Gustav Jonson's theory of the social heritage characterized social work in Sweden during the 1960s and onwards. The social policy issues debated then were about class society, labelling and alienation. After thirty years of professional work as a social worker, I find it interesting that the work still focuses on the theory of the social heritage and methods for breaking it. The aim of this study is to examine possible explanations to why this is so. The empirical material is taken from interviews with senior social workers. Issues examined are how they perceive social work and the theory of the social heritage. The results of the interviews have been processed based upon narrative analysis and reported in the form of meta-narratives. The stories provide a historical view of social work, encounters, situations and contexts. The final discussion is about how the social heritage is created, identified and carried forward. The conclusions show that the social heritage is a social construction created by the society and its inhabitants.The issue then, is to understand and to relate to this context, creating security control and balance in it. As a phenomenon, the social heritage can come to act as conservation and thus become a counterforce to change. Based on discussion and conclusions, it appears that efforts to break the social heritage are questionable. The study is a social psychological qualitative study worked with from a social constructionist perspective.

Denna uppsats undersöker gymnasiespråklärares användning av och attityder gentemot informella lärande-aktiviteter som anses främja elevers lärande och motivation. Informella lärande-aktiviteter inbegriper narrativa former, teknikstödda läromedel för interaktion med andra målspråkstalare och inkludering av autentiskt innehåll från målspråkskulturen, social interaktion samt samarbete. Tidigare forskning om informellt och formellt lärande granskas tillsammans med teorier om motivation. Kopplingen mellan informellt lärande och elevers lärande och motivation presenteras och utgör uppsatsens grund. För den kvantitativa datainsamlingen, fyllde ett antal språklärare i en enkät som bestod av påståenden om innehållet i deras undervisning. Resultaten visar att språklärare igymnasieskolan i stor utsträckning är benägna att använda informella lärande-aktiviteter i sin undervisning. Tillämpningen av informella lärande-aktiviteter förefaller förbättra elevers lärande samt öka deras motivation. / This essay studies upper secondary school language teachers’ use of and attitudes towards informal learning activities which are considered to promote improved student learning and motivation. Informal learning activities include narrative forms, technology-based learning aids for interaction with other target language speakers and inclusion of authentic material from the target language culture, social interaction and collaboration. Along with reviewing previous research on informal and formal learning, theories about motivation are also examined. The connection between informal learning and student learning and motivation is presented and constitutes the foundation of the essay. In order to collect quantitative data, a number of language teachers were asked to fill in a questionnaire of statements about the contents of their instruction. Results show that upper secondary school language teachers in general are inclined to use informal learning activities in their instruction to a great extent. The application of these informal learning activities appears to improve students’ learning along with increasing their motivation.

Skolan är en plats där elever ska inhämta kunskap och hur den platsen är utformad, i form av elevernas placering och klassrummets möblering, kan påverka elevernas möjligheter till inlärning. Den här studien är en kvalitativ intervjustudie där vi samlat in reflektioner, från sju verksamma lärare inom Uppsala län, gällande klassrumsmöblering. Lärarna upplevde att klassrummets möblering, elevers placering och klassrummets utformning har påverkan på elevernas studiero och sociala interaktion. Vidare ämnar studien undersöka om lärare uppfattar några begränsningar att möblera klassrum. Dessutom har en analys gjorts av hur sju lärare resonerar kring klassrumsmöblering för att främja elevernas studiero och sociala interaktion. Studiens resultat visar tydliga kopplingar mellan klassrumsmöblering och att skapa och upprätthålla studiero. Studiens lärare ser möbleringen som ett verktyg för elevernas sociala interaktion och betonar även vikten av att möbleringen öppnar upp för samtal och kamratinlärning. Några av lärarna möblerade sina klassrum i syfte att ge eleven förutsättningar att kunna koncentrera sig och arbeta för att utveckla kunskap i lugn och ro. De flesta av lärarna möblerade sina klassrum i syfte att utöka elevernas möjlighet till samtal, diskussioner och interaktion. Även aspekter som särskilda behov samt elevrelationer kom till uttryck i möblemanget. Samtliga lärare möblerade med hänsyn till såväl elevgruppens som individernas behov och olika sätt att lära. Vidare visade resultatet att eleverna inte gavs inflytande över vilken möblering som skulle vara gällande för klassrummet, men att vissa elevgrupper fick säga till om sina egna placeringar. Studiens slutsatser är att lärarna pekar på att elevers förmåga att koncentrera sig och prestera är kopplad till deras sociala och fysiska skolmiljö och genom att möblera med hänsyn till elevernas möjligheter till studiero och sociala interaktion kan klassrumsmöbleringen fungera som ett direkt verktyg för lärande. Under det självständiga arbetet har jämförelser gjorts mellan olika klassrumsmöbleringar i syfte att få fram resultat till hur lärare upplever klassrumsmöbleringens påverkan på klassrumsmiljö, undervisning samt elevers inlärning.

