Uppsatsens undersökningar har både en kvalitativ och kvantitativ karaktär. Enkätmaterialet har givit uppsatsen den kvantitativa kvaliteten då vi låtit lärare och elever besvara enkäter angående hur man hanterar mobiltelefoner i klassrummet och sedan har vi utifrån dess data fått resultat som gett oss en grund till hur elever och lärare ser på mobiltelefonanvändandet. Vi har i enkäterna låtit både lärare och elever besvara, dels frågor där svarsalternativen varit givna men även öppna frågor som gett den svarande möjligheten att förklara och utveckla sina svar. Vi har parallellt med dessa enkäter också tittat på de regelverk som skolorna har angående mobiltelefoner och hur dessa får användas i och under lektioner. Denna undersökning har varit en kvalitativ undersökning eftersom vi tagit fasta på formuleringar och tolkat dessa. Syftet med vårt arbete är att titta på hur mobiltelefonen används under lektionstid och titta på vilka konflikter som kan uppstå i klassrummet angående mobiltelefonen. Giddens teorier som belyser hur ny teknik förändrar hur vi agerar socialt har legat som grund för vårt arbete. Genom Säljö och Hylland Eriksen har vi sedan tittat på hur skolan har påverkats av denna utveckling. Domesticeringstraditionen har skapat möjligheter för oss att titta på vilka konsekvenser ny teknik får på människor och samhället. Mobiltelefonen är ett naturligt inslag i vår vardag, den ger oss möjligheter att agera socialt trots avstånd. Mobiltelefonens utvecklande funktioner skapar dock inte enbart sociala möjligheter, den kan också användas som hjälpmedel i skolarbetet och vardagslivet. Genom att reglera hur och när vi får använda mobiltelefonen skapas normer för vad som är tillåtet eller inte. I skolans värld är det viktigt att elever får möjlighet till ny teknik men det är också viktigt att lära sig att fungera i sociala samhällen då social kompetens är en viktig egenskap. Mobiltelefonanvändandet får konsekvenser för hur vi prioriterar i sociala sammanhang och därför får den också konsekvenser i skola och undervisning. Genom detta arbete vill vi belysa vilka konsekvenser mobiltelefonen ger i undervisningen och för dess användare. Vi har i vår uppsats kommit fram till att mobiltelefonen har tagit sig en plats i klassrummet, där den främst används som ett verktyg att socialisera sig med andra genom främst sms. Vi kan i vår studie även se att eleverna själva uppfattar mobiltelefonen som något som drar uppmärksamheten ifrån undervisning .Vi har därmed kunnat identifiera flera problemområden relaterade till mobiltelefonen.

Syfte: Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva hur djur påverkade livskvalitet hos äldre. Metod: Artikelsökning utfördes via databaserna; CINAHL, SCOPUS och sökmotorn ELIN. För att artiklarna skulle få vara med i studien var kravet att de skulle vara publicerade mellan åren 2000 - 2010 och skrivna på engelska eller svenska. Sammanlagt ligger 14 vetenskapliga artiklar till grund för resultatet i denna systematiska litteraturstudie. Huvudresultat: Flertalet studier visade att Animal Assisted Activity (AAA) och Animal Assisted Therapy (AAT) främjade sociala interaktioner mellan äldre individer, lindrade känslor av ensamhet samt hade positiv effekt vid depression. Vidare kunde AAT ha en gynnsam effekt på apatiska symtom och äldres humör. Slutsats: Djur i vården var ett välkommet avbrott för de äldre och medförde en positiv attityd gentemot djuren. Djur i vården kunde bidra till glädje hos äldre individer och ha en positiv påverkan på den äldres ensamhet och depressiva symtom. Även sociala interaktioner främjades och den äldre individen stimulerades på flera plan.

Diss. Linköping : Linköpings universitet, 2006.

I den reviderade läroplanen för förskolan (2016) lyfts vikten av att pedagoger och förskolan ska stimulera barnen till att ta initiativ och som utvecklar deras sociala och kommunikativa kompetens. Kommunikation är ett aktuellt och viktigt ämne och utifrån detta kommer vår studie till vårt examensarbete att handla om ”den kommunikativa pedagogiken” i förskolan. Studien är en uppföljning av ett utvecklingsprojekt om ”den kommunikativa pedagogiken”, där syftet har varit att följa upp hur sju förskolor använder sig av och arbetar med pedagogiken på sin arbetsplats idag. En kvantitativ webbenkätundersökning har gjorts, där pedagoger på förskolorna har fått ta del av enkäten digitalt via en länk. Detta har gjorts för att få fram så konkreta och utvärderingsbara svar som möjligt. Resultatet visade på att svaren vi fått in lyfter vår teoretiska utgångspunkt med det interaktionistiska perspektivet, då vi kan se att samverkan, samspel och ömsesidig påverkan har en stor roll för interaktionen människor emellan. I resultatet får vi svar på våra frågeställningar som även besvarar vårt syfte med om ”den kommunikativa pedagogiken” lever kvar inom verksamheten. Uppföljningsstudien kan fungera som en inspiration till hur man som pedagog kan arbeta med denna form av pedagogik i förskolan.

