Syftet med min uppsats är att undersöka vad SET-programmet och Livskunskap som ett schemalagt ämne är. Men även hur det är utformat och hur dess pedagogiska metod används i skolan. Med hjälp av kvantitativa enkäter och kvalitativa intervjuer ska jag ta reda på elevers i årskurs 7-9 och lärares inställningar till SET-programmet. Jag har kommit fram till att elever och lärare är positivt inställda till Livskunskap, men att det krävs ett långsiktigt arbete och välförbereda lärare för att uppnå tillfredsställande resultat. Många elever svarade att Livskunskapen inte hjälpte till att få en bättre arbetsmiljö, eftersom att många elever inte tar det på allvar. Jag anser att Livskunskap är en bra pedagogisk metod som tränar barnen i tidig ålder i social och emotionell kompetens med hjälp av olika övningar som lär barn att lära känna sig själv och hur de reagerar i olika situationer. För de äldre barnen är det övningar som hjälper dem att kunna säga nej och att kunna hantera situationer som exempelvis grupptryck. Denna metod uppfyller kraven för läroplanen för grundskolan.

Syftet med studien har varit att undersöka hur skolan arbetar med att utveckla elevernas sociala kompetens. Syfte har också varit att undersöka om och hur undervisningen i social kompetens förändras från förskoleklass till år 3. Därför har undersökningen gjorts genom att intervjua fyra pedagoger, varav en pedagog från förskoleklassen, en pedagog från år 1, en från år 2 och en från år 3. Detta för att undersöka deras förhållningssätt till socialt lärande i skolan, samt hur de arbetar med detta. Som utgångspunkt i studien använder vi oss av Howard Gardners multiplaintelligensteori. Skolans uppgift innebär att förbereda barnen inför livet, och där spelar den sociala kompetensen en central roll. Dagens samhälle bygger på att man som individ ska kunna fungera i olika gruppkonstellationer, alltså att kunna samspela med andra människor. Resultatet visar på att samtliga pedagoger arbetar med att utveckla elevernas sociala kompetens på ett mer eller mindre aktivt sätt. Det visar sig att samtliga pedagoger anser att skolan har en viktig roll i detta arbete med barnen. Resultatet visar också att förskoleklassen fokuserar mer på det sociala lärandet än de övriga klasserna. Anledningen till detta visade sig vara att man i förskoleklassen inte känner någon stress över uppnåendemålen

Min utgångspunkt vid uppsatsens början var att ta reda på hur lärare uppfattar det pedagogiska ledarskapet och vad som är ett bra pedagogiskt ledarskap?Jag gjorde intervjuer med 8 lärare som var mellan 22 och 63 år. De har en geografisk spridning i Skåne med blandade erfarenheter - givetvis beroende på deras ålder. Samtliga undervisar i nuläget barn mellan 11 – 13 år.Jag har med min undersökning fått fram att det har stor betydelse i lärarrollen att inneha social kompetens samt ett socialt ledarskap, som lägger vikt vid att alla individer skall må bra och lyckas nå de mål som sätts upp.

Examensarbetet handlar om hur två olika förskolor arbetar med barns lika värde och barns vänskapsrelationer. Den ena förskolan är belägen i en by några mil utanför Helsingborg och den andra ligger i en stadsdel i Helsingborg. Syftet med vårt examensarbete är att undersöka vilken inställning pedagoger och föräldrar har till barns lika värde och hur barn ser på vänskap. Vi har använt oss av följande frågeställningar: Hur arbetar pedagogerna på de utvalda förskolorna med barns lika värde? Har föräldrar och pedagoger samma syn på barns lika värde på de aktuella förskolorna? Har barnens sociala kompetens betydelse för vänskapsrelationerna på förskolan? Hur ser likabehandlingsplanen ut på de utvalda förskolorna? Som underlag till vårt examensarbete har vi använt tidigare forskning inom ämnet, förskolans styrdokument, skollagen, barnkonventionen och annan litteratur som vi anser är relevant för arbetet. Vårt empiriska material har vi fått genom observationer och samtal med två barngrupper, intervjuer med fyra pedagoger och enkätundersökning för föräldrar till 80 barn.

No description available.