Syftet med denna etnografiska studie var att få större förståelse för hur hundägare samspelar med sina hundar och hur de tillskriver könsroller på sina hundar i sociala interaktioner. Studien baserades på deltagande observationer med hundägare och deras hundar när de besökte en hundrastplats i en medelstor stad i Sverige. Studien genomfördes med ett symbolisk interaktionistiskt perspektiv samt ett socialkonstruktivistiskt genusperspektiv där det hävdas att individen skapas genom sociala interaktioner. Resultatet visade att många hundägare har förväntningar på hur deras hundar skall uppföra sig efter mänskliga könsroller. Det var mer accepterat att en tik uppvisade ett stereotypiskt manligt beteende än att en hane uppvisade stereotypiskt feminina beteenden. De kvinnliga hundägarna tenderade att behandla sina hundar som barn, medan män tenderade att behandla hundarna som sina kompisar samt uppvisade en mer stoisk relation till hundarna. Studien visade även att hundägare gärna beskriver sina hundar i könade termer som bygger på mänskliga uppfattningar. Analysen koncentrerar sig på samspelet mellan hundägare och deras hundar för att öka förståelsen för hur hundägare tillskriver könsroller till sina hundar. / The purpose of this ethnographic study was to gain deeper knowledge of how dog owners interact with their dogs and how they ascribe gender roles on their dogs in social interaction. The study was based on participant observation with dog owners and their dogs when they visited a dog resting area in a medium sized city in Sweden. The study was conducted with a symbolic interactionist perspective, and from a social constructivist gender perspective, which states that the individual is created through social interactions. The results showed that many dog owners have expectations for how their dogs should behave according to human gender roles. It was more accepted that a female dog displayed a stereotypical male behavior than a male displaying stereotypically feminine behaviors. The female dog owners tended to treat their dogs like children, while men tended to treat the dogs as their friends and displayed a more stoic relationship to the dogs. The study also showed that dog owners happily describe their dogs in gendered terms, which are based on human perceptions. The analysis concentrates on the interplay between dog owners and their dogs to increase understanding of how dog owners ascribe gender roles to their dogs.

Syftet med denna studie var att ta reda på hur klasslärare och fritidslärare arbetar med att förebygga nätmobbning, men även hur dem samverkar för att arbeta med nätmobbning i de olika verksamheterna. Studien är en kvalitativ då studien innehåller semistrukturerade intervjuer. Antalet lärare som intervjuades var 10 stycken och intervjuerna bygger på den intervjuades erfarenheter kring nätmobbning. Resultaten har delats upp i fem olika teman, dessa är; utmaningar, upptäckten av nätmobbning, förebygga, kompetens och samverkan. Insamlade data analyserades med hjälp av tematisk analysmetod. Resultatet visar att det är svårt att upptäcka nätmobbning då de flesta är anonyma på sociala medier. Lärarna har olika sätt att arbeta kring ämnet och samverkan ser olika ut på de olika skolorna som ingick i studien. Några av lärarna ansåg sig ha tillräckligt med kompetens för att arbeta med nätmobbning, medan ett fåtal sa att man aldrig kan bli fullärd. En av slutsatserna som kan dras utifrån studien är att lärare arbetar för lite kring ämnet nätmobbning i skolorna.

Bakgrund: Det är viktigt för äldres välbefinnande och hälsa att känna delaktighet i aktivitet. Delaktighet i aktivitet påverkas av individens egna förutsättningar och miljöns utformning. Hemmet är en viktig aktivitetsmiljö där många äldre spenderar mycket tid. Det är vanligt att äldre flyttar till ett särskilt boende när de är i behov av hjälp och stöd för att klara sin vardag. Syfte: Att studera hur miljön påverkar äldres delaktighet i aktivitet på särskilt boende. Metod: En kvalitativ studie innefattande sju intervjuer med äldre och observationer på tre olika särskilda boenden har genomförts. Resultat: I resultatet framkom de fem kategorierna bristande tillgänglighet i den fysiska miljön, tillgångar i den fysiska miljön, betydelsen av hjälpmedel, betydelsen av att interagera med andra människor samt personalens betydelse för de äldres delaktighet i aktivitet. Den fysiska miljöns utformning bidrog till att de äldre inte uppfattade det särskilda boendet som hemlikt då de inte fick plats med alla de personliga tillhörigheter de önskade. Det visade sig att många äldre kände sig ensamma och inte upplevde någon samhörighet med de medboende. Gemensamma aktiviteter var mycket uppskattat av de äldre bland annat eftersom det gav dem en möjlighet att interagera med andra. Konklusion: Den fysiska och den sociala miljön på ett särskilt boende kunde både främja och hindra äldres delaktighet i aktivitet.