Purpose: Discover measures that enhances social sustainability based on three chosen positions; social interaction, social integration and architectural identity, whilst increasing the attractiveness of the area. Method: A case study in Tensta, a comparative study based on a previous survey and a self-conducted survey, in forms of a questionnaire, dialogues and interviews with residents of Tensta. Initially, studies about the advantages and disadvantages of the “million-program” and document analysis of previous surveys were made. Findings: The objective of the study was to find measures that enhance the social sustainability of a residential area whilst increasing its attractiveness. By finding out how the residents of the area evaluate the measures already conducted as well as what they personally consider contributing to a pleasant social environment, it is possible to see which direction of development the area is taking. In this way measures that enhance social sustainability which increase the area’s attractiveness. Several point efforts have been made in with a lack of effect. Furthermore, the residents believe that the actual problems cannot simply be “designed out” as they are rooted deeper than that. One of the major problems in Tensta is the low employment and occupation rate, especially among the younger generations. By providing more appropriate facilities/spaces, which encourage a social environment, the risk of residents taking up bad habits, such as crime, is reduced. This would reduce the insecurity, which currently is discouraging people from leaving their house during evenings, and further on allow more activities to take place. Implications: The study shows that smaller measures such as well-maintained environments including plantations and functional lighting, could help enhance the social sustainability by inspiring residents to feel proud and belonging to the area. Furthermore, the study clarifies that clearly defined meeting points is something that is highly valued in terms of promoting an areas’ interaction and integration. Community involvement is also noted to be important in terms of development of social sustainability. Finally, it appears that all social problems cannot be eliminated by construction, but require more social-based actions to be solved. Limitations: The study is conducted in Tensta since it’s undergoing a major lift in conjunction with “Järvalyftet” which started 2007. The results that were obtained from dialogues with Tensta residents are outcomes of its current conditions. The measure that are presented, on the other hand, are not limited to Tensta but may be applied where similar conditions prevail. Keywords: Architectural identity, Järvalyftet, million program, social integration, social interaction, social sustainability, Tensta.

Att människor ska mötas och att det ska skapas mötesplatser, identifieras som ett ofta använt argument i dagens fysiska planering. Anledningen till att människor ska mötas härleds till att det leder till trygghet och tolerans, samt att människor vill känna närhet till andra. Denna uppsats undersöker den sociala interaktionen som formuleras inom fysiska planering, alltså: vilka möten är det tänkt att uppstå mellan människor i staden, enligt kommunala fysiska planeringsdokument. Uppsatsen undersöker även hur social interaktion har behandlats i olika tidigare stadsbyggnadsideal och jämför detta med det rådande stadsbyggnadsidealet. Sociologen Georg Simmel har behandlat ämnet social interaktion och det är härifrån som uppsatsen tar sin teoretiska utgångspunkt. Simmel beskriver olika former av social interaktion, vilket betyder att människor träffas för olika anledningar och syften. Det är med dessa former som uppsatsens fall analyseras, för att få reda på vilka möten som formuleras inom fysisk planering. Uppsatsens fall är stadsbyggnadsprojektet Älvstaden i Göteborg. Älvstaden har valts, då fallet anses vara ett talande exempel för den rådande stadsplaneringssituationen. För Älvstaden har det utförts en diskursanalys över dokument, så att uppsatsens frågeställningar besvaras.

BakgrundI bakgrunden behandlas tidigare forskning och litteratur som är relevant för föreliggande studie. Avsnittet tar upp hur socialt samspel skapas utifrån grupper, roller och lek i utomhus- och inomhusmiljö.SyfteSyftet med studien är att se om barnens sociala samspel och interaktion i en förskoleklass ändras beroende på om de leker utomhus eller inomhus.MetodI denna studie genomförs två kvalitativa metoder, intervju och observation. Observationen består även av en kvantitativ del, detta då en del av resultatet kommer redovisas i två stapeldiagram. Intervjuerna är valda att användas som ett komplement till de observationer som utförs. Studien förhåller sig Vetenskapsrådets etiska principer och Robert Mertons CUDOS-krav.ResultatResultatet visar vad vi med hjälp av observationer och intervjuer har kommit fram till. Redovisningen visar på hur det sociala samspelet kan se ut i en utom- och inomhusmiljö. Det har framkommit att barnen uppvisar både positiva och negativa beteenden i deras lek. Gruppkonstellationerna har sett någorlunda lika ut utomhus som inomhus, men det sociala samspelet har skiljt sig beroende på var barnen har befunnit sig. Olika faktorer som miljön och dess tillgångar har visats spela roll i hur barnen samspelar med varandra. Inomhus samspelar barnen utifrån material, normer och regler medan de utomhus får större möjligheter till att utveckla sin fantasi. / Program: Lärarutbildningen

