur de fungerar beskrivs i denna rapport. Vid användandet av SPS har en hel del brister upptäckts i programvaran. Bristerna är av större eller mindre betydelse för SMHI:s behov. Dessa har dock anmälts till Microsoft, och man hoppas därmed att de blir åtgärdade till nästa version av SPS. Examensarbetet har resulterat i ett förslag till dokumentstruktur och ett förslag till metadata. Förslagen implementerades också i dokumenthanteringssystemet, eftersom tiden medgav detta.

<p>På SMHI hanteras stora mängder geografisk information som idag studeras med tvådimensionella metoder. Flerdimensionella metoder används mycket sparsamt inom verksamheten, trots att de atmosfäriska processerna sker i alla tre rumsdimensionerna och förändras med tiden. Inom SMHI är de allra flesta vana och nöjda med de tvådimensionella visualiseringsmetoderna och känner stor arbetsglädje i dagens arbetssätt. Bland annat är meteorologernas utbildning helt anpassad efter dagens 2D-visualiseringar. Många tycker heller inte att det finns tid att lära sig nya metoder och verktyg samtidigt som det dagliga arbetet måste utföras. De exempel på flerdimensionell visualisering som man haft tidigare, har inte slagit igenom bland annat på grund av ogenomtänkta användargränssnitt samt begränsad prestanda och hastighet hos systemen. De höga kostnader som visualiseringarna tidigare har inneburit i form av dyr hårdvara och mjukvara är en ytterligare orsak till varför flerdimensionella visualiseringar inte används inom SMHI. </p><p>För att ta ställning till användandet av flerdimensionella visualiseringar måste dess mervärde definieras. Mervärde handlar om att addera mer värde till någonting. Det är ett positivt begrepp i bemärkelsen att det möjliggör, avlastar eller ger tydliga fördelar. Gällande mervärdet med 3D är det mycket viktigt att 3D inte användas för sakens skull utan för att förbättra trovärdigheten, förståelsen och förmedlingen av informationen. Flerdimensionella visualiseringar ska ge en ökad effektivitet och ökad kvalitet jämfört med 2D om de ska vara värdefulla att använda. Ofta är det så att kombinationen av 2D tillsammans med 3D ger styrkan. Det handlar alltså inte om att strikt använda det ena eller andra visualiseringssättet. </p><p>Andra företag liknande SMHI har gjort seriösa försök att införa flerdimensionella visualiseringar i det dagliga arbetet. Exempel på tillämpningar där dessa företag har upptäckt det största mervärdet är bland annat vid visualisering av lokala prognoser med högupplöst data (1-16 km upplösning). Andra exempel är när man vill få eller ge mer information, snabbt unna överblicka mycket data, eller i utbildnings-sammanhang och marknadsföringssyften. Flerdimensionella visualiseringar passar också mycket bra när man vill gå tillbaka och kontrollera ett fel i exempelvis en prognos eller modell. </p><p>Slutsatsen från utvärderingarna av de flerdimensionella applikationerna Vis5D och RAVE i 3D visar att systemen skulle vara användbara för speciella sammanhang inom SMHI, som komplement till dagens tvådimensionella visualiseringssystem. Systemen underlättar upptäckten av vissa väderfenomen samt ger entydlig uppfattning om vädrets fördelning i rummet. </p><p>För att införa flerdimensionella visualiseringar i större utsträckning på SMHI är det viktigt att tänka på den inlärningstid och förändringsprocess som krävs för att man ska kunna lära sig att hantera en tredje rumsdimension. Personalen måste se användandet av visualiseringarna som en kompetenshöjning och något som kan tillföra arbetet något positivt. Att hitta fler goda exempel genom pilotstudier eller exjobb är ett sätt som fler kan få upp ögonen för hur flerdimensionella visualiseringar kan se ut och användas.</p>

