Syftet med denna kvalitativa studie är att ta reda på hur pedagoger i förskola och grundskola förhåller sig till och arbetar med konflikthantering men också få en inblick i hur barns sociala kompetens utvecklas i och med deras möten och hantering med och av konflikter. Vi använde oss av två datainsamlingsmetoder; observationer och intervjuer. Studien genomfördes genom att observera pedagoger och barn under konflikter och hur situationerna utvecklade sig. Samt valde vi semistrukturerade intervjuer av fem utbildade pedagoger och en vikarie. I resultatet synliggörs det att i grundskolan finns en konfliktlösningsmodell som följs men på förskolan så går pedagogerna på tidigare erfarenheter samt improviserar beroende på hur konflikten ser ut och vilka barn som är involverade. Resultatet visar också att samtliga pedagoger anser att barns sociala kompetens utvecklas i och med upplevelser och hantering av konflikter och kan på sikt ge dem de verktyg de behöver för att lösa konflikter konstruktivt.

Syftet med studien är att diskutera hur förskollärare på fem olika förskolor talar kring och beskriver blyga barn och deras sociala kompetens i förskolan. Tidigare forskning visar att arbetet med blyga barns sociala kompetens kan få betydande följder för barnens framtid. Forskning visar även att förskollärare inte är medvetna om sin egen påverkan när det kommer till barns sociala kompetens. Studien baseras på underlag från fem kvalitativa intervjuer av utbildade förskollärare. Analysen har genomförts med hjälp av diskurspsykologi. Utifrån den argumentation som förskollärarna förde under intervjuerna och som tas upp i resultatkapitlet framkommer i diskussionen tre viktiga slutsatser. Dessa slutsatser är att blyga individer inte har någon plats i dagens samhälle, att arbetet som utförs på förskolan är viktigt inför blyga barns framtid och att det finns en problematik kring pojkars blyghet.

Studiens syften är att undersöka musikens inverkan på människan i skolan och livet. Dessutom att undersöka de möjligheter musik och musikämnet skapar i skolsammanhang. Metoden är en komparativ litteraturstudie, och det finns texter representerade från ett antal olika områden, exempelvis medicinska, neurologiska, pedagogiska, sociologiska, och terapeutiska. Utifrån fem böcker som ingått i kurslitteratur, utkristalliserade sig fyra kategorier, ”Musik och intelligens”, ”Musik och människa”, ”Musik och hälsa” och ”Musik i skola”. Efter fördjupning i dessa kategorier finns tjugotre böcker representerade i studien. Resultatet visar att musik har en bred inverkan på människor. Musik har både en fysiologisk och psykologisk påverkan och är en viktig del av det samhälle vi lever i. Musikaktiviteter har en inverkan på hjärnans utveckling, människors sociala färdigheter och människors hälsotillstånd. Dessutom har musik en identitetsskapande funktion. I skolan har musik möjlighet att skapa gemenskap och bättre skolmiljöer, utveckla olika intelligenser såsom motoriska, logiska, emotionella, språkliga och utveckla elevers självkännedom och självkänsla. Detta förutsätter regelbundenhet, det vill säga att musikämnet är återkommande genom hela skolgången. Andra förutsättningar är att ämnet är prioriterat och att det finns tid utsatt för progression i ämnet. Regelbundenhet tas även upp som en viktig faktor för att främja god hälsa.

Tidigare forskning har visat att för barn som inte accepteras ökar risken för social isolering och utanförskap. Syftet med undersökningen har varit att försöka ta reda på hur barnen som ofta leker ensam på förskolan upplever sin situation, om de verkligen har valt att leka ensam och i så fall vad beror det på att barnen väljer att leka ensam? Min frågeställning är: Finns det tillfällen när barnen själva väljer att leka ensam och om det gör det vad beror det då på? Vad kan det beror på om ett barn ofta blir utesluten från leken? Undersökningen är gjord utifrån en etnografiskansats där jag bedrivit en kvalitativ undersökning. Metoder jag har använt är intervjuer och observationer. Jag har försökt att se på händelserna från barns perspektiv. I resultatet framkom det att barn väljer själv att leka ensam ibland, men anser att det är viktigt med vänner. Det var en flicka som nästan alltid valde att leka ensam om hon inte fick vara med de yngre barnen och leka. Undersökningen är gjord på en förskola i en grupp med 17 barn, tre till fem år. Slutsatserna jag drar utifrån resultatet är att barn ofta utesluter varandra i leken, och att de gör det för att skydda sina lekutrymmen. De vet också att leken är skör och lätt blir förstörd. Barns sociala och språkliga kompetens har betydelse för om de blir inkluderade i leken eller ej.

