Detta utvecklingsinriktade arbete har sin utgångspunkt i elevers konflikter på fritidshemmet. Projektet har bedrivits på en verksamhetsintegrerad skola där ett problemområde uppmärksammats genom observationer.  Det som upptäcktes var att eleverna hamnade i ett flertal konflikter under deras vistelse på fritidshemmet. Detta bidrog även till ett dåligt klimat i den bemärkelse att det blev turbulent i elevgruppen och pedagogerna som arbetade på fritidshemmet fick lägga mycket tid och energi på att hantera dessa konflikter. Aktioner har bedrivits där en utvald elevgrupp som har haft denna problematik har fått delta. Eleverna har tränat på att analysera filmklipp i syfte att kunna reflektera över sitt eget handlade i konflikter.  De har även fått träna på kamratmedling, som skulle kunna fungera som ett verktyg för eleverna i framtida konflikthanteringar. Syftet med aktionerna var att eleverna skulle få ges möjlighet att kunna bli mer reflekterande i sitt handlande när konflikter skedde. De erbjöds även möjligheter att tillämpa kunskaper om konflikthantering i form av kamratmedling i form av olika fokusspel. Resultatet visade på att eleverna var mycket positiva till att aktionerna sattes i kraft och de visade även prov på att kamratmedling skulle kunna användas i framtida konflikter.

Studiens syfte är att undersöka förskollärares arbete med barns sociala samspel, utveckling och lärande genom leken. För att kunna ta del av förskollärares arbetsmetoder användes semistrukturerade intervjuer. Studien har utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet och i studien intervjuades åtta förskollärare från fem olika förskolor. Resultatet visar att lek och socialt samspel har en stor inverka på barns utveckling och lärande och är grunden till barns välmående. Studiens resultat visar även om vikten av förskollärarens förhållningssätt och närvaro i barns lek för att förebygga och motverka utanförskap bland barnen. Förskollärarna har använt olika arbetssätt för att stödja och stimulera barns sociala samspel.

BakgrundI bakgrundskapitlet tar vi upp olika författares uppfattning kring huruvida man skall tillämpa livskunskapsundervisning i förskola och förskoleklass. Genomgående för all litteratur och övriga källor som viuppmärksammar i detta kapitel är att samtliga, med undantag för styrdokumenten, har livskunskap som skolämne och socioemotionell utveckling i fokus.SyfteSyftet med vår undersökning är att ta reda på pedagogers syn på livskunskap som ämne i förskola och förskoleklass. De frågeställningar som vi vill försöka svara på genom vår undersökning är:- Vad är livskunskap enligt pedagoger i förskola och förskoleklass?- Hur arbetar pedagoger med livskunskap i förskola och förskoleklass?- Varför anser pedagoger att man bör/inte bör arbeta med livskunskap i förskola och förskoleklass?MetodVi har genomfört en kvalitativ studie som grundar sig på en fenomenografisk forskningsansats. Vårt redskap varhalvstrukturerade intervjuer. Vår undersökningsgrupp var tre förskoleklasslärare och tre förskollärare i två medelstora kommuner i Västra Götalandsregionen.ResultatI resultatet redogör vi för de olika aspekter av livskunskap som pedagoger gett uttryck för i vår undersökning.Emotionell kompetens likväl som social kompetens var någonting som samtliga pedagoger lyfte som en central beståndsdel av livskunskapen. I förskolan arbetar man med livskunskap som ett arbete som genomsyrar hela verksamheten och som ses synonymt med läroplanens värdegrundsuppdrag. I förskoleklassen är det även vanligtförekommande med metoder och program som ett stöd i undervisningen av livskunskap. De intervjuade pedagogerna kunde redogöra för både positiva och negativa aspekter av livskunskap. / Program: Lärarutbildningen

