<p>Detta examensarbete handlar om estetik. Huvudsyftet med arbete var att synliggöra på vilka sätt lärare ser på den estetiska verksamheten i skolan. Den lärarkategori som vi valt att rikta in oss på är högstadielärare som undervisar inom SO-blocket. Anledningen till att vi i detta arbete valt att fokusera på det estetiska området inom skolan berodde framförallt på den omorganisation som skedde inom lärarutbildningen under det tidiga 2000-talet. Omorganisationen innebar, för det estetiska området, att ett större fokus kom att riktas på den estetiska verksamheten än vad som tidigare varit fallet. </p><p>Av den anledningen har vi haft för avsikt att skapa oss en bild över hur pass väl den estetik som lyfts fram för blivande lärare i den nya lärarutbildningen, som kom till i samband med omorganisationen, kommit att påverka nyutexaminerade SO-lärares uppfattningar av och inställningar till estetisk användning i sin SO-undervisning.</p><p>Utifrån den forskning som bedrivits, framförallt under de senaste två decennierna, kring vilka fördelar som estetiken medför för elevers inlärning och utveckling, samt hur estetiken används i dagens svenska skola har vi utvecklat två huvudbegrepp som ligger till grund för vårt resultat. Dessa begrepp har vi valt att kalla den restriktiva estetiken och den utvecklande estetiken. Anledningen till att vi gett dem dessa namn handlar om att de ganska så tydligt förmedlar hur estetiken i den svenska skolan används eller borde användas. Inom den restriktiva estetiken, som genomsyrar den svenska skolan, utnyttjas estetiken inte till fullo anser forskarna. Den utvecklande estetiken handlar således om vad skolan och alla dess aktörer skulle behöva tänka på och förändras för att estetiken ska kunna utnyttjas till fullo. </p><p>Resultatet av vår studie visar på en ganska så hög osäkerhet kring begreppet estetik och hur det ska definieras. Vi kom även fram till att SO-undervisningen genomsyras av estetiska inslag, men att dessa inslag framförallt är av en modest typ, vilket är en del av den restriktiva estetiken.</p>

Detta examensarbete handlar om estetik. Huvudsyftet med arbete var att synliggöra på vilka sätt lärare ser på den estetiska verksamheten i skolan. Den lärarkategori som vi valt att rikta in oss på är högstadielärare som undervisar inom SO-blocket. Anledningen till att vi i detta arbete valt att fokusera på det estetiska området inom skolan berodde framförallt på den omorganisation som skedde inom lärarutbildningen under det tidiga 2000-talet. Omorganisationen innebar, för det estetiska området, att ett större fokus kom att riktas på den estetiska verksamheten än vad som tidigare varit fallet. Av den anledningen har vi haft för avsikt att skapa oss en bild över hur pass väl den estetik som lyfts fram för blivande lärare i den nya lärarutbildningen, som kom till i samband med omorganisationen, kommit att påverka nyutexaminerade SO-lärares uppfattningar av och inställningar till estetisk användning i sin SO-undervisning. Utifrån den forskning som bedrivits, framförallt under de senaste två decennierna, kring vilka fördelar som estetiken medför för elevers inlärning och utveckling, samt hur estetiken används i dagens svenska skola har vi utvecklat två huvudbegrepp som ligger till grund för vårt resultat. Dessa begrepp har vi valt att kalla den restriktiva estetiken och den utvecklande estetiken. Anledningen till att vi gett dem dessa namn handlar om att de ganska så tydligt förmedlar hur estetiken i den svenska skolan används eller borde användas. Inom den restriktiva estetiken, som genomsyrar den svenska skolan, utnyttjas estetiken inte till fullo anser forskarna. Den utvecklande estetiken handlar således om vad skolan och alla dess aktörer skulle behöva tänka på och förändras för att estetiken ska kunna utnyttjas till fullo. Resultatet av vår studie visar på en ganska så hög osäkerhet kring begreppet estetik och hur det ska definieras. Vi kom även fram till att SO-undervisningen genomsyras av estetiska inslag, men att dessa inslag framförallt är av en modest typ, vilket är en del av den restriktiva estetiken.