Den här uppsatsen tar upp olika aspekter kring värdegrundsarbetet i gymnasieskolan. Studien är baserad på intervjuer av lärare, samt en enkät som innehåller frågor associerade till värdegrunden   Nyckelord: Värdegrund, Social kompetens, Etnicitet, Diskriminering och annan kränkande behandling.

Den här uppsatsen tar upp olika aspekter kring värdegrundsarbetet i gymnasieskolan. Studien är baserad på intervjuer av lärare, samt en enkät som innehåller frågor associerade till värdegrunden

<p>Den här uppsatsen tar upp olika aspekter kring värdegrundsarbetet i gymnasieskolan. Studien är baserad på intervjuer av lärare, samt en enkät som innehåller frågor associerade till värdegrunden</p><p> </p><p>Nyckelord: Värdegrund, Social kompetens, Etnicitet, Diskriminering och annan kränkande behandling.</p>

<p>Den här uppsatsen tar upp olika aspekter kring värdegrundsarbetet i gymnasieskolan. Studien är baserad på intervjuer av lärare, samt en enkät som innehåller frågor associerade till värdegrunden</p>

ABSTRAKT Linnéuniversitetet, Växjö Institutionen för pedagogik Pedagogiskt ledarskap med fokus på mjuka färdigheter, Examensarbete 15hp   Titel                                    Pedagogiskt ledarskap med fokus på mjuka färdigheter Författare                          Lena Hansson och Ann-Sophie Helgesson Handledare                        Stefan Sellbjer Datum                                Juni 2015 Antal sidor                        30   Nyckelord: Mjuka och hårda färdigheter, social kompetens, framgångsfaktor, påverkan, erfarenhet, pedagogiskt ledarskap   Syftet med studien är att undersöka sex stycken ledares förståelse av mjuka färdigheter i det pedagogiska ledarskapet. Studien är baserad på en kvalitativ studie med halvstrukturerade frågor och standardisering, analysformen är dataanalys med deduktiv ansats och hermeneutiskt synsätt. Frågeställningar är: Hur beskriver ledare de mjuka färdigheterna i sitt pedagogiska ledarskap? Upplever ledarna att deras mjuka färdigheter har varit framgångsfaktorer i deras ledarskap? Resultatet presenteras utifrån sex valda teman (kommunikation, bemötande, social kompetens, integritet, flexibilitet, personlig erfarenhet) och analyserades med hjälp av tidigare forskning och teorier. Resultatet är att det har betydelse vilka mjuka färdigheter man har som ledare, som är avgörande för hur man ska lyckas med sitt pedagogiska ledarskap. Det visar att det kan spela roll vilka personliga egenskaper man besitter som ledare, till exempel att vara tydlig, lyhörd, närvarande, engagerad och intresserad och att man kan möta medarbetare där de befinner sig i sin utveckling. Resultatet har analyserats utifrån Robles och Marcels (2012) två perspektiv av färdigheter, hårda och mjuka färdigheter. Mjuka färdigheter är karaktärsdrag, attityder och beteende. Hårda färdigheter är tekniska och teoretiska kunskaper och arbetslivserfarenhet.

Syftet med studien är att undersöka fritidspedagogers och lärares uppfattningar om lekens betydelse för barns sociala kompetens samt hur de ser på sin roll i elevers leksituationer. Metoden som användes var en kvalitativ intervju där intervjuer gjordes med tre lärare och tre fritidspedagoger från fyra olika grundskolor. Ljudinspelning användes vid alla intervjutillfällen för att underlätta vid bearbetningen av resultatet. Resultaten av intervjuerna visar att leken anses vara betydelsefull för barns sociala utveckling oavsett yrkeskategori. Pedagogerna anser att barn tränar socialt samspel i den fria leken. Bearbetningsprocessen i lek är något som också tas upp flera gånger i intervjuerna, de menar att kunskaper och erfarenheter främst bearbetas i den fria leken. När pedagogerna beskriver hur de arbetar med barns sociala kompetens beskriver de att kommunikation och samtal är viktigt eftersom det hjälper barnen att uttrycka känslor och tankar och på så sätt får de förståelse för varandra. När ett barn står utanför leken har pedagogerna olika strategier för att hjälpa barnen att bli delaktiga i en pågående lek. Ett sätt är att med hjälp av samtal med barnen få med alla i leken. Ett annat sätt är att själv delta för att göra leken mer attraktiv. När leken fungerar tar pedagogerna också olika roller, några av dessa är som observatör, igångsättare, medlare och deltagare. Vilken roll de tar beror på hur leksituationen ser ut. Slutsatsen av studien är att pedagogerna uppfattar att leken har en betydande roll för barns sociala kompetens med även för att bearbeta ämneskunskaper samt erfarenheter. Vilken roll pedagogerna tar i elevernas lek beror på hur leksituationen ser ut.