<p>Syftena med denna uppsats är att lyfta fram och beskriva aspekter av varför några pedagoger på en särskola arbetar med att utveckla elevernas sociala kompetens samt beskriva hur de går tillväga. Ett ytterligare syfte är att undersöka vilka sociala färdigheter pedagogerna anser eleverna vara i behov av att utveckla och i vilka sammanhang de blir viktiga. Frågeställningarna fokuserar på vilken innebörd pedagogerna tillskriver begreppet social kompetens och vilka sociala färdigheter som kan anses vara viktiga att utveckla hos särskoleeleverna samt vilka undervisningsmetoder som används för detta ändamål. Ytterligare en frågeställning behandlar i vilka sammanhang social kompetens kan bli viktigt för eleverna.</p><p>Studien är av kvalitativ karaktär där intervjuer var den huvudsakliga metoden vilken kompletterades med observationer. Vår uppsats är en fallstudie där intentionen har varit att nå en djupare förståelse kring ett specifikt ämne.</p><p>Resultatet visar att pedagogerna tillskriver begreppet social kompetens innebörder som samspel, empati, självhävdelse, självkontroll, kommunikation och som ett mått på samhällets normer. Arbetet med att utveckla elevernas sociala kompetens genomsyrar hela verksamheten, där det visar sig både som planerat och strukturerat arbete och vid mer spontana situationer både i och utanför klassrummet. Resultatet visar även att olika övningar och rollspel är viktiga instrument i undervisningen där eleverna får tillfälle att konkret införskaffa sig erfarenheter samt bearbeta olika färdigheter som utvecklar social kompetens. Det framkom att pedagogerna var överens om att det ligger ett stort värde i att eleverna får utveckla sin sociala kompetens. Genom deras medvetenhet om sina elevers svårigheter ser pedagogerna behovet av att eleverna efter sina förutsättningar får träning i social kompetens, för att stärka elevens individuella utveckling både i och utanför skolan.</p>

<p>Vilka erfarenheter har lärare av att barns musicerande leder till effekter på andra områden i livet än det musikaliska? Vad säger forskning om sådana samband? Vi har tittat på bl. a. transferbegreppet, som innebär att övande inom ett område får verkningar på helt andra områden. Om det existerar transfereffekter skulle det kunna vara en anledning till att se över synen på musikämnet. Vi har gjort intervjuer med sex lärare i waldorfskolan, eftersom man där arbetar mycket med musik. Vi gjorde också en litteraturgenomgång i ämnet för att belysa det som lärarna tog upp. Det visade sig att alla lärare i undersökningen hade erfarenheter av att musicerande ger effekter på barns utveckling på icke-musikaliska områden, särskilt visade det sig att den sociala kompetensen utvecklades positivt. Vi delade upp intervjumaterialet i följande tio kategorier. Därefter jämförde vi varje kategori med aktuell forskning. Det visade sig att forskning i stort stödjer lärarnas positiva erfarenheter. Slutsatsen är att det här är ett viktigt område som man inte bör förbise, men man borde forska vidare för att få säkrare kunskap.</p>

<p>Syftet med denna studie var att undersöka hur pedagoger i förskolan arbetar för att utveckla barns sociala kompetens och vad som kan påverka detta arbete. Studien har en kvalitativ ansats. Vi använde oss av semistrukturerade intervjuer som genomfördes med nio pedagoger på tre olika förskolor. Resultatet visade på olika tillvägagångssätt för att utveckla barns sociala kompetens i förskolan och det mest betydelsefulla var att social kompetens alltid ska finnas med som ett förhållningssätt i förskolans verksamhet. Det framkom att social kompetens är ett omfattande begrepp med en rad olika aspekter, där samspel och empati var de mest framträdande. De faktorer som av pedagogerna framhölls påverka deras arbete med att utveckla barns sociala kompetens var deras eget agerande i rollen som barnens förebilder och samarbetet med föräldrarna. Hinder för att främja barns sociala utveckling var stora barngrupper, kulturmöten, dålig fantasi, för lite material anpassat till förskolan och brister i barnets språkutveckling.</p>

<p>Syftet med denna studie har varit att ta reda på hur lärare ser på värdegrunden och hur de förankrar den i praktiken i form av ett värdegrundsarbete. Arbetet bygger både på intervjuer med kvalitativ ansats som utförts med åtta olika lärare från sex olika skolor, men även observationer för att tydliggöra några av lärarnas värdegrundsarbete. Resultatet visar att det finns en stor variation i lärarnas syn på värdegrunden och hur viktig de anser den vara, vilket kan vara grunden till varför somliga prioriterar ett värdegrundsarbete och andra inte. Läroplanen beskriver att det är skolans uppgift att forma eleverna till goda och demokratiska samhällsmedborgare, men vissa lärare anser ändå att det inte är deras roll att fostra eleverna. De av lärarna som fokuserat och lagt ner tid på ett värdegrundsarbete har sett en positiv skillnad i elevernas beteende och utveckling samt att det främjat en god skolmiljö.</p>