Learning and social interaction, - Foster parents experiences of the Letterbox Club This paper focuses on education and learning for children in foster care, more specifically on the intervention Letterbox Club. The overall purpose of the study is to investigate how foster parents experience and describe how Letterbox Club influences the children’s learning, and the interaction between the children and the foster parents. This focus differs from previous studies of Letterbox Club. The data consist of eight qualitative interviews of foster home mothers who had a total of nine placed children. All study participants had been part of the Letterbox Club intervention during the fall of 2017. The interviews were analyzed using content analysis and three themes emerged: The family home as a learning environment, Letterbox Club as a learning tool and Letterbox Club as a tool for relationship.  The study concludes that the conditions for foster homes as a learning environment vary widely, depending on family constellations, habits, interests, backgrounds, etc. This can make different opportunities for using and utilizing the Letterbox Club packages. Additionally, most foster parents described how they benefited from Letterbox Club, and used it both as a learning tool and a relational tool, but there are also examples that certain content does not work for all foster parents, children and situations. / Fokus för denna uppsats är placerade barns utbildning och lärande med utgångspunkt i interventionen Letterbox Club. Det övergripande syftet med studien är att undersöka hur familjehemsföräldrar upplever och beskriver Letterbox Club, med fokus på barnets lärande och interaktionen mellan barn och familjehemsförälder. Denna inriktning skiljer sig från tidigare studier av Letterbox Club. Materialinsamlingen genomfördes genom åtta kvalitativa intervjuer av familjehemsmammor som sammanlagt haft nio placerade barn som deltagit i Letterbox Club under hösten 2017. Intervjuerna analyserades med hjälp av innehållsanalys och tre teman framkom: Familjehemmet som en lärandemiljö, Letterbox Club som ett lärandeverktyg och Letterbox Club som ett relationsverktyg.  Studiens slutsatser är att förutsättningarna för familjehemmen som lärandemiljö varierar stort, både gällande familjekonstellationer, vanor, intresse, bakgrund osv., vilket kan skapa olika möjligheter att använda och tillgodogöra sig materialet i Letterbox Club. Dessutom verkar Letterbox Club vara ett hjälpmedel för lärande och relationsskapande i många familjehem, men det finns också exempel på att visst innehåll inte passar alla familjehem, barn och situationer.

Under den senaste 20-års perioden har dataspelande ökat i popularitet bland stora delar av befolkningen i den industrialiserade västvärlden (Interactive Software Federation of Europe, 2012). Dataspel har gått från att vara en fritidssysselsättning som ungdomar ägnar sig åt till att ha blivit ett signifikant kulturellt fenomen som stora delar av befolkningen ägnar sig åt. Dataspelande är dock fortfarande vanligast förekommande bland ungdomar av manligt kön (Verheijen, Burk, Stoltz, van den Berg, & Cillessen, 2019). Denna studies syfte är att undersöka vilka drivkrafter medelålders män har till att spela dataspel online samt att söka en djupare förståelse för hur dataspelandet påverkar de medelålders männens självbild och känsla av tillhörighet. Den valda metoden är av kvalitativ karaktär och insamling av empiri har skett genom semistrukturerade intervjuer som genomförts med sex medelålders män som spelar tillsammans via Internet. Studiens teoretiska ramverk består av Anthony Giddens och Stuart Halls teorier om identitet och identitetsskapande i det senmoderna samhället samt Randall Collins teori om sociala interaktionsritualer. Resultatet pekar på att medelålders mäns motiv till att spela dataspel i en online-miljö främst är att få tillgång till social interaktion och därigenom ha möjligheter till att bygga vänskapsnätverk. Informanternas spelande utgör ett slags virtuell och digital interaktionsritual som bidrar till att skapa en avslappnad miljö som tillåter informanterna att ladda sig med positiv emotionell energi som bidrar till att de klarar av att hantera en stressfylld tillvaro i det verkliga livet. / During the past 20 years, computer games have grown in popularity among large parts of the population in the industrialized Western world (Interactive Software Federation of Europe, 2012). Computer games have gone from being a leisure activity that young people are engaged in to being a significant cultural phenomenon that large parts of the population engages in. However, computer gaming is still most common among young males (Verheijen, Burk, Stoltz, van den Berg, & Cillessen, 2019). The purpose of this study is to investigate the driving forces behind middle-aged mens gaming online and to seek a deeper understanding of how the computer gaming affects the self-image and sense of belonging among these men. The chosen method is of a qualitative nature and the collection of empirical data has taken place through semi-structured interviews conducted with six middle-aged men who play together via the Internet. The study's theoretical framework consists of Anthony Gidden's and Stuart Hall's theories on identity and identity creation in the late modern society as well as Randall Collin's theory of social interaction rituals. The result points to the fact that middle-aged men's motives for playing computer games in an online environment are primarily to gain access to social interaction and thereby have the opportunity to build friendship networks. The informants act of gaming is a kind of virtual and digital interaction ritual that helps to create a relaxed environment that allows the informants to load up with positive emotional energy that helps them cope with a stressful existence in real life.