På SMHI hanteras stora mängder geografisk information som idag studeras med tvådimensionella metoder. Flerdimensionella metoder används mycket sparsamt inom verksamheten, trots att de atmosfäriska processerna sker i alla tre rumsdimensionerna och förändras med tiden. Inom SMHI är de allra flesta vana och nöjda med de tvådimensionella visualiseringsmetoderna och känner stor arbetsglädje i dagens arbetssätt. Bland annat är meteorologernas utbildning helt anpassad efter dagens 2D-visualiseringar. Många tycker heller inte att det finns tid att lära sig nya metoder och verktyg samtidigt som det dagliga arbetet måste utföras. De exempel på flerdimensionell visualisering som man haft tidigare, har inte slagit igenom bland annat på grund av ogenomtänkta användargränssnitt samt begränsad prestanda och hastighet hos systemen. De höga kostnader som visualiseringarna tidigare har inneburit i form av dyr hårdvara och mjukvara är en ytterligare orsak till varför flerdimensionella visualiseringar inte används inom SMHI. För att ta ställning till användandet av flerdimensionella visualiseringar måste dess mervärde definieras. Mervärde handlar om att addera mer värde till någonting. Det är ett positivt begrepp i bemärkelsen att det möjliggör, avlastar eller ger tydliga fördelar. Gällande mervärdet med 3D är det mycket viktigt att 3D inte användas för sakens skull utan för att förbättra trovärdigheten, förståelsen och förmedlingen av informationen. Flerdimensionella visualiseringar ska ge en ökad effektivitet och ökad kvalitet jämfört med 2D om de ska vara värdefulla att använda. Ofta är det så att kombinationen av 2D tillsammans med 3D ger styrkan. Det handlar alltså inte om att strikt använda det ena eller andra visualiseringssättet. Andra företag liknande SMHI har gjort seriösa försök att införa flerdimensionella visualiseringar i det dagliga arbetet. Exempel på tillämpningar där dessa företag har upptäckt det största mervärdet är bland annat vid visualisering av lokala prognoser med högupplöst data (1-16 km upplösning). Andra exempel är när man vill få eller ge mer information, snabbt unna överblicka mycket data, eller i utbildnings-sammanhang och marknadsföringssyften. Flerdimensionella visualiseringar passar också mycket bra när man vill gå tillbaka och kontrollera ett fel i exempelvis en prognos eller modell. Slutsatsen från utvärderingarna av de flerdimensionella applikationerna Vis5D och RAVE i 3D visar att systemen skulle vara användbara för speciella sammanhang inom SMHI, som komplement till dagens tvådimensionella visualiseringssystem. Systemen underlättar upptäckten av vissa väderfenomen samt ger entydlig uppfattning om vädrets fördelning i rummet. För att införa flerdimensionella visualiseringar i större utsträckning på SMHI är det viktigt att tänka på den inlärningstid och förändringsprocess som krävs för att man ska kunna lära sig att hantera en tredje rumsdimension. Personalen måste se användandet av visualiseringarna som en kompetenshöjning och något som kan tillföra arbetet något positivt. Att hitta fler goda exempel genom pilotstudier eller exjobb är ett sätt som fler kan få upp ögonen för hur flerdimensionella visualiseringar kan se ut och användas.

Sogeti is an IT consulting company that’s active in large parts of the world. One of their biggest clients in Sundsvall is SCA Skog. In case of fire risk, SCA parti- cipates in consultation meetings with contractors to determine fire prevention measures. SMHI’s fire forecasts and warnings are a few of the bases that deter- mine when a consultation meeting is to begin. The problem is that the contractor today does not receive an automatic indication of fire risk. The purpose of the project was therefore to investigate SMHI’s services and find a solution to the problem and to find a limit for when a consultation meeting should be initia- ted based on the risk within an area. The solution presented is illustrated by a proof-of-concept model. The work has been carried agile in sprinting. Data has been taken from SMHI for a more detailed documentation over warnings and against MSB for the raw data that is behind fire forecasts so that those can be included in the solution. The project has resulted in an application that supports indication of risk based on a list of coordinates as well as automatic indication to the user’s position. An implementation guide was also created to facilitate a possible further development of the solution. The investigation shows that fire forecasts give a more precise indication of danger, but warnings should not be overlooked, as they indicate a risk of other warnings than fire risk. The solution is only intended to give the contractor an additional tool when making a deci- sion. The responsibility remains with the contractor, but the tool will hopefully allow the right decision to be made. / Sogeti är ett IT-konsultföretag med kontor i många länder. En av deras största klienter i Sundsvall är SCA Skog. Vid brandrisk deltar SCA tillsammans deras entreprenörer i samrådsmöten för att bestämma brandförebyggande åtgärder. SMHI:s brandprognoser och varningar är ett par av de underlag som avgör när ett samrådsmöte ska inledas. Problemet är att entreprenören idag inte får en automatisk indikation för brandrisk. Syftet med projektet blev därför att undersöka SMHI:s tjänster och finna en automatisk lösning samt att hitta en gräns för när ett samrådsmöte bör inledas baserat på brandrisken inom ett område. Den lösning som tagits fram illustreras genom en Proof-of-Concept modell. Arbetet har utförts agilt i sprintar. En datainsamling har utförts mot SMHI för en mer detaljerad dokumentation och mot MSB för den rådata som ligger bakom brandprognoser så att detta kan inkluderas i lösningen. Projektet har resulterat i en applikation som stödjer indikation av risk baserat på geografiska positioner samt automatisk indikation av risk vid en användares position. En implementationsguide togs även fram för att underlätta en möjlig vidareutveckling av lösningen. Undersökningen visar att brandprognoser ger en mer precis indikation på fara däremot bör varningar inte helt förbises då dessa kan indikera risk vid andra varningar än just brandrisk. Lösningen är enbart avsedd att ge entreprenören ett extra verktyg när denne ska ta ett beslut. Ansvaret ligger fortfarande hos entreprenören men en implementation möjliggör att beslut kan tas med gott un- derlag.

