Sammanfattning I matematikundervisningen är både kommunikativa inslag och specialpedagogiska insatser betydelsefulla för eleverna. Syftet i den här studien var att få fördjupad kunskap om vilka erfarenheter elever i gymnasiet har av sin tid i grundskolan, åk 1- 9 samt gymnasiet vad gäller inkluderande undervisning i matematik. Specifikt undersöker studien elevers perspektiv på hinder och möjliga insatser i samband med undervisningssituationer i matematik. Studien har tillämpat en flermetodsforskning, dvs. genomfört både kvantitativa enkäter och kvalitativa intervjuer. Dels tyder studiens resultat på att social delaktighet under matematiklektionerna var viktig för att öka elevers intresse för ämnet matematik, dels indikerar resultatet att elever i studien anser att specialpedagogiska insatser har betydelse för elevers upplevelser av ämnet matematik. t.ex. var det viktigt att elever erbjöds förutsättning att kommunicera och resonera om matematiska inslag och att läraren delade in elever i grupper. Studien visar att speciallärare och undervisande lärare kan få betydande information om den sociala delaktighetens betydelse då elevers perspektiv beaktas.

Bakgrund Demens är ett samlingsbegrepp för ett flertal sjukdomar som drabbar hjärnan och är vanligast i åldersgruppen 65 år och äldre. I Sverige insjuknar varje år cirka 24 000-25 000 personer i en demenssjukdom. Demenssjukdomarna indelas vanligtvis in i tre huvudgrupper, primärdegenerativa demenssjukdomar, vaskulära demenssjukdomar och sekundära demenssjukdomar. Termen BPSD är en förkortning för Beteendemässiga och Psykiska Symptom vid Demens. BPSD kan orsaka svårigheter för personen med en demenssjukdom, men även för hans/hennes närstående och sjuksköterskan i det dagliga arbetet. Syfte Syftet är att belysa förutsättningar som kan leda till en förbättrad interaktion mellan sjuksköterskan och personer med Beteendemässiga och Psykiska Symptom vid Demens (BPSD) inom äldrevård. Metod En litteraturöversikt genomfördes och i resultatet inkluderades artiklar från databaserna PubMed, SweMed+ och CINAHL. Resultat Resultatet består av fem kategorier: Musikterapi och dess effekter på symptom vid demens, Social interaktion, Kommunikationsstrategier, Kulturella och etiska förutsättningar, och Hund-assisterad intervention och dess effekter på symptom vid demens. Slutsats I studien framkom det vilka förutsättningar det finns, som kan förbättra interaktionen mellan sjuksköterskan och personer med beteendemässiga och psykiska symptom vid demens. Resultatet visar hur olika förutsättningar som musikterapi, social interaktion, aktiviteter, hänsyn till personens bakgrund och hund-assisterad intervention kan användas i vård av personer med demens. Mer kunskap inom dessa områden kan medföra att sjuksköterskan blir medveten om vilka möjligheter som finns för att användas i äldrevården för personer med demens.

