Studien har sin grund i de nya utmaningar som politiska partier idag står inför. De politiska värderingarna i samhället har under de senaste 20 åren förändrats, vilket tvingar de politiska partierna att i större grad lyssna på sin omvärld för att kunna föra en relevant politik. Intresset för studien väcktes då vi ville ta reda på hur, och om, politiska partier arbetar med att etablera relationer med sina väljare, för att hantera dessa utmaningar. Studien har sin grund i en relationsskapande syn på public relations där teorier inom området har används för att svara på studiens syfte. Syftet är att undersöka hur Nya Moderaterna anser sig arbeta med Public Relations, med fokus på att etablera relationer, och hur detta återspeglas i deras kommunikation på Twitter. Studiens frågeställningar har besvarats med hjälp av en kvalitativ metod. Inledningsvis genomförde vi samtalsintervjuer med anställda på Nya Moderaternas kommunikationsavdelning för att därefter genomföra ytterligare samtalsintervjuer med utvalda, centrala, representanter ute i organisationen. Slutligen har en kvalitativ innehållsanalys genomförts av samtliga intervjupersoners, samt organisationens, twitterinlägg.    Resultatet visar att Nya Moderaterna är väl medvetna om att deras omvärld har ett stort inflytande över huruvida partiet skall nå framgång eller ej. Det har också framkommit att samtliga intervjupersoner inom Nya Moderaterna är bra på att lyssna på sin omgivning och att de via Twitter bedriver en del dialog. Resultatet visar att det finns en klyfta i sättet att se på kommunikation mellan de på kommunikationsavdelningen och representanterna. Representanterna är mer personliga i sin kommunikation och i större omfattning för dialog än respondenterna på kommunikationsavdelningen. Partiets syfte är dock inte att bygga ömsesidiga relationer, utan att utforma passande budskap. Studien kan konstatera att Nya Moderaterna inte har några strategier för hur de skall bygga relationer med sin omvärld, men att det ändå sker ett omedvetet arbete kring att etablera relationer med omvärlden, dock inte av ömsesidig karaktär.

Abstract: Facebook in the Public Sector - qualitative interviewstudy with The Swedish maritime Administration, the Swedish Meteorological and Hydrological Institute, the Swedish prison and Probation services and the municipality of Katrineholm about their precense on Facebook. In my bachelor’s thesis I have studied how three government authority and one municipality uses or don’t use Facebook in their communication towards the citizens. I have chosen to study four different cases, to see if there are any significant similarities or differences between how the different services are working with their communication. I have chosen to explore my cases through semi-structured qualitative interviews, where I met communications officers of every organisation face to face. I have found out that there is not one right way to communicate through Facebook, every organisations decisions must be based on their own mission, aims and objectives. And I have seen that both the transmitter and the receiver need to mature into the new acting of this new channel - Facebook.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur Utrikesdepartementet förhåller sig till UDbloggen i samband med kriskommunikation.   Teori: Teorier som används i studien utgår från tre övergripande teoretiska områden: strategisk kommunikation, kriskommunikation samt sociala medier, med tyngdpunkt på företagsbloggen.   Metod och material: Sex stycken kvalitativa samtalsintervjuer har genomförts med medarbetare från tre enheter på Utrikesdepartementet i Stockholm, samt vid den svenska ambassaden i Kairo. Detta för att dessa ingår i ett samarbete då det kommer till krishantering och kriskommunikation. En övergripande kvalitativ innehållsanalys har också genomförts av 20 utvalda blogginlägg från UDbloggen.   Huvudresultat: Studiens resultat visar att UD anser att en kris präglas av informationsbrist hos allmänheten och att kommunikation spelar en stor roll i dess krisarbete. Därför var man positiv till UDbloggen och dess förmåga att snabbt nå ut med information för att fylla det informationsbehov som uppstår vid en kris. Däremot har UD inte kommit lika långt i planeringen av kriskommunikationen då det inte finns någon kommunikationsplan med mål, definierade målgrupper eller någon budskapsstrategi. Ett strategiskt tankesätt kunde däremot urskiljas då studiens respondenter har en gemensam bild om dessa olika delar, vilket också bekräftades genom innehållsanalysen. Men detta innebär inte att denna bild ser ut på samma sätt inom hela departementet. Innehållet på UDbloggen är anpassat efter målgruppen och både öppenhet, snabbhet och tydlighet var distinkta drag i bloggen. UD såg också interaktion som viktig vid krissituationer, ändå finns en skild mening mellan PIK (press, information- och kommunikationsenheten) och studiens övriga respondenter kring bloggens för- och nackdelar. Dels kring att bloggens interaktiva karaktärsdrag kräver mycket resurser, vilket PIK anser bör vara prioriterat, medan det finns en osäkerhet bland övriga kring var resurserna ska läggas vid en kris.

