For a long time the discourse and orientation of Swedish school research has been focused on rights and democracy as a process, at the expense of the common or the cultural mechanisms that are important for a solid society. The result of the current research has led to this master’s thesis which aims to investigate if the Swedish elementary curriculum is able to reproduce the components that unite the people within a society, what can be referred to as the common. The aim is also to investigate what kind of citizenship ideals the Swedish elementary curriculum is expressing and intended to be implemented. The theoretical framework for this master thesis is liberal and communitarian citizenship and social institutions. The liberal focus on the individual and her relationship towards the state is opposed to the communitarian focus on the common and its social components. The method applied is ideal type analysis which means that an ideal is being designed and the studied object is being compared to the ideal. In this thesis the ideal consists of social institutions, and all the elementary curriculums since 1878 is being compared to this ideal.The result of the ideal type analysis is that social institutions exist in all studied documents but to varying degrees and with varying content and clarity in what is intended. The first governing documents were not very comprehensive and relatively general in their formulations which also is the case of the curriculums from 1962 and onwards. From the breakthrough of parliamentarianism to 1969, the governing documents became much more elaborate and clearer in which citizenship ideal was reproduced and much more open with its intention to reproduce social institutions. Thereafter, the presence of cultural institutions have decreased and the citizenship ideal has moved towards a more liberal ideal. The research provides different answers to why a certain curricula lack social institutions. It is quite possible that the first normal plans were not intended to engage in citizen education. The curricula that constituted the governing document for the modern elementary school may have diffuse formulations and fewer traditional elements because the Swedish school system has become more focused transferring knowledge and not foster. It is not always clear what citizenship ideal the curriculums express. The conclusion is that from 1878 to 1955 the curriculums, with some reservations for guesses, had the intention to implement communitarian citizenship. The curricula of 1962, 1969, 1980 and 1994 are more or less instances of liberal communitarianism. Today's curriculum is very liberal in its discourse, although it may be that citizenship education is not a purpose. It may be that today's primary school is entirely aimed at transferring knowledge and not fostering, which comes with risks

Systembolaget är en organisation som navigerar i en komplex miljö där hänsyn behöver tas till olika intressenters intressen samt samhällsuppdraget de blivit tilldelade av staten. I den komplexa miljön kan det vara svårt för organisationen att hantera sin legitimitet. Denna studie syftar till att ge en djupare förståelse för hur Systembolaget arbetar för att skapa och vidmakthålla legitimitet, ur ett intressentperspektiv, där organisationen förhåller sig till sitt samhällsuppdrag. Studien realiseras genom semistrukturerade intervjuer med ett urval av butikschefer från Systembolaget samt med en medarbetare från huvudkontoret. Dessa analyseras med hjälp av uppsatsens analysmodell och temana: intressenter, motstridiga och ovillkorliga intressen samt organisationens strategier för att skapa och vidmakthålla legitimitet. Av studien framgår det att samhällsuppdraget, å ena sidan, är en väsentlig aspekt i Systembolagets arbete för att hantera legitimitet. Å andra sidan begränsar samhällsuppdraget Systembolagets möjligheter och handlingsutrymme att tillgodose sina intressenters intressen. Sammantaget arbetar Systembolaget på olika sätt för att skapa och vidmakthålla legitimitet när de arbetar i enlighet med samhällsuppdraget.

<p>Denna magisteruppsats har fokus på hur aktörer i en kommun med ett vikande befolkningsunderlag ser på fenomenet. Informanterna som medverkar är politiker, tjänstemän samt representanter från näringslivet. En kommun ingår i studien, det är Finspångs kommun i Östergötland. Uppsatsen undersöker hur dessa ser på frågan om ett vikande befolkningsunderlag. Hur man resonerar kring fenomenet och hur samspelet och samverkan mellan aktörerna uppfattas. </p><p>Uppsatsen bygger på en hermeneutisk ansats samt en referensram som bland annat berör institutioner, föreställningar, handlig och beslut. Det gemensamma mönstret i referensramen kan sägas bygga på interaktion, samspel och samverkan.</p>

Denna magisteruppsats har fokus på hur aktörer i en kommun med ett vikande befolkningsunderlag ser på fenomenet. Informanterna som medverkar är politiker, tjänstemän samt representanter från näringslivet. En kommun ingår i studien, det är Finspångs kommun i Östergötland. Uppsatsen undersöker hur dessa ser på frågan om ett vikande befolkningsunderlag. Hur man resonerar kring fenomenet och hur samspelet och samverkan mellan aktörerna uppfattas. Uppsatsen bygger på en hermeneutisk ansats samt en referensram som bland annat berör institutioner, föreställningar, handlig och beslut. Det gemensamma mönstret i referensramen kan sägas bygga på interaktion, samspel och samverkan.