Objective: The purpose of this study was to investigate the relationship between the individual frequency of use of both supplements and social media and how it can be linked to a poor body image. Method: A semi-structured questionnaire study of quantitative approach was created to investigate the respondent’s supplements habits, social media habits and their self-estimated body image. These questionnaires were then uploaded to a group on Facebook. This Facebook group exists to discuss training and diet. After completing the questionnaire the study had 54 respondents of which 51 had completed the entire survey and data could be fed into SPSS where the analysis of the results could be made. Results: The results of this study show that individuals who have a better body image use supplements and social media more. It also shows that individuals who use social media and supplements exercise more frequently. Conclusion: The results of this study deviates from previous research done in both areas. This may be because there is an absence of target group in the study, or that the study contains too few respondents. / Syfte: Syftet med studien var att undersöka samband mellan individers användningsfrekvens av både kosttillskott och sociala medier och hur det kan vara kopplat till kroppsuppfattning Metod: En semistrukturerad enkätstudie av kvantitativ ansats skapades för att undersöka respondenternas kosttillskottsvanor, sociala media vanor och deras självuppskattade kroppsuppfattning. Denna enkät delades ut i en grupp på Facebook skapad för att diskutera träning och kost. Efter genomförd enkätundersökning hade studien 54 respondenter varav 51 hade fullföljt hela enkäten och data kunde matas in SPSS där analyser av enkätresultaten gjordes. Resultat: Studiens resultat visar på att individer som i större utsträckning använder kosttillskott och laddar upp bilder på sociala medier tränar mer. Samt har en bättre kroppsuppfattning än de som inte brukar kosttillskott och lägger upp bilder på sociala medier. Slutsats: Resultatet i denna studie skiljer sig från tidigare gjord forskning inom båda områden. Detta kan bero på att det finns en avsaknad av målgrupp och/eller för få respondenter i studien.

It seems popular to showcase a healthy lifestyle today. Microblogging apps like Instagram are utilized to share pictures of the gym, healthy food and results from various exercises, but what is really considered healthy in today's society? The aim of this thesis was to examine why and how individuals create representations of health in the realm of Instagram. We examined representations of health, what it means to be healthy to Instagram users, and their intentions with their picture-posting. This thesis is based on social constructivist theory, theories concerning narcissism and identity, Goffman's dramaturgical theory and Bourdieu's theory concerning social capital. We used observations and semi-structured interviews to collect data, and qualitative content analysis to categorize and analyze it. Our examination concludes that health is represented by depictions of food and selfies showing the photographer exercising, and that the most common intention with posting pictures representing health is to inspire and motivate others and oneself. / Varför är det idag så populärt att dela med sig av sitt hälsosamma liv? Mikrobloggverktyg som Instagram används för att dela med sig av bilder föreställande gymmet, grönsalladen och resultat av löparrundor, men vad är egentligen hälsa idag? Detta fick oss att vilja undersöka presentationer av hälsa inom Instagram. Undersökningens syfte var att studera hur och varför individer förmedlar bilder av hälsa genom Instagram. Vi studerade hur hälsa presenteras, vad hälsa är för Instagramanvändare samt vad olika individers intention är med bilderna. Vi utgick ifrån teorier som socialkonstruktivism, narcissism, Goffmans dramaturgiska perspektiv samt Bourdieus kapitalbegrepp i vår dataanalys. Som metod har vi använt observation och semistrukturerade intervjuer. Datan tematiserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultaten visar att hälsa till majoritet representeras av bilder föreställande mat samt självporträtt av individer i träningssammanhang. Vi kan även konstatera att den starkaste intentionen med publicering av bilder representerande hälsa är att inspirera andra och motivera sig själv.