Denna designstudie inriktar sig på integrering av ett digitalt verktyg i en specifik undervisningskontext. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv och fokus ligger således på undervisningssituationen som helhet. Sociala interaktioner i form av möten mellan elever, lärare och artefakter genomsyrade undersökningen. Enligt den cykliska process som karaktäriserar design research bearbetades systematiskt integreringen av det digitala verktyget Matteappen, med målet att skapa en undervisningssituation som främjar elevers utveckling av taluppfattning. Totalt genomfördes tre cykler bestående av planering, genomförande och analys för att utforma designprinciper och ramar anpassade till den specifika kontexten. Resultatet visar att integreringen av Matteappen bidrog positivt till elevernas inställning till matematikundervisningen. Det visar även att självständighet främjas och att effektiv individanpassning möjliggörs. I den aktuella kontexten fungerade integreringen bäst i samband med en möblering där eleverna satt i par. Graden av social interaktion visade sig ha stor betydelse. En viktig slutsats som kan dras är att Matteappen inte kan stå på egna ben i undervisningen utan måste integreras på ett didaktiskt genomtänkt sätt för att bidra till elevernas utveckling och lärande.

Antalet fattiga EU-medborgare som tigger för att förbättra sin ekonomiska situation har ökat de senaste åren och är idag en del av den svenska gatubilden. Socialt utsatta EU-medborgare som i och med den fria rörligheten inom unionen tillfälligt lämnar sina hemländer i hopp om ett bättre liv. De lämnar en tuff tillvaro i hemlandet, för en lika tuff vardag på Sveriges gator och i såväl Rumänien som i Sverige saknar de tillgång till mänskliga rättigheter som tillgång till rinnande vatten, sanitet och tillgång till hälsovård. Trots detta är lite känt om hur de själva upplever tiggeriet och hur de ser på sin livssituation i det svenska samhället idag. Syftet med denna studie är att undersöka hur de socialt utsatta EU-medborgarna själva uppfattar tiggeriet och hur det påverkar deras välbefinnande. 9 personer som försörjer sig genom att bedriva tiggeri på Stockholms gator har deltagit i semistrukturerade intervjuer genomförda på romani chib med hjälp av tolk. Data analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys och skam och känslan av att inte ha något annat val än att tigga för sin försörjning är det som framkommer tydligast i resultatet. Förutom de fysiska och känslomässiga påfrestningar som tiggeriet innebär framkommer det även att studiedeltagarna känner mycket tacksamhet och glädje över den hjälp de får och över möjligheten att ge sina barn en bättre framtid. För att diskutera det empiriska resultatet har bland annat Johan Asplunds teori om social responsivitet och asocial responslöshet, samt Marcel Mauss teori om gåvoutbytet använts. / The occurrence of poor EU citizens begging to improve their financial situation has become a common sight in Sweden. The freedom of movement of persons within the EU means that people from less privileged countries in the European Union have the possibility to temporarily leave their home countries to beg in the streets of Sweden in order to create a better life for themselves and their families. They live a challenging life and many of them they lack access to human rights such as running water, sanitation and health care as well in their home countries as in Sweden. Despite this, there is little knowledge about their own perceptions of their life situation and stay in Sweden. The aim of this study is to explore the experiences of EU citizens begging in Sweden, how they perceive the act of begging and how it affects their well-being. Data was gathered through 9 semi-structured interviews conducted on Romani chib using an interpreter. The interviews were recorded, transcribed and analyzed using qualitative content analysis. The theme shame and the feeling of not having any other choice but to beg for their livelihood is what emerges most clearly in the result. Furthermore, the participants feel physical and emotional stress due to begging, but they also feel joy and gratitude as begging and the money they receive gives them the opportunity to give their children a better life and future. To discuss the empirical result, Johan Asplund's theory of social responsiveness and asocial responselessness, as well as Marcel Maus’s theory of the gift exchange have been used.