<p>Undersökningen bygger på intervjuer av fem lärare på tre olika skolor om hur de använder Internet i sin SO-undervisning. Studien är gjord i Borås på skolor med varierande grad av tillgång på datorer med uppkoppling. Studien beskriver hur lärare använder Internet och belyser vilka möjligheter och problem det innebär.</p>

Undersökningen bygger på intervjuer av fem lärare på tre olika skolor om hur de använder Internet i sin SO-undervisning. Studien är gjord i Borås på skolor med varierande grad av tillgång på datorer med uppkoppling. Studien beskriver hur lärare använder Internet och belyser vilka möjligheter och problem det innebär.

För att integreras i samhället och för att kunna ta del av medborgerliga rättigheter krävs goda språkkunskaper. Goda språkkunskaper är också ett måste för att invandrarelever ska kunna tillgodogöra sig undervisningen i skolan på ett tillfredsställande sätt. Syftet med det här examensarbetet är att undersöka språkförståelsen hos grundskoleelever med invandrarbakgrund. För att uppnå vårt syfte har vi gjort dels en litteraturstudie, dels en undersökning av språkförståelse hos elever i nionde klass. Av litteraturstudien framgår att många elever med invandrarbakgrund har brister i det svenska språket. Det framgår även att det är lätt att överskatta många invandrarelevers färdighet i svenska, eftersom de klarar talspråket bra. Många gånger saknar dock invandrarelever djupare kunskap i det svenska språket och de har även brister i ordförrådet. I vår undersökning ingår 10 svenska elever och 10 elever med invandrarbakgrund, slumpmässigt utvalda från en skola. Dessa genomförde tester av ordförståelse, textförståelse och begreppsförståelse baserat på en lärobokstext i historia. Resultaten visar på en sämre språkförståelse i svenska hos invandrareleverna jämfört med de svenska eleverna. Skillnaden mellan de båda grupperna är speciellt markant när det gäller ordförståelse.

Studien efterfrågar en förståelse om lärares arbete med de utmaningar som finns inom geografiundervisningen i klasser där det går nyanlända elever. Vidare även kunskap om hur klassens undervisning påverkas samt hur lärarens lektioner genomförs när de här förutsättningarna existerar. För att förstå hur lärares utmaningar ser ut och vidare vilka strategier de har för att bedriva undervisningen inom geografi med efter dessa förutsättningar, genomfördes tre semistrukturerade djupintervjuer på grundskolor i Uppsala. Resultatet och innehållet visar de dilemman som rör klasser med nyanlända elever inom svenska skolan och berättar hur lärarnas strategier fungerar under de här lektionstillfällena. Strategierna som lärare använder syftar till att ge alla elever den undervisning de har rätt till enligt svensk lag. De arbetar för att få eleverna att förstå grundläggande kunskaper och olika begrepp, vilket de gör genom att arbeta mycket med begreppsförklaring och repetition. Ibland i den grad att andra elever i klassen ges undervisning på ett sätt som de inte tycker är tillfredsställande. Resultatet visar att i klasser som undervisas i geografi som har nyanlända elever, kan andra elever blir understimulerade och efterfrågar mer dynamik i undervisningen. Lärare påtalar att undervisningstakten stagnerar och att de inte hinner med efterfrågat kursplansinnehåll.

Syftet med denna studie är att fördjupa kunskapen om hur lärare i f-3 arbetar med livsfrågor kopplat till konflikthantering mellan elever. Denna studie har en kvalitativ ansats med ett teoretiskt perspektiv som utgår från fenomenologin. Resultatet visar vilka typer av konflikter som förekommer i skolan, vilka verktyg lärare ger till sina elever för att de ska kunna hantera sina egna konflikter och vilka möjligheter detta ger. Slutsatsen är att lärare i årskurs f-3 arbetar med livsfrågor kopplat till konflikthantering mellan elever genom att arbeta in en trygg grupp, för att motverka konflikter som bland annat uppstår om regler i lekar på raster. Detta görs med hjälp av bland annat värdegrundsarbete och fiktiva fall där eleverna får vara delaktiga i att hitta lösningar. Genom att arbeta både förberedande med att undervisa om konflikthanteringsmetoder och i situationen genom exempelvis bildstöd, frigörs tid för lärare att planera och genomföra undervisning som annars blir lidande.

Denna studie har som utgångspunkt att undersöka hur lärare i SO-ämnen (Samhällskunskap, Historia, Geografi, Religion) arbetar med ett språkutvecklande arbetssätt. Syftet är att synliggöra hur verksamma SO-lärare arbetar för att ge stöd för att utveckla elevernas språkliga förmågor i undervisningen. Det inslamade materialet utgör grunden för att kunna synliggöra vilka lärandeteorier som genomsyrar undervisningen. Samtliga fyra lärare som deltagit i form av intervjuer till detta arbete är verksamma SO-lärare och arbetar på olika grundskolor på högstadiet (årskurs 7-9). Resultatet visar på att samtliga lärare arbetar med ett språkutvecklande arbetssätt med olika metoder och att arbetssättet till stor del är en integrerad del av undervisningen. Däremot är det svårt att dra tydliga paralleller till vilken lärandeteori som styr undervisningen.