<p>Syftet med det här examensarbetet är att försöka skapa en bild av hur interaktioner elever emellan är med och påverkar elevernas kunskaper samt deras förståelse. Redan här kan det vara bra att poängtera att då vi i vår studie talar om kommunikation, interaktion, kunskap samt förståelse sker det inom ramen för ämnet matematik. Arbetet syftar vidare till att försöka få syn på om gruppsammansättningen vid elevinteraktioner har någon betydelse. Studien som detta arbete är baserat på är av kvalitativ karaktär och metoden är en fallstudie. I denna fallstudie har både observationer och intervjuer ingått som tillvägagångssätt. Eleverna som ingår i studien kommer från en och samma skolklass. I första hand är det nio elever som har studerats. Resterande elever i klassen har fått fungera som en jämförelsegrupp till dessa nio elever.</p><p>Analysen utgår från ett sociokulturellt perspektiv samt från perspektiv som är hämtade från nyare forskning. En forskning som i första hand handlar om pedagogisk kommunikation.</p><p>Resultaten från studien visar att elever som kommunicerar med varandra använder sig av en mängd olika sätt att kommunicera på. De använder sig bland annat av en verbal, kroppsspråklig, samt illustrerande kommunikation. Dessutom visar studien att det är av betydelse för elevernas förståelse <em>hur</em> kommunikationen utvecklas. Beroende på kommunikationens utveckling kan elevernas förståelse både förbättras och försämras. Ett framträdande resultat av denna studie är även vikten av tiden. Att elever hinner med att tänka egna tankar när de kommunicerar med andra tycks vara en förutsättning för en gynnsam utveckling av deras förståelse. Vidare visar studien att en elevgrupps sammansättning har förhållandevis stor betydelse för hur kommunikationen inom gruppen utvecklas. Beroende på vilket förhållningssätt som gruppens deltagare för med sig in i grupparbetet skapas olika förutsättningar för kommunikationen. Därmed påverkas även förutsättningarna för elevernas individuella förståelse.</p>

<p>Examensarbetets övergripande syfte är att mot bakgrund av litteratur inom området studera erfarna pedagogers förhållningssätt i barngrupper i allmänhet samt med barn som har svårigheter i samspelet med andra barn och vuxna i förskolan. Datainsamlingen har skett i form av en kvalitativ intervjustudie, där sex pedagoger inom förskolan har deltagit. Dessa pedagoger har alla lång erfarenhet av arbete i barngrupper, och vi har varit angelägna om att nå pedagogernas erfarenheter av barns tidiga samspel och deras syn på sin roll i detta samspel. Resultatet visar på att pedagogerna i stor utsträckning använder sig av sin person i arbetet med barnen. Det visar också på vikten av att vara medveten om sitt förhållningssätt och lyhörd gentemot barnen, och att arbeta långsiktigt. Pedagogerna beskriver en förändring över tid i sitt förhållningssätt som har sin botten i egna erfarenheter, både personliga och inom yrket, vidareutbildning och i en förändrad syn på barn i samhället. Vår slutsats är att pedagoger på förskolan har en viktig roll att spela i barns samspel på förskolan, och att det kan ses som ett förebyggande arbete ur ett specialpedagogiskt perspektiv att lägga tonvikt vid detta.</p>

<p>Förmåga till social interaktion är betydande för om en person med psykisk sjukdom kan bygga upp ett socialt liv och delta i samhället. Delaktighet i de dagliga aktiviteterna i livet är också viktigt för människans utveckling och erfarenhet. Arbetsterapeuter kan stödja individer att uppnå optimal hälsa och välbefinnande genom att stärka individens färdigheter i just dessa områden. Kliniskt resonemang, är en naturlig del i arbetsterapeutens arbete som reflekterar hur patientens behov analyseras och hur åtgärder genomförs. Syftet var att beskriva arbetsterapeuters kliniska resonemang i rehabiliteringsprocessen med klienter inom psykiatrisk verksamhet, med fokus på interventioner som främjar delaktighet och social interaktion. En kvalitativ studie genomfördes. Sex yrkesverksamma arbetsterapeuter intervjuades personligen eller via telefon och data analyserades med innehållsanalys. Resultatet utgjordes av tre kategorier: ”procedurspåret”, ”samspelsspåret” och ”förutsättningsspåret. Procedurspåret beskriver hur arbetsterapeuten tydliggör klientens förmåga och oförmåga för att främja klientens delaktighet i sin rehabilitering. Samspelsspåret reflekterar hur arbetsterapeuterna använder sociala aktivitetsgrupper för att främja klienternas sociala interaktioner. Förutsättningsspåret visar på hur arbetsterapeuten kan vara som ett stöd för att främja rehabiliteringsprocessen.<strong> </strong>Slutsatsen visar på att arbetsterapeuten växlar mellan olika resonemang för att hjälpa klienten uppnå ett självständigt och tillfredsställande liv.</p>