<p>Syftet med detta arbete är att studera det sociala samspelet i barngrupper. Eftersom det talas så mycket om social kompetens idag vill jag dels få det begreppet förklarat samt se hur det ser ut bland barn. Jag har tittat på hur barnen förhåller sig till varandra, om de visar hänsyn, lyssnar på varandra och visar varandra respekt. Arbetet innehåller en jämförelse mellan en klass som ofta jobbar i grupp och en klass som nästan aldrig jobbar i grupp. Jag ser på hur deras sätt att samarbeta skiljer sig åt. I alla grupper finns mer eller mindre tydliga roller och jag har även tittat på dessa och hur de fördelar sig i grupperna. Slutligen har jag även pratat med de olika lärarna och fått deras uppfattning av gruppers betydelse och hur de använder sig av grupper i sin klass. Det jag kommit fram till är att elever som jobbar ofta i grupp är bättre på att lyssna på varandra, visa hänsyn och föra givande diskussioner än elever som sällan jobbar i grupp, även de roller jag funnit i grupperna har skilt sig åt mellan de olika klasserna.</p>

<p>Aktuell studie bygger på resultat från en enkätstudie bland 127 språkelever på en gymnasieskola i Västsverige. Syftet med studien är att undersöka gymnasieelevers värderingar av språklärarens kompetenser och vilken betydelse dennes sociala kompetens har i förhållande till pedagogisk- och ämneskompetens. Studien undersöker även skillnader i värderingar mellan flickor och pojkar på gymnasienivå. Resultaten visar att den kompetens gymnasieeleverna i aktuell studie värderar lägst är lärarens sociala kompetens och den som värderas högst är den pedagogiska kompetensen. Vidare visar studien att flickor värderar samtliga kategorier högre än vad pojkarna gör.</p>

<h1>Sammanfattning</h1><p>Syftet med den här uppsatsen är att bidra med kunskap om pedagogers erfarenheter av att arbeta för att öka elevers sociala kompetens, de olika hinder och möjligheter pedagogerna kan uppleva, då de blir erbjudna att arbeta utifrån en metod som de fått kompetensutbildning inom. Undersökningen är gjord med kvalitativa intervjuer av fyra pedagoger. I resultatet framgår att pedagogernas arbete för att främja elevers sociala kompetens genomsyrar hela verksamheten, de arbetar inte endast under någon lektion i veckan med social kompetens. Resultatet visar att pedagogerna inte arbetar utifrån en viss metod, utan använder sig av många olika material, trots att alla fyra pedagoger nyligen fått kompetensutbildning inom en viss metod. Det framkom att endast en av de fyra pedagogerna berättade om nya upplevelser av hur man kan arbeta för att öka elevers sociala kompetens, genom deras kompetensutbildning inom en metod. Samma pedagog berättar om insikten att arbeta med individen istället för endast gruppen. En annan berättar om att knyta an idrotten till sin pedagogroll och hur kärlek och struktur är ett motto i detta arbete. Dessutom berättar en pedagog om att ständigt och alltid så är värdegrundsarbetet där. Det framkommer även från en av pedagogerna vikten av att man som pedagog får syn på sin egen roll som lärare och förebild, då de arbetar för att främja elevers sociala kompetens.</p><p> </p><p> </p> / <h1>Abstract</h1><p>The purpose with this essay is to contribute the knowledge from four teachers’ experiences to work in order to increase students’ social competence. Those different obstacles and possibilities teachers can experience, when they are offered to work on the basis of a method that they got competence education within. The survey is done with qualitative interviews of the four teachers. The result shows that teachers work in this matter informs the entire activity. They do not work only during some lesson in the week with social competence. The result also shows that the teachers do not work on the basis of only one method. They use many different materials, despite that everyone of the four teachers recently got competence education within a certain method.  It turns out that only one of the four teachers told about new experiences that the education with a method had given. The same teacher tells about the understanding to work with the individual instead of the whole group. Another tells about linking the sports to the teacher’s role, and how love and structure are a motto in that teachers work. More over tells another teacher that, permanent and always so is the social and emotional work there. It also turns out from one teacher the weight of that teachers sights its own role and model, when they work in order to promote students social competence.               </p>