<p>Föreliggande undersökning innehåller en intervjustudie med sex lärare som handlar om Internet i SO-undervisningen. De intervjuade lärarna består av två kategorier lärare, dels är det lärare som använder Internet i sin SO-undervisning dels är detlärare som valt att inte använda Internet i sin SO-undervisning. Studien belyser vilka argument som ligger bakom varför eller varför inte lärare väljer att använda Internet i sin undervisning. Den beskriver vilka som är styrkorna respektive svagheterna med att använda Internet i SO-undervisningen. Den belyser även hur lärare använder Internet i SO-undervisningen. Slutligen belyser studien Internets betydelse för internationalisering av undervisningen.</p>

Föreliggande undersökning innehåller en intervjustudie med sex lärare som handlar om Internet i SO-undervisningen. De intervjuade lärarna består av två kategorier lärare, dels är det lärare som använder Internet i sin SO-undervisning dels är detlärare som valt att inte använda Internet i sin SO-undervisning. Studien belyser vilka argument som ligger bakom varför eller varför inte lärare väljer att använda Internet i sin undervisning. Den beskriver vilka som är styrkorna respektive svagheterna med att använda Internet i SO-undervisningen. Den belyser även hur lärare använder Internet i SO-undervisningen. Slutligen belyser studien Internets betydelse för internationalisering av undervisningen.

Studiens syfte var att undersöka vad som menas med ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt inom SO i grundskolans tidiga år ur ett lärarperspektiv. Ambitionen var att synliggöra lärares tankar, arbete och erfarenheter för att skapa förståelse för hur språk- och kunskapsutveckling i SO möjliggörs för yngre elever. Studiens syfte och frågeställningar besvarades med hjälp av en kvalitativ metod i form av intervjuer av lärare undervisande i årskurs 1-3. Resultatet visar att lärarna bedriver ett arbete där eleverna ses som deltagare snarare än mottagare i kunskapsprocessen. Elevers erfarenheter och eget språk utgör en grund i undervisningen som sedan utvidgas mot ett mer vetenskapligt och kollektivt angreppssätt på det samhällsvetenskapliga fältet. Interaktion med ämnesinnehåll och mellan undervisningsdeltagare genom en mängd olika språkliga uttryck är en central beståndsdel i den undervisning som eftersträvas. Resultatet indikerar att flertalet lärare i studien har ett vidgat synsätt på elevers språk- och kunskapsutveckling då en ambition att engagera elevernas alla sinnen för att skapa förståelse för det samhällsvetenskapliga fältet uttalas. I studien framkommer dessutom en strävan efter att skapa undervisning som gynnar elevers lärande i nuet, men också en strävan efter att skapa livslång kunskap som möjliggör elevers framtida samhällsdeltagande. / <p>SO</p>

Studien syftar till att belysa hur åtta grundskollärare F-3 beskriver att de arbetar med studiebesök i So-undervisningen. Studiebesök och undervisning på annan plats än i klassrummet är enligt forskning positivt för elevers kunskapsutveckling. Studien har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer av legitimerade grundskollärare. Resultatet visar att alla tillfrågade lärare ställer sig positiva till att använda sig av studiebesök i undervisningen. Emellertid visar även resultatet att mängden studiebesök som lärarna genomför skiljer sig åt beroende på olika påverkansfaktorer. Studien har tolkats med hjälp av det pragmatiska perspektivets syn på undervisning som innebär att teori och praktik ska samspela med varandra samt att undervisningen ska bygga på elevernas tidigare erfarenheter.

Syftet med studien var att synliggöra och diskutera hur lärare uppfattar begreppet formativ bedömning i relation till undervisningen i de samhällsorienterade ämnena. För att besvara studiens syfte samt frågeställningar genomfördes semistrukturerade intervjuer med sammanlagt sex lärare som undervisade i de samhällsorienterande ämnena i årskurs 4–6. Resultatet visar att samtliga lärare hade relativt god kännedom kring begreppet formativ bedömning och angav att de använder detta i sin undervisning. Samtliga lärare förhöll sig även positiva till begreppet och var övertygade om dess positiva inverkan på elevernas kunskapsutveckling. Resultatet tyder dock på en viss osäkerhet kring de olika strategierna och tendenser till att de främst används som ett komplement till övrig undervisning istället för att vara något som genomsyrar hela undervisningen har visat sig. Det har även framkommit att lärarnas utbildning inom detta område är liten vilket kan vara en bidragande faktor till svårigheten att implementera det i deras egen undervisning.

