Giving People är en ideell organisation, verksam på det sociala mediet Facebook, som utövar riktad välgörenhet till barnfamiljer över hela vårt land. Organisationen fungerar främst genom sina givare som hjälper de hjälpsökande barnfamiljerna. Sedan starten i september 2013 har Giving People hjälpt nära 3000 barnfamiljer med mat och kläder, och behovet av hjälp verkar hålla i sig samtidigt som organisationen växer. Syftet med vår studie var att undersöka vad som ligger bakom den ideella organisationen Giving Peoples framväxt på sociala medier som en del av civilsamhället. Vårt fokus var i vilka situationer och med vilka behov barnfamiljerna vänder sig till organisationen, men för att skapa en djupare förståelse har vi också undersökt varför givarna valt att engagera sig i Giving People. Vår studie har utgått från ett hermeneutiskt synsätt, en abduktiv ansats och kvalitativa metoder. Studiens resultat baseras på 131 unika ärenden som behandlar den hjälpsökande barnfamiljens situation och behov, samt en intervju med Giving Peoples grundare och fyra intervjuer med givare anslutna till organisationen. Resultatet har analyserats med hjälp av tidigare forskning om barn och familjer i ekonomisk utsatthet, civilsamhället och välfärdssamhället, samt utifrån Marcel Mauss gåvoteori och Zygmunt Baumans teori om det individualiserade samhället. I resultatet framkommer att barnfamiljerna som vänder sig till Giving People har svårt att få ekonomin att gå runt med inkomster från socialförsäkringar och bidrag, men även med arbetsinkomster. Inkomsterna räcker inte till familjernas konsumtionsbehov eller till ett buffert-sparande. Giving Peoples framväxt tycks också handla om ett medmänskligt engagemang och ett tydligt barnfokus hos organisationens grundare och givare. Sammantaget verkar samhälls-förändringarna inom välfärden och socialpolitiken ha möjliggjort för Giving Peoples arbete samtidigt som kommunikationsteknologin bidrar med ett snabbt och enkelt sätt att verka och nå ut genom Internet.

Vår uppsats syftar till att skapa en bild av hur sociala medier påverkar en turistupplevelse. Teknologi är idag ett fenomen som har integrerats i det vardagliga livet och har även blivit en del av dagens resande. Sociala medier utgör en stor del av dagens teknologiska användande och används idag frekvent av många människor under en turistupplevelse. Vi anser att sociala mediers alltmer inflytelserika roll i människors resande skapar en möjlighet för oss att studera detta relativt outforskade område. Genom en empirisk utgångspunkt i form av djupgående intervjuer har vi skapat en tydlig uppfattning av hur sociala medier påverkar en turistupplevelse. Vi har genom studien kommit till insikt att en turistupplevelse kan påverkas av sociala medier på olika vis, samt till olika utsträckning.

Studien undersöker hur sociala medier påverkar våra respondenter och hur stort behov de har av det i dagens samhälle. Till en början av undersökningen har vi endast behandlat ett intresseområde som är sociala medier. I och med att vår målsättning har varit att gå in så förutsättningslöst som möjligt samt komma nära vår undersökningsgrupp har vi använt oss utav grundad teori som metodologiskt angreppssätt. I motsvarighet till grundade teorins grundidéer har vi låtit vår frågeställning växa fram ur datamaterialet. Därför har frågeställningen kommit att ändras i takt med studiens utveckling där frågeställningen har grundats utifrån materialet vi har haft. För att besvara intresseområdet som vi till en början hade, har vi använt oss utav fyra enskilda intervjuer där respondenterna på ett eller annat sätt kommit i kontakt med sociala medier. Vidare har vi använt oss utav fokusgrupper i de senare faserna där de bestod utav fyra personer vardera och som på ett eller annat sätt kommer i kontakt med sociala medier i vardagen. I slutet på denna studie använder vi oss utav både teoretisk referensram och tidigare forskning som står i relation till vårt undersökningsområde. Becker, Nilsson & Waldemarsson och Goffman står i grund för vår teoretiska referensram där kommunikation, normer och utanförskap är de centrala områdena. Det viktigaste resultatet som studien visade på var att ett utanförskap började uppenbara sig bland ungdomar när de inte använde sig utav sociala medier. Detta visar även den tidigare forskningen på, men mer indirekt. Våra respondenter uttrycker i tal att det är ett utanförskap det handlar om.