The use of social media has increased considerably in recent years and has also caused some problems. It has been notable cases in the media where employees adversely criticized their employer on social networks, which subsequently led to the dismissal of the employee. The purpose of this study is to investigate an employee's right to express themselves about their employers in various forms but the main focus will be on social networks. The study investigates employees on both private and public sectors. Employees have a duty of loyalty to their employer, which means that they must be loyal to their employer and not deliberately harm them. The reason that employed comment his employer on social networks has its basis in that they also have freedom of speech and it is raised in such a case, a collision between their rights and responsibilities as an employee.The employees also hold a critique right entitling them to publicly criticize the employer and its activities. The right accrues to the employees when they have already pointed out the problem and the abuses of the employer in a serious way and it did not change anything. Criticism may not be made-up, or intended to only harm the employer. The public employees are due to constitutional laws on freedom of expression, a more fundamental right to criticize his employer and also protection of the informant protection, protection against interference from the employer and they are banned to research where the information comes from. To reduce the negative opinions of their employees, employers should have a clear policy on opinion in social networks and a review of what the duty of loyalty means. / Användningen av sociala medier har ökat märkbart under de senaste åren och har även medfört en del problem. Det har uppmärksammats fall i media där anställda negativt kritiserat sin arbetsgivare på sociala medier vilket senare har lett till uppsägning av arbetstagaren. Syftet med uppsatsen är att undersöka vad en anställd, privat och offentlig sektor, har för rätt att uttrycka sig om sin arbetsgivare i olika slags former men främsta fokus på sociala medier. Arbetstagarna har en lojalitetsplikt mot sin arbetsgivare vilket innebär att de ska vara lojala mot sin arbetsgivare och inte medvetet skada denne. Anledningen till att arbetstagarna uttalat sig kring sin arbetsgivare i sociala medier har sin grund i att de även har yttrandefrihet och det uppkommer i sådant fall en kollision mellan deras rättigheter och skyldigheter som anställd. De anställda innehar även en kritikrätt som ger dem rätt att offentligt kritisera arbetsgivaren och dess verksamhet. Rätten tillfaller de anställda först när de har påtalat problemet eller missförhållandena för arbetsgivaren på ett seriöst sätt och denne inte förändrat något. Kritiken får dock inte vara påhittad eller ämnad att endast skada arbetsgivaren. De offentligt anställda har tack vare grundlagarna kring yttrandefriheten en mer långtgående rätt att kritisera sin arbetsgivare och även ett skydd av meddelarskyddet, repressalieförbudet och efterforskningsförbudet. För att minska negativa yttranden från sina anställda bör arbetsgivarna ha en tydlig policy kring yttranden i sociala medier och en genomgång av vad lojalitetsplikten innebär för de anställda.

In this paper, the legal situation regarding freedom of expression versus the duty of loyalty is investigated, this in a context where an employee makes critical statements about his employer through social media. The duty of loyalty is a part of all employment relationships and it follows implicit from the contract regardless of whether it is specified in it or not. This duty means that an employee is required to put the employer's interests before his own and avoid all situations that end up in collision of the duties. The employee may no t either act in such a way that is intended to harm the employer. This means that the employee must be even off duty careful not to appear disloyal to the employer. This may lead to that a status update on Facebook, even when made on the employee's free time, can be regarded as disloyal conduct, with the dismissal or disciplinary action as a result. Case law states that the point of departure regarding criticizing the employer must be that the employee has an extensive such a possibility to that, without that being considered as disloyal conduct. However, statements that are intended to harm the employer are considered to be disloyal conduct. Concerning the constitutionally protected freedom of expression, only those who are public employees are protected by it. This protection allows them to extensively discuss and criticize their employers. In the public sector the freedom of speech comes before the duty of loyalty. So is not the case for the employees in the private sector, since they do not enjoy the protection which the Constitution gives. The fact that an employee chooses to express his dissatisfaction through social media is not one of the valuation parameters when the Labour Court decides whether the critical statement constitutes an objective ground for dismissal. However, one can see that such a process contributes to a wider dissemination of the statement. And it can be discussed if the employee’s purpose with a Facebook comment is really to deal with grievances in the workplace.