Användningen av sociala medier för att framföra budskap i form av bilder, fortsätter att ökavarje år. Foton anses kunna förmedla ett kraftfullare meddelande och på en mindre yta,jämfört med text. Dock är det svårare att exakt kunna precisera hur bilder som publicerasuppfattas av mottagarna, då varje person gör sin egna fria tolkning. Enligt Aakers teorierpåverkar allt som sänds ut från ett företag dess varumärke, vilket gör det svårt att bestämmavilka bilder som egentligen bör användas. I ett försök att koppla ihop bild, sändare, mottagareoch varumärke har två restauranger samt tio deltagare intervjuats. Den empiriska data syftadetill att upptäcka hur restaurangerna använder sig av Instagram och vad tanken är bakom varjepublicerad bild. Detta jämfördes sedan med mottagarnas syn på bilderna och hur dettapåverkade restaurangens varumärkeskapital. Resultatet visade att en mängd olika orsakerpåverkar mottagarens perception av publicerade bilder. I många avseenden lyckasbildkommunikationen mellan sändare och mottagare, men specifika punkter gällande bildersutformning, motiv och känsla bör tas i åtanke. Den slutgiltiga analysen bidrar till en djupareförståelse för sambandet mellan bilder och hur det påverkar varumärket. / The use of social media to convey information in the form of images, continues to increaseevery year. Images are considered to deliver powerful messages, and on a smaller areacompared to text. However, it is difficult to precisely define how recipients perceivepublished images, as each person makes their own interpretation. According to the theories byAaker, everything that is broadcasted from a company affects its brand, making it difficult todetermine which images that should be used. In an attempt to connect the link between theimage, transmitters, receivers, and the brand, two restaurants and ten participants has beeninterviewed. The empirical data aimed to discover how restaurants use Instagram and the ideabehind each published image. This was then compared with the recipients' opinions regardingthe photos and how it affected the restaurant's brand equity. The result showed that a varietyof reasons affected the recipient's perception of published images. In many cases, the imagecommunication between the transmitter and the receiver works as intended, but specificreasons regarding the design, motives and feel of the images should be considered. The finalanalysis will contribute to a deeper understanding of the relationship between images and howit affects the brand.This thesis is written in Swedish.

Syftet med denna studie är att undersöka och uppmärksamma unga kvinnors uppfattningar och erfarenheter avseende hur sociala medier påverkar deras identitetsutveckling och psykiska välbefinnande. Det är en kvalitativ studie baserad på två fokusgrupper med tre högskole- och universitetsstuderande kvinnor, i åldern 18 - 25. Det genomfördes även en individuell intervju med en professionell som är verksam på en stödmottagning för psykisk ohälsa. Den teoretiska utgångspunkten i analysen är symbolisk interaktionism, social interaktion, stigma och skam. Kvinnorna upplever att sociala medier har positiv och negativ inverkan på deras identitetsutveckling och psykiska välbefinnande. Kvinnorna upplever att sociala medier ökar en medvetenhet om skönhetsideal, att en större omfattning av människor kan döma ens egen presentation av en själv samt att stress och negativ självbild kan försämra det psykiska välbefinnandet och påverka identitetsutvecklingen. / The purpose of this study is to examine and highlight young women’s opinions and experiences of how Social Media affect their identity development and psychological well-being. It’s a qualitative study based on two focus groups, including three women in each group who studies on an academic level and are in the ages 18-25. One individual interview was also conducted with a professional, who works at a support clinic for mental illness amongst youth. The theoretical basis of the analysis is symbolic interactionism, social interaction, stigma and shame. The study is based on a symbolic interactionist perspective which highlights social interaction, stigma and shame. According to the women, Social Media can have both positive and negative impact on their identity development and psychological well-being. The women experiencing that Social Media increases users’ awareness of beauty standards; others judgement of one others’ presentation of themselves; stress caused by constant availability and exposure of information. The study shows that stress and a negative self-image can decrease the psychological well-being and affect the identity development.

The purpose of this masters thesis is to investigate the engagementconveyed through the sharing of personal stories via social media.To achieve this the thesis examines different forms and degrees ofstorytelling in hashtags on Instagram initiated by non-profitorganizations. Through the eyes of two people from the voluntarysector it also examines the driving forces they experience behindthe posts in their hashtags and how trust and identity building canbe linked to the sharing of stories. The study shows that the posts investigated occurs in differentforms and reflects different degrees of participation. The drivingforce that can be read into the different posts is self-interest andaltruism in combination and this also influences the engagement ofthe receivers. By strategically using and encouraging the sharing ofpersonal stories, the voluntary sector can strengthen the internaldialogue, their brands and credibility.

Syftet med denna uppsats är att undersöka kopplingen mellan ungdomars medieanvändning och upplevd stress samt sömnproblematik. Frågorna som har behandlats i studien är ”Vilka olika typer av medieplattformar använder killar respektive tjejer?”,”Vad kännetecknar killar respektive tjejers medieanvändning gällande tidsfaktorn?” och ”Hur upplever killar/tjejer att användning av digitala medier påverkar deras sömn och stress?”. Metoden som använts för studien har varit fokusgrupper samt enkäter. Urvalet har varit tio gymnasieungdomar med jämn fördelning mellan kön. Studien har visat på en problematik gällande stress eller sömn i kombination av mediekonsumtion.Studien visar även på en skillnad mellan könen där killar tenderar att ha ett underskott av sömn på grund utav hög mediekonsumtion under deras lediga tid. Tjejerna har påvisat att de konsumerar medier i hög grad precis som killarna men underskott av sömn samt en känsla av stress. Skillnaden i mediekonsumtionen är att killarna tenderar att spela medan tjejerna konsumerar socialamedier. Tjejerna upplever en hög grad av stress när de inte kan nyttja sociala medier. Killarna hade mindre problem att avvara spelande i skolmiljön.