<p>I detta arbete diskuteras användningen av skönlitteratur i SO-undervisningen i år 4-6. Arbetet bygger dels på en litteraturstudie, dels på en intervjuundersökning. I litteraturstudien analyseras didaktisk litteratur som behandlar frågor kring skönlitterär läsning i SO-undervisning. Den skönlitterära texten beskrivs i denna litteratur genomgående som ett viktigt komplement till läromedlen för att undervisningen skall uppnå de mål som kursplanerna formulerar för SO-undervisningen, såsom förståelse för andra människor och kulturer, upplevelse av mening och sammanhang. Skönlitteraturens möjligheter att väcka intresse för och konkretisera allmänmänskliga och samhälleliga förhållanden framhålls också. I intervjustudien, som bygger på intervjuer med åtta aktiva lärare, framkommer att lärarnas motiveringar för att använda skönlitteratur i undervisningen rimmar väl med de som återfinns i den didaktiska litteraturen. Lärarnas motiveringar tycks dock vara mer erfarenhetsbaserade än teoriförankrade.</p>

I detta arbete diskuteras användningen av skönlitteratur i SO-undervisningen i år 4-6. Arbetet bygger dels på en litteraturstudie, dels på en intervjuundersökning. I litteraturstudien analyseras didaktisk litteratur som behandlar frågor kring skönlitterär läsning i SO-undervisning. Den skönlitterära texten beskrivs i denna litteratur genomgående som ett viktigt komplement till läromedlen för att undervisningen skall uppnå de mål som kursplanerna formulerar för SO-undervisningen, såsom förståelse för andra människor och kulturer, upplevelse av mening och sammanhang. Skönlitteraturens möjligheter att väcka intresse för och konkretisera allmänmänskliga och samhälleliga förhållanden framhålls också. I intervjustudien, som bygger på intervjuer med åtta aktiva lärare, framkommer att lärarnas motiveringar för att använda skönlitteratur i undervisningen rimmar väl med de som återfinns i den didaktiska litteraturen. Lärarnas motiveringar tycks dock vara mer erfarenhetsbaserade än teoriförankrade.

Studien undersöker på sex olika skolor hur en SO- lärare upplever de befintliga möjligheterna för samarbete och kompetensutveckling inom SO- ämnena. Syftet med studien är att studera hur lärarna upplever att den nuvarande SO- undervisningen förbättras av samarbete och kompetensutveckling. SO- undervisningen är central i undersökningen eftersom det är den som planering av kompetensutveckling och samverkan bör utgå ifrån. För att studera detta intervjuades sju lärare, en från vardera av en mindre kommuns mellanstadieskolor samt högstadieskola. Studiens analys gjorde med stöd från teori på området; SO- didaktik, kompetensutveckling och samarbete. För att studera hur SO- undervisningen ser ut används Christina Odenstads[1] teori om SO- didaktik. Knud Illeris[2] definition av kompetensutveckling och Ulf Blossings[3] teori om hur förbättringsarbetet bör ske används för att belysa lärarnas upplevelser av befintlig kompetensutveckling. Jon Ohlsson[4] hjälper studien att belysa hur det befintliga samarbetet ser ut och bör utformas. Jonas Aspelins och Sven Perssons[5] teori om relationell pedagogik inkluderas för att belysa hur kollegialt lärande påverkar skolutvecklingen. Den insamlade data tolkades sedan utifrån en deduktiv forskningsansats. Resultatet visar att samarbetet hämmas av skolans organisatoriska förutsättningar. Det ges varken tid eller utrymme för samverkan. Lärarna upplever heller inte att kompetensutvecklingen riktas mot SO- ämnena. Varken det nuvarande samarbetet eller kompetensutvecklingen anser lärarna bidra till att förbättra SO- undervisningen. Det finns inget forum för kollegialt lärande inom SO- ämnena, vilket enligt studiens teoretiska grund ger ett ineffektivt förbättringsarbete. [1] Odenstad, 2011, Ämnesdidaktik för SO- ämnena. [2] Illeris, 2013, Kompetens- Vad? Hur? Varför? [3] Blossing, 2009, Kompetens för samspelande skolor – om skolorganisationer och skolförbättring. [4] Ohlsson, 2004, Arbetslag och lärande – lärares organiserande av samarbete i organisationspedagogisk belysning. [5] Aspelin &amp; Persson, 2013, Om relationell pedagogik.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare i årskurs 1-3 uppfattar begreppet hållbar utveckling samt undervisning om hållbar utveckling i So-ämnena och dess relevans för elever i årskurs 1-3. Vidare syftar studien till att undersöka hur lärare beskriver att de planerar och genomför undervisning om hållbar utveckling i So-ämnena i årskurs 1-3. Studiens syfte besvaras med hjälp av en kvalitativ metod i form av intervjuer med lärare. Resultatet visar att lärare ser på hållbar utveckling och undervisning kring detta utifrån tre perspektiv som i studien benämns som miljö, socialt perspektiv samt ett omfattande begrepp. Det mest framträdande perspektivet är miljö följt av ett socialt perspektiv. Genom undervisning kopplat till hållbar utveckling i So får eleverna lära sig om hur man tar hand om naturen men även om sociala och samhälleliga frågor. Undervisningen bidrar även till att eleverna får kunskaper om demokrati samt till att ge eleverna förståelse för andra människors situation. I studien framkommer att lärare ser undervisning om hållbar utveckling som relevant för elever i årskurs 1-3 gällande miljö och sociala frågor. / <p>SO</p>