Syftet med denna studie är att få en fördjupad förståelse av hur övergången från fysisk till fjärr- och distansundervisning i samband med Covid-19 förändrat nyanlända gymnasielevers sociala interaktionsmönster inom skolmiljön, samt hur dessa kan påverka deras upplevelser av skolgången. Studien genomfördes med hjälp av en kvalitativ ansats där det totalt gjordes sju semistrukturerade intervjuer. Den tidigare forskningen har behandlat ämnet nyanlända elever i relation till deras sociala relationer inom skolmiljön, samt hur dessa kan påverka deras upplevelser av mötet med det svenska utbildningssystemet. De teoretiska ramverken som användes i studien är Goffmans dramaturgiska perspektiv, samt Thompson interaktionsmönster i fyra modeller: interaktion ansikte mot ansikte, medierad interaktion, medierad kvasiinteraktion och medierad online interaktion. Resultat i studien tyder på att informanterna upplever inlärningssvårigheter efter övergången till distansundervisning. Detta med anledningen av den minskade sociala och fysiska interaktionen mellan elever och lärare. Det framkom att informanterna upplever en distansering från sina vänskapskretsar, skolkamrater och lärare, på grund av att de inte befinner sig fysisk i samma studiemiljö, vilket har resulterat minskad studiemotivation. Resultatet visade även att kommunikationen med lärare och skolkamrater minskade efter övergången till distansundervisning, således har elevernas förutsättningar försämrats till en god kommunikation med lärare och klasskamrater. Det framkom i intervjusvaren att skolan och lärare har en betydande roll för de nyanlända gymnasieelevernas inkludering i skolan. Skolmiljön upplevs av majoriteten av informanterna bidra med en känslan av grupptillhörighet. Resultatet tyder på att skolans likvärdighetsprincipen påverkas negativt av övergången till fjärr- och distansundervisning. / This essay aims to gain an in-depth understanding of how the transition from campus to distance education can change newly arrived high school students’ social interactions at school, and how the transition can affect students' experiences of schooling. Previous national research on newly arrived students in relation to social interaction has found that the school environment can play an important role, namely to be the meeting place where students have the opportunity to establish influential social relationships, which can contribute to, for example, study motivation or future aspirations, so-called social energy. After the transition to distance education, the Swedish National Agency for Education has established, with the help of follow-ups and statistics, that the student group of new arrivals is particularly exposed to the transition, which is illustrated by poorer study results and/or less study motivation. This essay thus attempts to gain an in-depth understanding of how the transition can be experienced by newly arrived high school students, based on their own stories. The study is qualitative and a total of seven semi-structured interviews with newly arrived high school students have been conducted. Based on Goffman's dramaturgical perspective, in particular the concepts of appearances and regions, as well as Thompson's four interaction models, the results suggest, firstly, that newly arrived high school students may experience language learning difficulties and less study motivation, due to the missing physical interaction. Secondly, the results show that opportunities for individual support decrease, especially linguistically, since the teaching takes place via a joint video call where all students are time-bounded. The results also indicates that students who have had negative experiences of physical interaction at school, discrimination as an example, can perceive distance learning positively, as they are given the opportunity to turn off their cameras, but at the same time attend the lesson. Thirdly, the results show that the methods of communication between teacher and student (and vice versa) have changed in connection with the transition to distance studies. The changed communication can be illustrated by personal support taking place instead via email, or by teachers using other digital platforms, such as google images, in order to convey a message.

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka vilken kunskap förskollärare har av matneofobi och hur de praktiskt arbetar med att få barnen till att smaka på maten för att utveckla barns smakpreferenser. Även hur pedagogerna bemöter barnen i och utanför måltidsituationer samt på vilket sätt de tolkar läroplanen om hälsa. Det väcktes en tanke till studien när vi tänkte tillbaka utifrån våra erfarenheter från arbetslivet och under den verksamhetsförlagda utbildningen. Där vi har sett mönster att det finns barn som varit skeptiska, i olika grader, mot att provsmaka nya livsmedel. Vi har utfört en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer med barnskötare och förskollärare. I relation till studiens frågeställningar och syfte är resultatet analyserat utifrån omsorgsetiken och den sociala interaktionen. Studiens resultat och analys visar att pedagoger har obefintlig kunskap om matneofobi, men när de fick det förklarat kunde samtliga pedagoger relatera till begreppet. Resultatet visar även att den sociala interaktionen mellan barn och pedagog har betydelse för att barn ska skapa sig en förståelse för matens innehåll. Det är centralt att pedagogerna bemöter barnen utifrån ett omsorgsperspektiv där ett positivt förhållningssätt till mat kan bidra till att barnen utvecklar sina sinnen som bildar en helhet mellan omsorg och lärande. Vi såg att pedagogerna använder olika strategier beroende på barns ålder i arbetet med mat. Då barn under tre år inte får lägga upp mat, ta del av samtal eller teman i lika stor utsträckning som de barnen över tre år. Läroplanen har inga tydliga mål om just måltider som leder till att pedagoger får tolka hur de ska uppnå målen om hälsa och välbefinnande.