Användningen av digitala medier ökar konstant. Onlinekulturen har kommit att bli en naturlig del av vardagen och konsumenter är dagligen aktiva på diverse sociala medier där de utbyter information och kommunicerar med andra individer. Digitala medier är även plattformar där konsumenter interagerar med modemärken. Den digitala marknadskommunikationen har kommit att bli en självklar del av ett företags marknadsföringsstrategier, inte bara i varumärkesbyggande syfte utan även exempelvis för att fungera som trafikdrivande till företagets onlinebutik. En förståelse för konsumenten är väsentlig för att framgångsrikt nå ut via dessa kanaler. Tidigare forskning visar dock på ett gap i forskningen om konsumentens upplevelser och mottagande av den digitala marknadskommunikationen, vilket indikerar på ett behov av fortsatt forskning. Syftet med denna studie är att undersöka digital marknadskommunikation ur ett konsumentperspektiv. Studien ämnar få en förståelse för konsumentens mottagande av svenska modemärkens digitala kommunikation och vad som stimulerar konsumenten till att klicka sig vidare till modemärkets onlinebutik. Studien avgränsas till nyhetsbrev och Instagram, vilka är två vanligt förekommande digitala kanaler. Nio semistrukturerade intervjuer genomfördes med kvinnliga respondenter i åldrarna 25-30 år. Instagrambilder och nyhetsbrev inkluderades i intervjun från Totême, Rodebjer och Filippa K. Studien bygger på AIDA modellen som beskriver konsumentens steg i mottagandet av marknadskommunikation. Studiens resultat visar att konsumentens uppmärksamhet på digitala medier är svårfångad. Det existerar ett överflöd av digital marknadskommunikation, vilket gör konsumenten selektiv och kräsen. Konsumenten stimuleras av inspirerande bilder och en visuellt tilltalande helhet samt vill mottagaren kunna identifiera sig med det som kommuniceras. För att meddelandet inte ska stanna vid inspiration och framgångsrikt påverka konsumenten till att klicka sig vidare till onlinebutiken behöver konsumenten guidas av modemärket på ett enkelt och tydligt sätt. Konsumenten är bekväm och den digitala marknadskommunikationen får inte upplevas tidskrävande. Lyckas modemärket stimulera konsumenten visar studien att konsumenten är positivt inställd och mer frekvent besöker onlinebutiken. / The usage of digital media is constantly increasing. The online culture has become a part of our daily lives and consumers frequently engage in social media practices such as communicating with other individuals and sharing information. Digital media channels are also a way for consumers to interact and communicate with fashion brands. Digital marketing communication has become a natural part of a firm’s marketing strategies and communicating through digital channels offers advantages not only from a brand-building perspective but also drives traffic to the online store. An understanding of the consumer is essential to successfully reach out to the consumer in the digital sphere. Existing research is though limited within this field and further research concerning consumer perception of digital marketing communication is demanded. The study aims to examine digital marketing communication from a consumer perspective. The purpose is to get a deeper understanding of the consumer’s perception of digital marketing communication within the context of Swedish fashion brands. The study addresses consumer motivations and aspects that drive the consumer to visit the online store. The study is restricted to two widely used digital channels, newsletter and Instagram, and was conducted by nine semi-structured interviews with females between the age of 25-30. The interviews involved newsletters and Instagram pictures by Totême, Rodebjer and Filippa K. The study is based on the AIDA model, which describes stages that occur when a consumer receives marketing communication. Findings show that it is hard to catch the consumer’s attention. It exists an overload of information and fashion brands in the digital sphere bombard consumers with messages. The outcome is a “picky” consumer. The consumer demands inspiring and visually appealing pictures and content they can relate to and identify themselves with. Furthermore, the findings show that the fashion brand has to guide the consumer to an action. It is essential that the fashion brand communicate a message that is permeated by ease and simplicity. The consumer is a comfy individual and the digital marketing messages will not get the consumer to visit the online store if it feels time consuming. Lastly, the result shows that the consumer has a positive attitude and more frequently visits the online store when the fashion brand successfully reaches out and stimulates the consumer. This thesis is written in Swedish.