Författare: Boine SvenssonTitel: Industriprogrammet - en bra grund för kommande arbetsliv?Min undersökning har gått ut på att intervjua f.d. elever på Brinellgymnasiets Industriprogram i Nässjö samt deras nuvarande arbetsgivare. Mitt mål med denna undersökning var att få klarhet i om industriprogrammet ger de bästa förutsättningar för kommande yrkesliv samt om eleverna, enligt företagarna, är anställningsbara direkt efter gymnasial utbildning.Tidigare forskning visar bara på vad företagen kräver, socialt och tekniskt, och inte på vad industriprogrammet lär ut. Därför har jag valt att göra denna studie av vad utbildningen ger eleverna samt vad företagarna anser sig behöva för framtiden och nuet.Min undersökningsmetod har varit kvalitativ med öppna frågeställningar. Detta har gjort att jag fått hela svar som jag sedan sammanställt.Resultaten av undersökningen med eleverna pekade på att mer karaktärstid och mer av vissa karaktärskurser var önskvärt. Även vissa kärnämnen ansågs av både eleverna men främst av företagarna viktiga för kommande yrkesliv och vidareutbildning. Kritik riktades av företagarna att skolan inte går djupare in i vissa karaktärskurser.NyckelordAPU (ArbetsPlatsförlagd Utbildning), Motivation, Social kompetens / Author: Boine SvenssonTitel: The Industrial programme - a solid base for the future profession?My examination is about some interviews with former students from Brinellgymnasiet’s Industrial programme and their present employers. My goal with this investigation was to find out if the industrial programme gives the best conditions for a future profession. I also wanted to know if the employers think that the students are employable immediately after their graduation from the industrial programme.Earlier research only shows what the companies demand, socially and technically, and nothing about what the industrial programme teaches. That’s why I have chosen to do this study of the education at the IP (Industrial programme). I wanted to find out what the education gives the student, and also what the employer thinks the students need for the future and the present.My investigative method has been qualitative with open questions. I wanted to get complete and full answers which I afterwards put together.The result showed that the students wanted more ”character time” and more character courses. Even some core subjects were considered by employers to be very important for the students, both for their future profession and studies. The criticism from the employers was that the education should go deeper into some of the character coursers.KeywordsAPU, Motivation, Social competence

I det här examensarbetet har jag valt att studera samverkan mellan tre olika byggskolor och tre byggföretag ifrån näringslivet. Syftet med studien är att ge en bild om hur samverkan sker idag och vilka hinder och behållningar det finns i en god samverkan. I min kvalitativa studie har jag valt att intervjua tre yrkeslärare från byggprogrammet och tre personalsamordnare från byggföretag. Av studiens resultat visar det sig att endast en av de tillfrågade intervjupersonerna kan visa på att de har en samverkan idag och att den enda kontakt som finns idag är under elevernas obligatoriska praktikperiod. I studien framkommer även att den största orsaken till att det inte existerar någon samverkan idag är på grund av ekonomiska resurser.

Arbetet handlar om hur man kan arbetar med social kompetens i skolan. Kan man med hjälp av estetiska uttrycksformer stärka eleverna i utvecklingen av social kompetens? Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med sju verksamma pedagoger.

En intervjustudie med elever på gymnasieskolan om vad som kännetecknar en bra lärare och hur teaterns verktyg kan främja dessa egenskaper. / An interview study of high school students about what makes a good teacher and how the theatre's tools can promote these qualities.

Detta arbete handlar om leksvaga barn i leken. Arbetet berör lekens betydelse för utveckling, barn som inte får, kan och/eller inte vill vara med och leka samt hur man som pedagog arbetar för att integrera leksvaga barn i leken. Att leka är bra för ett barns utveckling, det är med hjälp av leken som ett barn i stor utsträckning formas. Undersökningen är gjord i två mindre städer i Skåne. På skolorna har leksvaga barn 7-8 år gamla blivit observerade i den fria leken på fritidshemmet. Barnen är tre stycken, två av dem är pojkar som går i första respektive andra klass.En av dem är en flicka som går i andra klass. På en av skolorna har tre fritidspedagoger blivit intervjuade om leksvaga barns lek. / The meaning of play for children with problems