Syftet med studien är att få inblick i gruppen som utövar den moderna sporten padel som ökat markant i antalet utövare i Sverige de senaste åren. Racketsporten utövas av män och kvinnor i alla åldrar och behöver inte innebära stor fysisk ansträngning.  Med sin förhållandevis korta historia i landet och därmed mindre cementerade föreställningar om dess sociala form, ges ett löfte om att kunna studera relativt outforskad mark och att få fram ett grundläggande studieresultat. Vårt intresseområde som utforskas berör vardagsmotionärer som spelar padel i mixade lag av kvinnor och män. Med grundad teori som metodansats genomfördes observationer och samtal med informanter i kombination med övriga stöddata i ett närmande av det sociala sammanhanget. Resultatet i studien visar att mixpadel-spelarnas huvudangelägenhet grundar sig i att främja välmående, vilket hanteras genom kärnkategorin social drivkraft. Denna beskrivs genom temana padelkulturen, social ordning och tillgänglighet, med tillhörande underkategorier och egenskaper. Dessa utgör tillsammans en teoretisk modell som förklarar vår grundade teori om hur män och kvinnor främjar välmående genom padelsportens sociala arena.  I avslutande diskussion behandlas resultatet av studien vidare kopplat till Fines (2012) studie om små grupper, specifikt i anslutning till begreppen gruppen, den sociala ordningen, normer och position samt wispy communities.

Examensarbetet behandlar vikten av kamratrelationer och hur fritidshemspersonalen arbetar relationsfrämjande och med att se alla barn. Syftet med arbetet var att studera om och hur personalen på två fritidshemsavdelningar skapar möjligheter för alla barn att känna sig sedda och att känna sig som en del av den sociala gemenskapen på fritidshemmet. Utgångspunkt för undersökningen finns i två frågeställningar: Hur arbetar personalen för att alla barn ska känna sig inkluderade och sedda på fritidshemmet? och Hur arbetar personalen för att möjliggöra för barn att skapa kamratrelationer? Undersökningen har genomförts på två olika fritidshemsavdelningar på två olika skolor. Empirin bygger på observationer av, och informella samtal med, personal på de båda avdelningarna. Dokumentation har skett via anteckningar. Empirin har analyserats med utgångspunkt i Meads begrepp om social interaktionism och den generaliserade andre och Vygotskijs begrepp den aktiva eleven, den aktiva miljön och den aktiva läraren. Resultatet av undersökningen visar att personalen på båda fritidshemmen arbetar relationsfrämjande och med att se alla barn, dock på olika sätt. Det empiriska materialet visar att personalen har en relationskompetens och en medvetenhet om hur man kan få barnen att känna sig sedda och inkluderade, men även på en del brister såsom att skapa en ”vi-känsla” på fritidshemmet och stödja relationsarbetet mellan barn och barn.