Detta arbete är en kvalitativ fallstudie med syfte att undersöka hur några intervjuade lärare från en gymnasieskola i södra Norrland förhåller sig till sociala medier, hur dessa lärare uppfattar att sociala medier påverkar deras integritet, yrkesetik, fostransuppdrag och pedagogiska arbete. Frågeställningarna arbetet har utgått ifrån har berört gränsdragningar mellan privatliv och offentlighet, hur lärare kan uppträda i sociala medier, hur lärare ser på vänskapsrelationer till elever, vilka eventuella pedagogiska vinningar respektive hot sociala medier kan tänkas medföra.För att besvara uppsatsens frågeställningar har intervjuer med sju anställda lärare på en given gymnasieskola gjorts. De resultat som framkommit i denna studie, är bland annat att samtliga lärare är överens om att lärares privatliv påverkar deras yrkesroll i viss mån. Ifråga om vad lärare kan göra i sociala medier, med åtanke på deras yrkesroll, var de flesta lärare överens om att brott mot skolans värdegrund samt yrkesetiska principer var förbjudna, men också att lärare utöver detta har ett visst ansvar över hur man framställer sig själv i sociala medier. Gällande pedagogiska hot och vinningar, finns det ett potentiellt hot att lärares arbetsbörda ökar, samtidigt är vinningen att lärares förståelse för elever kan tillta.

<p>I bloggar hittar vi mängder av personlig information som berör både blogginnehavaren och dennes anhöriga, medvetet eller omedvetet. Den här studien avser att öka förståelsen för hur privatliv och personligt relaterad information framställs i två kända personers bloggar. Studien baseras på två bloggar skrivna av offentliga, kända personer - Alex Schulman och Pernilla Wahlgren. Han är en känd medieentreprenör och skribent, hon är en folkkär artist och sångerska från en teaterfamilj. Dessa bloggare är redan kända av allmänheten, något som gör att gränsen för vad som är privat och offentlig information blir väldigt suddig.</p><p> </p><p>Genom en kvalitativ textanalys i två steg, en beskrivande samt en tolkande textanalys, kommer resultatet visa vilka ämnen som tas upp i bloggarna. I den beskrivande analysen studeras texten, och teman som är unika för bloggarna genereras ur texterna. Därefter tolkas och studeras dessa teman i den tolkande textanalysen för att få en förståelse för den information som bloggarna lämnar ut.</p><p> </p><p>Med utgångspunkt i <em>Privacy theory</em> diskuteras vilken typ av personlig information som blogginnehavarna delar med sig utav. Utifrån resultatet av analysen visar studien att de ämnen som presenteras i bloggarna är följande: privat i offentligheten, vardagsreflektioner, självgranskning, känslouttryck, familjeliv och arbete och familj.</p>

Sammanfattning Syftet med denna uppsats är att studera hur marknadsföring via social media på olika sätt är viktigt för researrangörer, samt vilka faktorer som kan påverka kommunikationen mellan researrangör och kund. Jag har valt att göra en fallstudie på Fritidsresors användning av sociala medier. För att uppå syftet har jag valt att besvara följande forskningsfrågor: - Hur bevakar och nyttjar Fritidsresor sociala medier i sin kommunikation med kunderna? - Hur hanterar Fritidsresor negativ spridning via de sociala plattformarna? - Hur ser Fritidsresor på marknadsföring via sociala medier ur ett framtidsperspektiv?   Marknadsföringen har ändrats mycket de senaste decennierna. Från att ha varit produktfokuserade till kundfokuserade. En dialog mellan företag och kund är idag mycket viktigt och relationsmarknadsföring har kommit att tas på större allvar än tidigare. Kunderna har allt mer makt på marknaden och genom internet kan de själva söka information och ta del av olika tjänster och produkters marknadsföring. Marknadsförarens största utmaning idag är att förstå och använda sig av internet på rätt sätt, samt att lära sig läsa kunder och deras behov. Det är inte längre möjligt för turismorganisationer att enbart se sociala medier som en del av marknadsföringen, utan istället som en central del av företaget vilket kommer att spela en avgörande roll i framtiden. Idag har företag inte ett val om de skall använda sig av sociala medier, utan det handlar om hur bra det gör det. Under studien har det framkommit att sociala medier främst bör användas som ett kommunikationsverktyg och en plattform där relationer kan skapas mellan företag och kund. Idag är det dock inte en självklarhet att researrangörer besitter kunskap om sociala medier och användandet av dem. Undersökningens resultat visar på att låta kunder diskutera och återkoppla med varandra är en viktig del av relationsbyggandet mellan företag och kund, då det skapar engagemang och lojalitet. För företag är det viktigt att inkludera kunden i verksamheten och se dem som medaktörer. Genom att bevaka de sociala plattformarna och bemöta negativ kritik på ett korrekt sätt kan företag minska risken för negativ spridning vilket är A och O i användningen av sociala medier.