The people of today's society have multiple social media platforms that they can use to communicate with other people all around the world. By doing so, they are getting affected by each other’s thoughts and opinions. The aim of our study is to examine what leadership and followership looks like in a relationship between a public figure and its followers on social media. The study is performed with qualitative methods and a deductive approach that relies on relevant theories which guided our research forward. The theories we have used are based on leadership and followership. As a result, we came to the conclusion that the public figures we have studied are inspirational leaders that affects their followers by power and influence. We could also see power and influence used the other way around as well. Followers could also affect the public figure they are following by using their power and influence on them. However, we can see that it is different from platform to platform, and it also depends on who the leader is, what type of person the follower is and how they chooses to identify with the public person. Based on our study, we have come to the conclusion that this type of relationship can also can be inspired by and implement in an organization, where you usually can see leadership and followership, for example between a manager and an employee.

I dagens samhälle sker en konstant utveckling av sociala medier, vilket har ändrat förutsättningarna på arbetsmarknaden. Det är lättare än någonsin för företag och organisationer att vara delaktiga på de plattformar som målgrupperna de söker befinner sig på. Därför är syftet med denna studie att studera hur sociala medier inverkar vid rekryteringsprocesser utifrån ett företagsperspektiv. De frågeställningar som utgåtts ifrån är “Hur ser sociala mediers inverkan ut vid rekryteringsprocessen?” och “Hur viktiga blir personliga egenskaper vid rekrytering?”. De teoretiska utgångspunkterna består av den sociala ansatsen, som handlar om betydelsen av personligheten vid rekryteringar, generation Y vilket handlar om de som är födda på slutet av 1980- och mitten av 1990-talet och e-rekrytering. Detta har undersökts via semistrukturerade intervjuer av sju företag, där antingen en eller fler representanter varit närvarande. Resultatet visade att olika sociala medier används för olika syften och målgrupper där det även skiljer sig hur implementerat det är i företags rekryteringsprocesser. Vidare betonades sociala mediers effekter på deras rekryteringsprocesser, där både fördelar och nackdelar framfördes, och att sociala medier tillåter företaget att nå ut till ett brett åldersspann och speciellt till den yngre generationen. Dock framkom det ändå att personligheten spelar en viktig roll i rekryteringsprocessen då individer fortfarande behöver passa in i företagskulturen och även att rekryteringen kan gynnas av att fler rekryterare är involverade. Även den hänsyn som behövs tas till personligheter och till företag som inte är lika involverade i sociala medier. I slutsats och diskussion diskuteras resultatet i koppling till de teoretiska utgångspunkterna och tidigare forskning, vilket visade sig vara i enlighet med dessa.

Problemformulering och syfte: Medierna rör sig mot digitala plattformar. Samtidigt försöker nyhetstidningar anpassa sig till ett nytt medielandskap för att på bästa sätt möta sin publik. Bland svensk dagspress kämpar många tidningar för sin överlevnad och deras bildredaktioner läggs ner en efter en. Tidningar figurerar allt mer på sociala medier och det bildbaserade sociala mediet Instagram är i skrivande stund mer populärt än någonsin bland svenskarna, ett relativt nytt medium som de svenska tidningarna precis har börjat använda.
Syftet med denna studie var att undersöka om svensk dagspress anpassar sig till det nu rådande digitala landskapet, det vill säga publicerar sig på Instagram. Vi sökte svar på hur deras användning av Instagram såg ut samt om tidningarna hade en policy för mediet, och i dessa fall, hur den såg ut. Metod och material: Mellan 9 och 11 november 2016 undersöktes hur många svenska dagstidningar som använder Instagram, samt vad som publicerades. Detta kompletterades med åtta stycken intervjuer för att få mer djupgående svar kring svensk dagspress Instagramanvändning. Huvudresultat: 86 procent av de svenska dagstidningar hade ett Instagramkonto. Främst publicerades nyhetsbilder, de stod för 45 procent av det totala antalet publicerade bilder. Resterande bilder var till största del behind the scenes-bilder - 16 procent, video - 13 procent och läsarbilder - 10 procent. I de kvalitativa intervjuerna fann vi en svensk dagspress på ett experimentstadie där man testar sig fram med vad som fungerar. De intervjuade (med Instagram) önskade en länkfunktion via Instagram för att kunna flytta läsare till sin webbplats. Denna funktion var i skrivande stund inte möjlig. Samtliga med Instagram såg det som en plattform man bör vara på eftersom det är där publiken och deras läsare finns.