Detta examensarbete har till syfte att belysa de olika för- och nackdelar som finns med den sociala interaktionen inom datorspel i den virtuella världen. Tidigare forskning menar att människan får en känsla av sammanhang och gemenskap, då den möter likasinnade med samma intressen. Denna kvalitativa studie har genomförts med intervjuer för att få en uppfattning om de olika för- och nackdelar som finns med datorspel, samt hur vi påverkas av andra genom att spela datorspel. Resultatet av intervjuerna visade att det fanns både för- och nackdelar med datorspel. Fördelarna som återkom var möjligheten att skapa nya kontakter, samt gemenskapen. Nackdelarna inkluderade bland andra brist på fysisk aktivitet och förslitningsskador till följd av fysisk inaktivitet. Slutsatsen är att människor påverkas av varandra, och att det finns tydliga positiva och negativa aspekter med datorspel samt att den sociala interaktionen är en nyckelfaktorinom datorspel. / This study aims to shed light on the various pros and cons of social interaction in computer games in the virtual world. Research argues that humans get a sense of coherence and solidaritywhen they meet like-minded people with the same interests. This qualitative study was carried out with interviews to get a view of the various pros and cons of computer games, and how we are influenced by other people when playing computer games. The results of the interviews showed that there are both advantages and disadvantages with computer games. Recurrentadvantages were the opportunity to make new friends and the solidarity that comes with that. Disadvantages included lack of physical activity and repetitive strain injuries due to inactivation of the body. The conclusion is that humans affect each other. There are clear positive and negative aspects of computer games and social interaction is a key point in computer games.

Syftet med studien är att bidra med ökad kunskap om hur pedagoger upplever att de möjliggör och bistår barn med språklig sårbarhet att få tillträde till den fria leken samt att undersöka vilket stöd och vilka resurser som finns tillgängliga för att pedagogerna ska kunna stötta barnen. Studien genomfördes med hjälp av skriftliga och muntliga intervjuer av 7 pedagoger i Skåne. Det insamlade materialet är analyserat med hjälp av Sociokulturellt perspektiv och Barndomssociologiskt perspektiv. Resultatet visade att med hjälp av närvarande pedagoger får barn med språklig sårbarhet möjlighet att få tillträde till leken samt att kunna delta i leken på sina egna villkor och på så sätt utveckla sin sociala kompetens i interaktion med de andra barnen på förskolan. Resultatet visade även att som stöd och resurser finns det tillgång till specialpedagog, pedagogiska teamet, föreläsningar och fortbildningar. Pedagogerna anser att det kollegiala kunskapsutbytet ger stöd i arbetet med att stötta barn med språklig sårbarhet under den fria leken.

Personer väljer att volontärarbeta för många fler anledningar än för att ideellt arbete måste genomföras för en förening. Volontärarbete kan ge en individ erfarenheter, social gemenskap och få känna sig behövd samt uppskattad i det arbete som utförs. En utmaning underCovid-19-pandemin var att olika restriktioner tillsattes och de flesta evenemang ställdes in. De enda evenemang som var tillåtna att genomföras var elitidrottsevenemang med hårda förhållningsregler anpassade efter pandemin. En förhållningsregel var att inga fysiska träffar fick genomföras vilket betydde att alla förberedelser med volontärerna fick organisationerna genomföra digitalt. Detta problem ansågs intressant och därför valdes detta fenomen att studeras mer ingående. Studiens syfte var att utifrån ett digitalt kommunikationsperspektivundersöka hur evenemangsorganisationer upplevt den sociala interaktionen via digitala kanaler. Studien har använts sig av en kvalitativt intervjumetod där fem olika specialister harintervjuats samt övrigt material som studien tilldelats från respektive respondent. Med hjälp av intervjuerna undersökte vi hur organisationerna har upplevt den social interaktionen och tillhörigheten via de digitala kanalerna samt om de digitala kanalerna kunde upplevas som enenvägskommunikation. Studiens resultat visar att det finns både fördelar och nackdelar med att förbereda sina volontärer inför ett fysiskt evenemang med hjälp av digital kommunikation. Evenemangsorganisationer anser att det digitala inte kan ersätta det fysiska mötet förvolontärerna eller för organisationerna, men det digitala kan definitivt vara ett komplement till de fysiska mötena i framtiden. / There are many reasons for why people choose to volunteer and carry out non-profit work for an association: socialization, gaining experience and a feeling of being needed and being appreciated for the work they do. Due to the challenges that arose during the Covid-19pandemic, strict restrictions were implemented, meaning that companies and organizations had to adapt and therefore cancel most of their events. The only events that were allowed to take place were elite sports events with strict rules and they had to follow the authorities guidelines of the pandemic. These guidelines encouraged people to not attend physical meetings, which meant that all preparations with the volunteers had to be carried out digitally. This problem was considered interesting and therefore this phenomenon was chosen to be studied more in detail. The purpose of this study was to examine, from the perspective of digital communication, how event organizations experienced social interaction through digital channels. A qualitative interview method has been conducted for this study. Five different specialists who were in charge of the digital communication to their volunteers have been interviewed as well as other material that the study has gained access to from each respondent. During the interviews the respondents explained how they worked with different digital tools in order to reach out and communicate with their volunteers digitally. In addition, we have studied how the event organizations have experienced the social interaction through digital channels and the overall experience of these different channels. The results of this study show that there are both advantages and disadvantages when preparing volunteers digitally for a physical event. Event organizations believe that the digital aspect is something that can not replace the physical meetings for volunteers and organizations. However, digital meetings can instead be seen as a complement to the physical meetings in the future. The following essay is written in Swedish.