Climate change, with a higher temperature, is making the snow covered period shorter in the Swedish mountain region. This represents a threat towards plant species at high altitudes which, due to their sensitivity to temperature changes, will likely lead to a change in plant species composition. The purpose of this study was to determine if there has been any change in vegetation cover in the Swedish mountain region and if temperature has changed, based on data from a long-term monitoring program called National Inventory of Landscapes in Sweden (NILS), and data collected from the Swedish Meteorological and Hydrological Institute (SMHI). The NILS program has conducted three different inventories from 2003 – 2018 in which Sweden is divided into 10 stratums. Further, NILS divided Sweden into 631 survey quadrates (5x5 km), which of 145 were distributed across the Swedish mountain region. Linear regression analysis was used to determine if there had been any change in the average vegetation cover, or in the cover of lichens, mosses and herbs, and to assess if there had been any change in temperature during the sample years 2003 – 2018. The results showed that the vegetation cover in both the sample blocks of 20 m radius and smaller sample areas 0.252 m had no significant change. Neither did the cover of herbs or the average temperature. The period of 2003 – 2018 might have been too short of a period to see any kind of difference in the temperature and the herbs might have a difficult time surviving due to a long drought period and hence they have not been able to increase their average cover. Results of lichens and mosses showed a significant increase in cover which could be because they can withstand drought better than herbs and therefore have a better chance of surviving the rise in temperature. In conclusion I observed no change in the cover of vegetation but there is an increasing cover of lichens and mosses in the Swedish mountain regions. / Klimatförändring med en högre temperatur leder till att den snötäckta perioden är kortare i det svenska fjällområdet. Detta är ett hot mot växtarter som redan befinner sig på gränsen av sin extrema klimatzon och kommer med stor sannolikhet leda till en förändring i kompositionen av växtarter. Syftet med denna studie var att fastställa om det har blivit någon förändring i vegetationstäcket i det svenska fjällområdet och om det finns en förändring i temperaturen med hjälp av data från Nationell Inventering av Landskapet i Sverige (NILS) och data insamlat av Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut (SMHI). NILS programmet har i dagsläge utfört inventering vid 3 olika perioder fördelade mellan 2003 – 2018 och dom har delat upp Sverige i 10 olika stratum där stratum 10 är fjällområdet. Vidare har dom delat in Sverige i 631 inventerings rutor, varav 145 ligger i fjällområdet. Lineär regression analys användes för att se om det blivit någon förändring i täckningen av vegetationen, lavar, mossor och örter, samt för att se om temperaturen förändrats under inventeringsåren 2003 – 2018. Resultatet av täckningen på vegetationen i 20 m radie samt de små provområdena på 0,252 visade inte någon antydan på signifikant skillnad. Det gjorde inte heller resultatet på täckningen av örter eller medeltemperaturen. 2003 – 2018 kan ha varit alldeles för kort för att avgöra om det har blivit någon förändring i medeltemperaturen och örter kan ha de svårare att överleva då torrperioden blivit längre på grund utav den kortare snötäckta perioden. Mossor och lavar hade dock båda en ökning i sin täckning vilket kan förklaras med att många arter kan lagra vätska under en lång tid och har därmed en större chans att överleva en stigande temperatur. Slutsatsen är att sedan 2003 förekommer det inte någon förändring i vegetationstäcket, däremot finns det en ökad täckning av lavar och mossor i det svenska fjällområdet.

