Många stadsbyggnadsutvecklingsprojekt diskuteras flitigt i media. Dock pratar man ofta bara om den fysiska utformningen och glömmer att uppmärksamma den sociala dimensionen av projekten. Alltså de förutsättningar som finns för den sociala miljön, offentliga rum där människor ska interagera med varandra. Detta innebär att en viktig del av behoven för människors livsmiljö inte tillgodoses, vilket kan göra planeringen av det offentliga rummet misslyckad. Ett exempel på ett projekt som fallit offer för detta är Nya Slussen som har fått stark opinion mot sig. Dock har debatten om Nya Slussen mestadels fokuserat på den fysiska utformningen. Denna studie ämnar analysera förutsättningarna för social interaktion i de offentliga rummen i Stockholms stads projekt Nya Slussen. Analysen av projektet Nya Slussen görs genom en deduktiv analysansats utifrån befintlig forskning inom urbansociologi. De teoretiker som använts som utgångspunkt i analyserna är Jane Jacobs, Jan Gehl och Lewis Mumford. Resultatet av studien visar att Nya Slussen har stora möjligheter till att främja den sociala interaktionen på vissa platser, men brister i andra.  Exempelvis har planering av den nya Katarinaparken till stor del beaktat människan och de sociala funktionerna som primär. På det nya Vattentorget kan vi däremot se det motsatta, att den fysiska utformningen tenderar att vara dominerande.

I enlighet med den trend som råder inom den tekniska utvecklingen i samhället i stort, introduceras nu ett sätt för bankers kunder att ha personliga rådgivningsmöten via Internet. Tidigare har sådana möten skett ansikte mot ansikte på det bankkontor som kunden tillhör. Det finns en rad fördelar med att tjänster sker online som exempelvis tideffektivitet, geografiskt oberoende och mer flexibelt i allmänhet. Den här kvalitativa studien handlar om en underökning kring hur personliga (finansiella) rådgivare upplever att arbeta med den här typen utav möten, närmare bestämt vilka faktorer som de anser viktiga när möten som skett ansikte mot ansikte kan komma att ske online. Studien innefattar ett induktivt tillvägagångssätt i syfte att ta reda på dessa faktorer samt att granska dem utifrån ramverket datorstött samarbete och synsättet kroppsbaserad kognition. Datainsamlingstekniker som användes var semistrukturerade intervjuer och litteraturstudier inom kognitionsvetenskaplig litteratur innefattande forskning inom människa-datorinteraktion, MDI (Patton, 2002). I rapporten redovisas även tillvägagångssättet i analysen samt det färdiga resultaten med slutsatser och diskussion. Analysarbetet genom kodning av insamlad data mynnade ut i fem kategorier som handlar om tidseffektivitet, åldersaspekten gällande användning av ny teknik, onlinemöte som komplement i det vanliga arbetet, vikten av fungerande teknik, samt kroppsspråket och ögonkontakten som en avgörande del i förståelsen av signaler i den sociala interaktionen mellan kund och rådgivare.

My aim in this essay is to identify and explain the claims to power that women possessed and were able to wield over other individuals by examining women as a instigators of violence in the Icelandic saga literature. I sought to build upon the previous research on women's representation in the saga literature by further identifying and explaining the power of women. By using qualitative narrative analysis with an approach closely related to content analysis, I searched six Icelandic sagas of different character and featured the identified intrigues in a summary manner. The questions referred to the material are:  - Which expressions show that women's actions are a founding reason for men to engage in violence can be found in the material?  - How do the female actors exercise power in Old Norse literature?  In the light of works by Margaret Clunies Ross, Gro Steinlands, Birgit Sawyers and Jóhanna Katrín Fridriksdottirs and descriptions of women in the Viking Age context with the Norse religion combined with the theoretical starting points from John RP French, Bertram Raven and Sylvia Walby I have answered the questions of the study. The female characters’ claims to power found in the literature were found to be verbally based, in accordance with previous research, and therefore found in social interactions with other individuals.  The result shows that women’s power is established in five different power bases: reward, coercive, legitimate, reference and expertise, where coercion and expertise were the most prominent and frequently reproduced forms of power in the material. The descriptions of the woman's claims to power can demonstrate (1) that the woman had a powerful position in the Viking Age context, (2) highlighted as a cause of disorder which man must sort out - and then appears as the sovereign, (3) a Christian tendency and function as propaganda against paganism. But one of the most interesting and important aspects that this study highlights is that women's actions can be seen as destructive as they are a leading cause of violence in many cases, but the women do not always do this in pure malice, although malice may be present in some intrigue. Several women seem to have a constructive motive as they often want the family to escape the shame and instead perform great deeds which generate honor - which is the moral system that is found in paganism. By understanding women's motives in this way, one can understand that they want to achieve good even if it sometimes requires violent actions. These actions can also be viewed differently than in our modern societies which are characterized by a different mentality towards violence than was the case in Viking society.