SAMMANFATTNING   Vi har valt att undersöka konflikthantering inom organisationer. Syftet med denna studie är att undersöka hur cheferna hanterar konflikter inom organisationen och hur de upplever detta. Vi menar att detta är ett understuderat ämne som av många olika orsaker bör lyftas fram och undersökas närmre. Konflikter kan få stora ekonomiska konsekvenser exempelvis genom minskad arbetsprestation, sjukskrivningar och så vidare. Konflikter kan också få slitsamma konsekvenser känslomässigt och psykiskt. Konflikter är något som i olika grader förekommer dagligen varför ämnet i allra högsta grad är aktuellt. Det är något alla är inblandade i och som de flesta tycker är obehagligt att hamna i, vår uppfattning är att det kan bero på att få vet hur konflikter bör hanteras och varför de uppstår. Något av det mest anmärkningsvärda i våra resultat var hur lågt stöd som fanns för några av cheferna i dessa frågor. De förväntades veta hur de skulle lösa konflikterna helt själva. Detta visar enligt oss på behovet av större kunskap på området.   Vi har intervjuat chefer från olika organisationer och utifrån deras upplevelse analyserat hur de agerat i dessa, för att se om vi kan identifiera de konflikthanteringsstrategier de har använt för att lösa konflikten. Vi har också analyserat vilka konsekvenser konflikten fått samt hur cheferna arbetade förebyggande mot att konflikter skulle uppstå. I den teoretiska referensramens första del redogörs för begreppet konflikt samt omkringliggande råden. I den andra delen är de teoretiska inslagen mer specifikt inriktade med områden som; konflikter inom organisationer,  identifiering av olika typer av konflikter, konflikthanteringsstrategier, makt samt kommunikation och ledarstilar.   I våra resultat har vi sett att chefer fäster stor vikt vid själva kommunikationen mellan sig och medarbetarna men också hur de har fokus på hur deras medarbetare för sina dialoger sinsemellan. Vi har sett att några av våra informanter inledningsvis avvaktar vid konflikter för att sedan ingripa om konflikten fortsätter. Dessa konflikter påverkade både medarbetare och chefers välmående. Vi har också sett att några av konflikterna har fått konsekvenser i form av att inblandade medarbetare inte får lönehöjningar vid löneutvecklingssamtal och att medarbetaren i vissa fall fått byta arbetsuppgifter till andra uppdrag med tydligare ramar för utförandet.   Att gå olika vägar för att avsluta anställningen var en av de konflikthanteringsstrategier vi kunde se. Exempel på förebyggande arbete för att motverka uppkomst av konflikter var: rekrytera medarbetare som passade i arbetsgruppen och samtala regelbundet med medarbetarna. Nyckelord: Konflikt, konflikthantering, kommunikation, chef, social interaktion