Migrationskrisen som inträffade hösten år 2015, flydde över en miljoner människor till Sverige för att söka asyl på grund av oroligheter i hemlandet (Utredningen om migrationsmottagandet, 2015). Sedan den stora migrationskrisen i Sverige år 2015 har många människor under de senaste åren invandrat till Sverige. Denna händelse har haft en stor påverkan på skolorna i landet. Många nyanlända elever har tagits emot av olika skolor i Sverige under åren. För många av dessa nyanlända elever är skolan en viktig grund för att inkluderas och klara sig i samhället.   Syftet med denna studie är att undersöka vad forskningen säger om hur man kan undervisa om svåra begrepp i SO-undervisningen för nyanlända elever i årskurs 1–3. I denna studie används vetenskapliga artiklar samt vetenskaplig litteratur för att kunna besvara detta syfte. Resultatet i vår studie visar att det finns olika språkliga stöttningar som lärare i SO-ämnet kan använda sig av för att bidra till språkutveckling bland nyanlända elever. Stödet av en modersmålslärare samt resurser som visuellt stöd och grupparbete spelar en viktig roll för att nyanlända elever ska kunna utveckla ett vardagsspråk samt ett skolspråk inom SO-undervisningen.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att ta reda på vilken betydelse språket har inom de samhällsorienterade ämnena. Detta gör vi genom att ta reda på vad forskningen hittills visat om språkutvecklande arbetssätt inom SO-ämnena och vad det bidrar med för elevers språk- och kunskapsutveckling. Vi valde att fördjupa oss kring detta på grund av att det ställs höga krav på elevers språkliga förmåga i ämnena geografi, samhällskunskap, religion och historia. Kunskapsöversikten kommer även beröra vilka språkliga tillvägagångssätt som kan användas i undervisningen. Vi har genom olika databaser funnit forskning i form av vetenskapliga artiklar, rapporter och refereegranskade bokkapitel. Den forskning som vi tagit del av har visat att språkutvecklande arbetssätt i alla de samhällsorienterade ämnena är viktig och givande både för elevers språkutveckling och kunskapsutveckling inom de samhällsorienterade ämnena. Vi har kommit fram till att det ställs krav på att lärare har kunskap kring språkutvecklande arbetssätt i SO-undervisningen.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att analysera relevant forskningsunderlag som behandlar ämnesövergripande undervisning i SO. Kunskapsöversikten kommer att besvara frågan: “Vad säger forskning om ämnesövergripande undervisning inom SO-ämnena?”. Detta arbete presenterar, undersöker och jämför vetenskapliga texter med utgångspunkt i ämnesrelaterad forskning. Sökningar i olika databaser har resulterat i ett brett utbud av källor som berör ämnet. Kunskapsöversikten är uppbyggd av vetenskapliga artiklar och avhandlingar. Genom hela vår kunskapsöversikt är det tydligt att ämnesövergripande undervisning skapar en helhet och ett sammanhang. I kunskapsöversiktens slutsats presenteras en sammanfattning utifrån arbetets övergripande frågeställning. Ämnesövergripande undervisning kan bidra till en ökad förståelse hos eleverna men arbetssättet ställer högre krav på lärare utifrån en bedömningsaspekt.

Denna studie syftar till att synliggöra hur F-3 lärare använder sig av skönlitteratur som ett komplement till övriga läromedel i SO-undervisningen, med särskilt fokus på hur de tänker kring att välja skönlitteratur samt på de värden och normer som representeras och reproduceras utifrån den valda litteraturen. Forskning visar att skönlitteratur kan öka elevers kulturella medvetenhet likväl som befästa kulturella stereotyper. En av anledningarna till att använda skönlitteratur som komplement till traditionella läromedel är att skönlitteraturen levandegör och därmed engagerar eleverna i de ämnen som avhandlas. Studiens slutsats är att det finns en stor utvecklingspotential kring användandet av skönlitteratur inom SO-ämnet både som helhet och kring medvetenheten om vilka normer och värden de förmedlar och reproducerar. / <p>SO</p>

Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka vad forskning säger om vilka effekterkooperativt lärande kan ha på SO-undervisning i skolan. Vi har identifierat relevant forskning iolika databaser med hjälp av ämnesrelaterade sökord. Detta har resulterat i olika vetenskapligaartiklar, avhandlingar och studier som berör vårt område. Detta har sedan sammanställts för attkunna klarlägga effekterna i kooperativa arbetsmetoder. Effekterna har visat sig vara tydligtpositiva för användandet av kooperativt lärande både på individ- och gruppnivå.Samarbetsaspekten inom metoden har klara fördelar för elevernas sociala förmåga ochansvarstagande. Det kooperativa lärandet är något som alla elever gynnas av, oavsettkunskapsnivå. Metoden ställer stora krav på läraren vid applicering av arbetssättet då det krävsen viss kompetens och kunskap i genomförandet för att få den önskade effekten och resultatet.