Diss. Uppsala : Univ., 2002.

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2004.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Univ., 2007. / Härtill 3 uppsatser.

Diss. Växjö : Växjö universitet, 2006.

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2006.

Den här studien behandlar social interaktion i kontextmedvetna musiktjänster. Problemområdet innefattar design av musiktjänster för att stödja musikens sociala funktioner. Studien genomfördes som en designstudie där workshops tillämpades för att generera den data som låg till grund för slutsatserna. Slutsatserna presenterades i form av fyra stycken designriktlinjer; Hantera och presentera användares identiteter, Stödja dialoger, Erbjuda indirekt interaktion och Erbjuda direkt interaktion. De är inte avsedda för att designa en produkt utan istället för att bidra med kunskap som ger en förståelse om effekten av en design.

Denna uppsats uppmärksammar föräldrar till vuxna barn med narkotikaproblematik och deras perspektiv på processen ”från bekymmer till problem”. Uppsatsen diskuterar denna problemdefinieringsprocess utifrån ett social interaktionistiskt perspektiv där betydelsefulla händelser och skeenden identifierats i föräldrarnas berättelser om barnets narkotikaproblem. Resultatet av studien visar hur den initiala fasen av att upptäcka ett problem kännetecknas av en ökad oro hos föräldrarna och en vag känsla av att någonting är fel. När ett narkotikaproblem har synliggjorts hos barnet påbörjar föräldrarna ett sökande efter svar på varför situationen uppstått. Initialt tenderar föräldrarna skuldbelägga sig själva för att sedan, i allt större utsträckning, individualisera problematiken. Barnet ses bära det främsta ansvaret, dock inte sällan med förklaringar som förmildrar omständigheterna. Uppsatsen uppmärksammar vidare hur barnets narkotikaproblematik påverkar föräldrarnas kontakt med sina sociala nätverk. En påverkan som främst yttrar sig i form av ett undvikande av personer som inte delar liknande erfarenheter. Slutligen diskuteras föräldrarnas kontakt med officiella myndigheter i deras försök att hitta lösningar och ett slut på barnets narkotikaproblem. Denna fas tydliggör problems formbara och förhandlingsbara natur. / This essay pays attention to parents to adult children with drug problems and their perspective on the process of defining a problem. The essay discusses this process through an interactionist perspective and significant events where identified in the parents stories about their children’s drug problem. The result shows how the initial stage of discovering a problem is characterized by an increasing concern and a vague feeling of something being wrong. When the child’s drug problem was identified, the parents started to search for an explanation to why the situation had emerged. Initially the parents tend to blame themselves for the situation but as time goes by the explanations shift and tend to get more individualized. The child is seen as carrying the main responsibility, but the parents’ explanations often mitigate the circumstances. The essay further discusses how the children’s drug problem affects the parents’ contact with their social network. The parents show insecurity in the relationship towards people who don’t have similar experiences which results in an avoidance of social contact. Finally parents’ contact with official authorities is examined. The parents seek authorities in their search for a solution and an end to the child’s drug problem. This phase of the process highlights the negotiable nature of problems.