In this study the focus is to explain user attitudes towards advertising on the social media Instagram. Instagram is a relatively new media that has opened up a new way to spread advertising. All people are unique and because of that every one interact and thing in different ways. Different types of posts circulate at Instagram where many can connect to advertising. But what does the recipient thinks about the ads? The document present a qualitative data based on notes and semistructured interviews. With new and old data we can understand how users at Instagram perceive different types of advertising and explain why some posts feels more advertised than others.

The majority of Sweden's population has access to the Internet and are frequent users of social media. Social media do not only meet people's needs to network, but can also play a role when it comes to their information needs. The library users are on social media, so therefore it is natural for libraries to also be there. Because young people of today grow up in a digital media world, we thought it would be interesting to examine how school libraries make use of these media. The purpose of this paper is to examine high school librarians’ use of social media. We connected four research questions; why does the librarian use social media, how can the librarian use social media in their professional, how can the use of social media contribute to the librarian's skills and how does librarians communicate via social media. We used qualitative interviews as our method to answer our questions. The theoretical framework was based on Jochumsen, Hvenegaard & Skot-Hansen's "The four space" model, which regards the library as a meeting space, inspiration space, learning space and performative space. It is in the original directed at the public library, but in our application it has been adapted for the school library operations and focused on the digital part of the school library. We found that librarians use social media mainly to promote their libraries. They also use social media to keep up on current research and to keep in touch with other librarians. They all find it desirable to have more contact with their users and a greater use of two-way communication.

No description available.

Abstract Forskning har visat att traditionella lokala medier fortsatt är viktiga informationskanaler för svenskarna. Samtidigt använder 41 procent av befolkningen sig av Facebook minst tre dagar i veckan som ett sätt att hålla sig uppdaterade på sitt lokala samhälle. Syftet med den här studien är att närmare undersöka hur informationsförmedlingen skiljer sig åt beroende på vilket medium som konsumeras, för att bidra till en djupare förståelse för dagens förändrade mediekonsumtion, där sociala medier spelar en allt viktigare roll. Dessutom ämnar studien söka svar på vilket syfte Facebookgruppen Sollefteå & Örnsköldsvik Framtida Akutsjukhus kan fylla för de människor som är aktiva i den. Studien har avgränsats till rapporteringen kring nedläggningen av BB i Sollefteå den 31 januari 2017. Engagemanget kring nedläggningen har varit stort både i de traditionella medierna på lokal och nationell nivå och i de sociala medierna. I studien har artiklar från Sollefteås två lokaltidningar Tidningen Ångermanland och Nordsverige analyserats tillsammans med inlägg från Facebookgruppen Sollefteå & Örnsköldsvik Framtida Akutsjukhus. Uppsatsen bygger i huvudsak på en kvantitativ analys av innehållet i de olika medierna. Resultatet har sedan kompletterats med en kvalitativ analys i syfte att exemplifiera resultatet i den kvantitativa studien samt intervjuer med ansvariga aktörer på de olika plattformarna för att närmare förstå de strategier och attityder som legat till grund för resultatet. Studien visar att både tidningarna och Facebookgruppen är tydligt vinklade i sin publicering. I båda fallen är det åsikter och personer som är emot nedläggningen som får synas och höras i en klar majoritet av fallen. Avsaknaden av granskning och fördjupad analys i tidningarna i kombination med deras avsikt att ta ställning i konflikten har gjort att de närmat sig det mer beskrivande och känslomässiga innehållet i Facebookgruppen. Sett till just den här konflikten är det inga stora skillnader mellan Facebook och tidningarna, snarare ser man en rundgång mellan dem, då inläggen på Facebook ofta innehåller länkar till artiklar i tidningarna och tidningarna lyfter medlemmar i gruppen i sitt innehåll. De stora skillnaderna har istället synts när man tittat på aktiviteten runt inläggen i gruppen. Genom välanvända kommentarsfält har en interaktion och en sammanhållning mellan Facebookgruppens medlemmar skapats, som4tidningarna inte lyckats tillgodose. Däremot saknas systematisk reglering och kontroll av inläggen vilket gör att det inte kan bemötas på samma sätt som ett professionellt medium där källkritik och pressetiska regler filtrerar innehållet. Denna studie har bekräftat tidigare forskning som visat att Facebook gagnar polariseringen av åsikter och avskärmar användaren från oliktänkande. I Facebookgruppen vi har undersökt handlar innehållet nästan uteslutande om att bekräfta och stärka det gemensamma engagemanget snarare än att debattera det. / Hyperlokal publicering- lokala medier i ny former