<p>I denna uppsats behandlas recipientkontrollen i kustområden och hur den skulle kunna utvecklas. SMHI är en av de aktörer som i egenskap av konsult bidrar med sin kompetens genom att utföra provtagningar och datapresentation för kunders räkning längs de svenska kusterna. </p><p>Syftet med studien är att utreda om kunderna upplever och uttrycker ett behov att få hjälp med att tolka information från recipientkontrollen. För att utreda vad kundernas behov och önskemål är gjordes en enkätundersökning, vilken gick ut till samtliga medlemmar av Kalmar Kustvattenkommitté, västra Hanöbuktens vattenvårdsförbund, Öresunds vattenvårdsförbund, Blekingekustens vattenvårdsförbund samt Bohuskustens vattenvårdsförbund. </p><p>Med utgångspunkt från avnämares behov kommer jag att undersöka möjligheterna att förbättra informationsförmedlingen med hjälp av statistiska analysmetoder och SMHI:s eget modellverktyget Kustzon 2.1. Användningen av statistiska hjälpmedel i samband med recipientkontrollen är inte så utbredd på SMHI idag. Därför ansåg jag att denna aspekt var särskilt intressant att titta närmare på. I studien ger jag förslag till analysmetoder (Mann-Whitneys test, Kendalls tau samt trendtest enligt Mann-Kendall) som kan bli användbara i recipientkontrollarbetet. </p><p>I diskussionsdelen förs ett resonemang kring vilka möjligheter och begränsningar som visat sig med de analysmetoder som tagits upp. Diskussionsdelen avslutas med några konkreta förslag till förbättringar på just SMHI:s redovisning av recipientkontrollen.</p>

Geodata finns idag tillgängligt via geodataportaler runt om i världen. På dessa geodataportaler beskrivs datamängder och tjänster som kommer från olika myndigheter. Geodatasamverkan har uttryckt intresse för att kunna beskriva realtidsresurser på dessa portaler med hjälp av metadata. Utifrån ett samarbete mellan SMHI och Lantmäteriet har denna studie tagits fram där en dynamisk realtidsresurs från SMHI testas beskrivas med Geodataportalens nuvarande struktur. Befintlig litteratur har undersökts för att presentera en bakgrund. Studien ger läsaren en god inblick i hur Geodataportalen fungerar samt hur den arbetar mot metadataprofilen. Studien tar även upp konceptet Sensor Web som metod för insamling av sensordata samt Sensor Web Enablement paketeringen och vilka specifikationer den innehåller. I den praktiska biten utvecklades en importfunktion som används för att befolka vår databas. Denna databas används sedan som grund för vår karttjänst som sedan visas på Geodataportalen. I den teoretiska biten togs tre nya förslag på metadataelement fram, dessa är insamlingsfrekvens, mätningsfrekvens och uppdateringsfrekvens. Dessa skall hjälpa att beskriva dynamiska resurser på Geodataportalen. Slutligen diskuteras våra resultat och ger förslag på metadataelement som bör tilläggas till metadataprofilen samt brister och utvecklingsmöjligheter på vår applikation.

Blitzortung is a non-commercial lightning detection system intended for recreational use only. In this thesis the performance of the Blitzortung system is evaluated in order to see to which extent it can be compared to a high performance commercial lightning detection system for use in Sweden. Also a graphical tool for visualising lightning strikes detected by Blitzortung on maps containing an electric grid with the related infrastructure is proposed. The evaluation is accomplished by comparing lightning data registered by Blitzortung with lightning data from the national lightning locating system provided by the Swedish meteorological institute. By analysing lightning data from the lightning high-season in Sweden between the year 2012-2016, and by conducting a more in depth evaluation of the system based on data from 2016, the Blitzortung system performance is evaluated. Results for calculated flash density and flash rate density suggests that the Blitzortung system is improving over the study time, which is probably due to the fact that the number of sensors in Sweden has increased from a single station in 2012 to 30 stations in 2016. The performance evaluation show a relative detection efficiency of 34 % for strokes correlated between the systems in relation to the total strokes detected by SMHI. For strokes detected south of latitude 61 in Sweden the relative DE (detection efficiency) is 44.7 %, and for CG(cloud-toground) strokes it is 43.0 %. If only CG-strokes south of latitude 61 is considered the corresponding value is 55.1 %. The performance of the Blitzortung-system seems to be depending on the number of sensors in the region of interest. The relative positional error between the networks south of latitude 61 was shown to have a smaller median error of 1750 m and an upper quartile on 3350 m, compared to north of latitude 61 where the median error was 2780 m and the upper quartile 5900 m. The results indicates a systematic directional error for correlated strokes between the systems. It is also shown that the included parameters for Blitzortung strokes could not be used in any meaningful way for predicting positional errors between the networks.