Titel Traditionella medier och den digitala agendan, konsten att kontrollera allmänhetens gestaltning av en organisationskris i sociala medier   Syfte Syftet med den här uppsatsen är undersöka hur allmänheten gestaltar en organisationskris i sociala medier genom den typ av inlägg som görs.   Metod Via en kvantitativ ansats har vi samlat in och analyserat de statusuppdateringar som allmänheten gör via sina egna Facebookflöden. Vi har sedan sammanställt detta i SPSS för att ge oss en blick över det insamlade materialet och möjlighet att få fram statistik på de inlägg som görs. Vi har samlat inlägg om den ubåtsjakt som försvarsmakten gjorde i oktober 2014 samt den skandal som drabbade SCA där de ovarsamt har hanterat företagets ekonomiska resurser.   Resultat I det insamlade materialet kan vi se att det är media som via de artiklar man publicerar sätter agendan för den bild av organistionernas kriser som kommer spridas i sociala medier. En majoritet av de inlägg som görs är artiklar som allmänheten delar vidare via sina egna sociala medier. Vi kan också se att det är organisationen som får ta en stor del av smällen i de inlägg som görs. Allmänheten skuldbelägger organisationen för det inträffade i nästan hälften av de insamlade inläggen. I de övriga skuldbelägger man antingen en tredje part eller en enskild individ beroende på vilken typ av kris det handlar om och hur bakgrunden till det inträffade ser ut.   De inlägg som görs om det inträffade är främst negativt vinklade och endast ett fåtal inlägg har en positiv vinkel i förhållande till det inträffade. De inlägg som görs får även en näst intill obefintlig spridning i form av likes, kommentarer och delningar. Majoriteten får under 10 likes, kommentarer eller delningar. Det finns alltså inget som tyder på att någon typ av inlägg i det insamlade materialet blir virala.

Denna uppsats syftar till att närmare undersöka hur flickor i 18-årsåldern förhåller sig till normativ femininitet i sociala medier, detta genom att närmare studera vilka sociala mekanismer som kan tänkas ligga bakom deras upprätthållande av stereotypa könsroller i sociala medier och vidare belysa dess potentiella efterverkningar. Tidigare forskning och den teoretiska referensramen tar sin utgångspunkt i Giddens teori om individens identitetsskapande och den reflexiva självidentiteten, och utforskas vidare i förhållande till Goffmans dramaturgiska perspektiv där fokus läggs på förändrade villkor för intrycksstyrning i form av de möjligheter till strategisk självpresentation som erbjuds i sociala meder. Vidare beaktas detta i relation till betydelsen av grupptillhörighet och social identitet genom att belysa unga tjejers situation i sociala medier utifrån traditionella interaktionistiska perspektiv på reproduktion av genus. Uppsatsen tar sin utgångspunkt i en kvalitativ metodansats och datamaterialet består av information insamlat från åtta semistrukturerade intervjuer med gymnasietjejer från två olika skolor i Stockholms län. Resultatet tyder på att olika sociala medier kan förstärka sterotypa idealbilder genom olika statusmarkörer som följer med in i det virtuella livet, samt att unga tjejer i sociala medier många gånger tycks upprätthålla en fasad, på så sätt att den ursprunliga identiteten förskönas, eller till och med ersätts av en ny ”online”-identitet. Vidare pekar resultatet på att detta användningssätt å ena sidan verkar positivt för såväl unga tjejers individuella som sociala identitet, men genererar å andra sidan negativa efterverkningar i form av stress och press.