Syftet med studien var att beskriva och analysera äldres samtal med avseende på innehåll och betydelse för deras sociala identitet. Utifrån syftet har följande frågeställningar arbetats fram: Vad samtalar äldre om i möte med andra? Vad är det äldre försöker förmedla i samtalen? Vilken betydelse har samtalen när det gäller äldres sociala identitet? Studien har en kvalitativ metod med en explorativ ansats. Fyra deltagande observationer har använts i kombination med fyra semi­strukturerade intervjuer. Intervjuerna har spelats in och transkriberats till skriven text, för att sedan tematiseras. Under observationerna har fältanteckningar gjorts. Informanterna är i åldrarna 80-95 år, boende i eget hem samt utan större omfatt­ning av hjälpinsatser. Resultaten av studien visar på betydelsen av samtal för äldres välbefinnande. Den visar på skillnader av samtalsämnen i olika sammanhang. När det gäller hälsofrågor vänder äldre sig helst till familjemedlemmar. Samtal med vänner och bekanta innehåller ofta minnen från förr samt aktuella händelser i bygden. I analysen har valda delar lyfts ut och ställts mot teoretiska perspektiv samt tidigare forskning.  Slutsatserna är att äldre har behov av samtal i olika sammang för ett gott åldrande och de sociala arenorna som finns i samhället spelar en viktig funktion för att finna samtalspartners. För att samhället ska klara av att möta äldres behov behövs ökande kunskaper om deras vardagsvillkor.

Bakgrund: Det är viktigt för äldres välbefinnande och hälsa att känna delaktighet i aktivitet. Delaktighet i aktivitet påverkas av individens egna förutsättningar och miljöns utformning. Hemmet är en viktig aktivitetsmiljö där många äldre spenderar mycket tid. Det är vanligt att äldre flyttar till ett särskilt boende när de är i behov av hjälp och stöd för att klara sin vardag. Syfte: Att studera hur miljön påverkar äldres delaktighet i aktivitet på särskilt boende. Metod: En kvalitativ studie innefattande sju intervjuer med äldre och observationer på tre olika särskilda boenden har genomförts. Resultat: I resultatet framkom de fem kategorierna bristande tillgänglighet i den fysiska miljön, tillgångar i den fysiska miljön, betydelsen av hjälpmedel, betydelsen av att interagera med andra människor samt personalens betydelse för de äldres delaktighet i aktivitet. Den fysiska miljöns utformning bidrog till att de äldre inte uppfattade det särskilda boendet som hemlikt då de inte fick plats med alla de personliga tillhörigheter de önskade. Det visade sig att många äldre kände sig ensamma och inte upplevde någon samhörighet med de medboende. Gemensamma aktiviteter var mycket uppskattat av de äldre bland annat eftersom det gav dem en möjlighet att interagera med andra. Konklusion: Den fysiska och den sociala miljön på ett särskilt boende kunde både främja och hindra äldres delaktighet i aktivitet.

Syftet med studien har varit att genom observationer studera barn och äldres generationsöverskridande relationer utifrån ett aktörsperspektiv inom två omsorgsinstitutioner. Studien har undersökt det sociala samspelet mellan yngre barn och äldre i den fjärde åldern när de möts i gemensamma aktiviteter på ett omsorgsboende för äldre, med särskilt intresse för deras aktörskap av de sociala strukturer som begränsar det. 30 deltagare ingick i studien. Barn och pedagoger från en mobil förskola samt äldre och personal från ett omsorgsboende. Genom att studera generationsöverskridande relationer har studien visat på att barnen och de äldre haft möjligheter till att i aktiviteterna agera tillsammans i samspelet med varandra. I deras handlingsutrymme har barnen och de äldre begränsats utifrån deras omsorgsinstitutioner som de befinner sig inom. Studien har visat på att både barn och äldre har möjlighet att använda och delvis omförhandla sitt begränsade handlingsutrymme i aktiviteterna genom både verbal och ickeverbal kommunikation. Det empiriska materialet visar på att det ofta var materiella resurser som deltagarna kommunicerade kring. Studien har även studerat vilka förutsättningar som behövs för att skapa generationsöverskridande relationer och aktiviteter. Studiens resultat visar på att enkla aktiviteter såsom att sjunga, måla, läsa böcker och fika är lämpliga aktiviteter för generationsöverskriande program.

The overall purpose of this master essay is to investigate whether there is an interest among people near retirement to contribute with their knowledge and experience after they reach the defined retirement age. Furthermore, I would like to investigate if they want to continue with their old jobs, full time/part time or to do something else, which is beneficial to the society. I also want to find out how the older people view themselves to continuing to work. Also which types of social and structural barriers that might exist for them and why. The aim is also to investigate what types of knowledge and experience they believe could be used in the future community. For that purpose I have structured interview questions and conducted eight individual interviews. Below is a brief summary of the main results. The study shows that there is a general interest in working after retirement. Most people prefer to work only part-time. Participation and influence is meaningful to the individuals. It is seen as having a positive impact on individuals, groups and societal perspectives. At the individual level, the relationship between the possibility to choose both type of work and working hours and the desire to continue working, is very strong. The choice contributes to the feeling that life is meaningful. That proved to be of great motivation to participate in the working life. The study shows the importance of paying attention to flexible working hours adapted at individual level. The results also show that the elderly are often pictured as competent, knowledgeable and skilled people, which resources can be utilized in the society. It also appeared that older people are carriers of knowledge and experiences, which can be taken care of and transferred on to the younger generations instead of being lost. The study pointed out that there is manual work situations particularly risky for older people. It also revealed negative factors such as competition for the jobs between younger and older people, which can create an opinion in society against letting older people work. The results also indicate that the mixture of older and younger people creates a knowledge and experience transfer which creates new approaches to working tasks. It also emerged a number of factors that influence an individual's choice to attend to work; Important to take an individual approach, assess the participant’s interests and abilities for the particular job, his desired working hours and the need of upgrading or retraining.