Companies may need an infusion of capital for a multifold of reasons. The importance of capital needed for innovation applies not only to large companies but also to start-ups. In recent years crowdfunding has evolved and become a common alternative for entrepreneurs to finance their start-up. Research about crowdfunding is still in its infancy, and few articles about crowdfunding has yet been published. The purpose of this paper is to examine how social media influences crowdfunding as a communication and marketing channel. The paper is based on a quantitative research strategy, with data regarding 156 campaigns, featured on Kickstarter.com. The outcome of this paper shows that many campaigns used social media to market the campaign. On the contrary not all campaigns used all examined social media. Some social media were more commonly used than other, such as Facebook or Twitter. The outcome of the paper however shows that the number of updates made on the campaigns site does not have any connection regarding the funding level. It can furthermore be other factors that play a crucial role whether or not a campaign reaches its funding goal.

Denna uppsats utgår från att sociala medier ses som platser till vilka personer skapar platskänsla. Det är en fallstudie som studerar några få yngre äldre, deras användande av sociala medier och hur de skapar platskänsla till dem. Även hur personerna förhåller sig till platserna och vilka egenskaper de ger dem undersöks. För att samla in material har semistrukturerade intervjuer genomförts med fyra personer. Studien visar att personer använder sociala medier på olika sätt och därmed skapar olika stark platskänsla till platserna. Hur informanterna identifierar sig med platserna varierar, en del upplever mer insideness än andra. Det som kan ses är att de som skapar starkast platskänsla är de som uppfattas vara mest insiders. Slutligen visar studien att olika personer ger platserna olika karaktäristika. Baserat på dessa kan de studerade sociala medierna ses som virtuella tredje platser, dock inte optimala sådana i varje enskilt fall. Studien utgår från ett individperspektiv. Det som presenteras baseras på just dessa individers känslor och upplevelser och representerar inte en hel generations uppfattningar. Den yngre äldre delen av befolkningen glöms ofta bort eller klumpas ihop och är inte alltid uppmärksammade som internetanvändare. Detta är förhoppningsvis ett steg i rätt riktning mot att belysa just dessa personers roll på sociala medier.

Bakgrunden till studien är att Sverigedemokraterna kom in i riksdagen vid valet 2014. De sägs även vara mest aktiva på sociala medier av partierna, samtidigt som användningen av dessa medier som kanalen YouTube är vanligt för alla partier att sprida sin politiska kommunikation. Vårt syfte består av flera delar: dels att undersöka riksdagspartiernas YouTube-användning; dels att analysera text, diskursiv- och social praktik i politiska kommunikation hos partier med öppna kommentarfält. För att studera detta använder vi begreppen  “det goda samhället” och demokratism med avsikten att förstå och problematisera politisk kommunikationen på YouTube utifrån ett demokratiskt perspektiv. Teoretisk ram är Arthos (etisk propagandaanvändning), Calderaro (web 2.0s demokratifrämjande), Dahlgren (“det goda samhället” och demokratism), Ekman (extremhögergruppers YouTube-användning), Falkheimer & Heide (historisk överblick av strategisk kommunikaiton), Giansante (demokrati i social medier), Halpern & Gibbs (politiska diskussioner i kommentarfält) och Neumayer (politiskt oliktänkandes diskussion i kommentarfält). Materialet är alla åtta riksdagspartiers (Vänsterpartiet, Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet, Kristdemokraterna, Liberalerna, Nya Moderaterna och Sverigedemokraterna) YouTube-kanaler med  kommentarfält och tre filmer och deras kommentarfält. Filmerna är en valfilm från 2014 från både Centern respektive Vänstern samt en reklamfilm från 2015 från SD. Metoden för analysen av YouTube-kanalerna och kommentarerna är en liten översiktlig kvantitativ deskriptiv innehållsanalys, medan den djupgående analysen av filmer och kommentarfält är Faircloughs kvalitativa kritiska diskursanalys kompletterad med semiotisk analys. Resultatet visar att äldre och stora har sedan 2014 många stängda fält och lägre videouppladdningsfrekvens, medan yngre och mindre partier generellt sedan 2014 har många öppna fält och hög videouppladdningsfrekvens. Av de tre undersökta partiernas filmer och fält tillåter minst två av dem kritisk dialog mellan politiskt oliktänkande i dessa vilket främjar demokratin. Slutsatsen är då att YouTube bidrar till utvecklingen av politisk kommunikation mot det demokratiskt goda samhället.