Syftet med undersökningen är att studera undervisningen i SO inom en pedagogisk riktning, Freinetpedagogiken, där olika arbetssätt belyses för att stimulera lusten till lärande. Genom att studera undervisningen på en Freinetskola har jag sökt svar på frågor om vad som är viktigaste mål för SO-undervisningen, hur undervisningen organiseras och vilken syn lärare och elever har på SO.

Syftet med vår systematiska kunskapsöversikt är att analysera och jämföra olika vetenskapliga verk för att se hur en lärare kan arbeta för att främja andraspråkselevers språk och kunskapsutveckling. Vi har därför använt oss av olika databaser som är inriktade på de områderna vi skriver om för att få en gynnsam sökresultat som möjligt. Sammanfattnningen av detta blev att vi skrev om doktorsavhandlingar, artiklar och bokkapitel som kunnde hjälp oss besvara vår frågeställning. Resultatet som vår kunskapsöversikt gav  är att det finns en rad olika förändringar som en lärare kan göra på klassrumsnivå för att främja andraspråkselevers kunskapstuveckling. Ett mer inkluderade arbetssätt leder till att bättre relationer mellan lärare och elev vilket leder till ett bättre klassrum och kunskapmiljö. Det underlättar även för läraren när den planerar sin undervisning så den blir en tillgång till alla elever. Idag finns det en del hinder samt problematik i hur vi tillgodoser andraspråkselever men vi ser positivt på att kunna göra en förändring på klassumsnivå att involvera och tillgodose alla våra elever som framtida lärare.

Syftet med studien är att fördjupa kunskapen om i vilken utsträckning och i vilka sammanhang livsfrågor, etik och moral förekommer i F-3-lärares SO-undervisning. Vi har använt oss av en kvalitativ studie och ett perspektiv hämtat i sociokulturell och ämnesdidaktisk teori. Resultatet visar i vilken utsträckning och i vilka sammanhang livsfrågor, etik och moral förekommer. Slutsatsen är att lärare behöver förstå problematiken som kan uppkomma om de inte bearbetar elevernas frågor när de dyker upp och inte heller planerar ämnesinnehållet om livsfrågor. Om lärarna inte bearbetar detta kan det leda till att eleverna inte utvecklar någon djupare kunskap om livsfrågor. Genom att arbeta varierat och ämnesövergripande skulle livsfrågor, etik och moral få den plats den behöver i undervisningen utan att de övriga skolämnena blir lidande.

<p>För att integreras i samhället och för att kunna ta del av medborgerliga rättigheter krävs goda språkkunskaper. Goda språkkunskaper är också ett måste för att invandrarelever ska kunna tillgodogöra sig undervisningen i skolan på ett tillfredsställande sätt. Syftet med det här examensarbetet är att undersöka språkförståelsen hos grundskoleelever med invandrarbakgrund. För att uppnå vårt syfte har vi gjort dels en litteraturstudie, dels en undersökning av språkförståelse hos elever i nionde klass. Av litteraturstudien framgår att många elever med invandrarbakgrund har brister i det svenska språket. Det framgår även att det är lätt att överskatta många invandrarelevers färdighet i svenska, eftersom de klarar talspråket bra. Många gånger saknar dock invandrarelever djupare kunskap i det svenska språket och de har även brister i ordförrådet. I vår undersökning ingår 10 svenska elever och 10 elever med invandrarbakgrund, slumpmässigt utvalda från en skola. Dessa genomförde tester av ordförståelse, textförståelse och begreppsförståelse baserat på en lärobokstext i historia. Resultaten visar på en sämre språkförståelse i svenska hos invandrareleverna jämfört med de svenska eleverna. Skillnaden mellan de båda grupperna är speciellt markant när det gäller ordförståelse.</p>