En stor utmaning i SO-undervisningen är mötet med andraspråkselever. Allt oftare ställs lärare inför det faktum att elever ännu inte behärskar sin svenska i den utsträckning som skolan faktiskt kräver. Lärarna utmanas därför i sin profession att möta de här elevernas skilda behov; framför allt då oförberedda lärare ser till andraspråkselever såsom problem och brister, snarare än som språkliga resurser och möjligheter. Risken med detta bristande perspektiv är att andraspråkselever enbart får ta del av den ordinarie undervisningen, helt utan anpassningar, och att de då hämmas i sin språkutveckling. Av denna anledning har vi valt att undersöka huruvida lärare väljer att arbeta med anpassningar i sin SO-undervisning, samt ifall de anser att de är utbildade i att göra detta. Vår studie belyser även de två utmaningar lärare upplever är störst i undervisningssituationer för andraspråkselever: språket och dess begrepp. Vårt resultat baseras på den information som erhölls genom intervjuer med fem olika SO-lärare. Vid analysen av det insamlade materialet nådde vi slutsatsen att lärare bör besitta ett resursperspektiv, då ett sådant perspektiv inte enbart gynnar andraspråkselever utan även samtliga individer i klassrummet. Lärare som arbetar utifrån ett resursperspektiv, arbetar efter Vygotskijs grundtanke som gör gällande att språk är grunden för kunskapsbildning. På så vis arbetar man även i enlighet med läroplanen då denne genomsyras av det sociokulturella perspektivet. Studien visar att det inte enbart är andraspråkselever som tillägnar sig kunskaper i ett klassrum som kännetecknas av ett resursperspektiv, utan även att vi som lärare har mycket att lära av dem. På så vis blir andraspråkselever en kunskapskälla beträffande hur lärare kan åstadkomma en undervisning som gynnar alla elever.

Svenska skolor står ständigt inför tuffa utmaningar att främja alla elevers lärande. Pedagoger har kravet att skapa strategier för att främja elevers språk- och kunskapsutveckling. Detta gäller alla pedagoger och inte enbart språklärare. Eftersom språket har en central betydelse i elevernas utveckling så innebär det att språk- och kunskapsutvecklande undervisningar bör prioriteras för att eleverna ska kunna utveckla ett mer ämnesspecificerat språk. Varje ämne kännetecknar ett specificerat språk som eleverna måste besegra för att kunna uppnå målen. Skolverket (2019) beskriver att pedagoger ska arbeta lika mycket med ämneskunskaper som språkutveckling för att elever ska kunna utveckla ett mer akademiskt språkbruk. Detta ställer höga krav på pedagogerna, inte minst i de samhällsorienterande ämnen som har höga språkliga krav. Syftet med vår studie är att undersöka hur lärare i SO-ämnena upplever ett språkutvecklande arbetssätt i förhållande till elevers förutsättningar. Vi har utfört sex kvalitativa intervjuer på skolor i olika kommuner. Syftet med att utföra intervjuerna på olika skolor var för att undersöka likheter och skillnader mellan lärarna. Vår studie visar att samtliga lärare strävar efter ett språkutvecklande arbetssätt i SO-undervisningen. Lärarna använder sig av liknande strategier för att utveckla elevers språk- och ämneskunskaper. Men vårt resultat visade även på skillnader mellan de olika skolorna och svårigheter i form av resursbrist och stora elevgrupper.

Studien syftar till att undersöka vilka arbetssätt och material lärare använder sig av i SO- undervisningen för att utveckla elevers ämnesspråk och ämneskunskaper, samt vilka effekter lärare menar att dessa arbetssätt har på elevers språk- och kunskapsutveckling. I studien presenteras bland annat det sociokulturella perspektivet på lärande. Med utgångspunkt i detta har vi intervjuat fem lågstadielärare som arbetar på två olika grundskolor i en kommun i södra Skåne. Resultatet av studien visar att ämnesspecifika begrepp, tematiskt arbete, elevers tidigare erfarenheter, klassrumsinteraktion, språkbruk och bildstöd är arbetssätt och material som har en positiv effekt på elevers språk- och kunskapsutveckling.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i årskurs 4-6 arbetar språkutvecklande i SO-ämnena för att stärka elevers skolspråk. Studien syftar också till att undersöka vilka arbetssätt och material som används samt vilken effekt det har på elevers språk- och kunskapsutveckling i SO-undervisningen. Studien är tänkt att lyfta fram behovet av ett språkutvecklande SO-klassrum. Studien är även tänkt att bidra till en förståelse för språkutvecklande arbetssätt och kasta ett ljus på hur sådana arbetssätt kan tillämpas i praktiken. Det sociokulturella perspektivet på lärande har en framstående roll i denna studie. Studiens undersökning har genomförts med kvalitativa intervjuer med sex lärare på fyra olika skolor i Skåneregionen, med förankring till tidigare forskning. Resultatet visar att ämnesspecifika ord och begrepp, lärarnas tillämpning av skolspråket i förhållande till elevernas vardagsspråk, elevernas tidigare erfarenheter, interaktion i klassrummet, bildstöd samt andra anpassningar och stöttande insatser är arbetssätt och material som har en stärkande effekt på elevers språk- och kunskapsutveckling i SO-undervisningen.