Syftet med denna studie är att undersöka hur varumärken och tillit samt sociala medier och engagemang betraktas utifrån företagskundens perspektiv. Detta för att kunna beskriva om kombinationen relationsmarknadsföring, varumärken och sociala medier är aktuellt i försörjningskedjans sista led gällande flödet av produkter som inte hör till inköparens kärnverksamhet. Studien syftar till att belysa företagskundens perspektiv när det kommer till affärsrelationer till företag som säljer inventarier och inredning till affärsmiljöer. För att uppnå syftet har studiens huvudsakliga forskningsfråga utformats: “Hur betraktar dagens företagskunder en kombination av komponenterna relationsmarknadsföring, varumärken och sociala medier?”. Därefter har delfrågor utformats som syftar till att underlätta besvarandet av den huvudsakliga forskningsfrågan. Studien avser därmed att forska inom det teoretiska området för relationsmarknadsföring, varumärken och sociala medier. Den metod som tillämpats är kvalitativ med en deduktiv ansats, kombinerat med en fallstudie av sex företagskunder för att fånga deras perspektiv inom ämnet. Studiens huvudsakliga slutsats är att dagens företagskunder är öppna för den presenterade kombinationen av komponenterna relationsmarknadsföring, varumärken och sociala medier men att det är en sammansättning som hör till framtiden. Detta på grund av att sociala medier utgör den komponent som inte kan betraktas som helt implementerad på dagens Business-to-Business marknad. Därför genereras praktiska rekommendationer kring att säljande företag bör introducera sociala medier till sina företagskunder och teoretiskt sett så bör framtida forskare ta avstamp från sociala medier ur ett relationsperspektiv när det kommer till att utveckla generaliserbart resultat.

I framväxten av den nya tekniken på 2000-talet så har företagens sätt att förmedla sin visuella kommunikation förändrats. Sociala medier är ett relativt nytt medel för företag att kommunicera med sina intressenter. Av alla personer som använder internet varje dag i Sverige så använder en femtedel av dem det sociala mediet Instagram. Hur kommunicerar då två av de Svenska företagen med flest följare på Instagram, H&M och Volvo, visuellt på Instagram? I en kvalitativ bildanalys av H&Ms och Volvos bilder på Instagram så har den typiska bilden för vardera företag definierats. Resultatet av undersökningen blev att H&Ms typiska bild består oftast av en samling olika produkter, upplagda på golvet. Volvos typiska bild innehåller en bil, ett berg och en skog. Betraktaren av bilderna på Instagram kan tolka en bild på många olika sätt, representationen i bilden blir då en verklighet för vardera betraktare som varierar beroende på betraktarens synsätt.

År 2021 fyller Göteborg 400 år och det lockar många byggare att bli klara jubileumsåret till ära, inte minst väntas ca 30 000 nya bostäder. Frågan är var medborgarna kommer in i denna planeringsprocess och vad det finns för strukturella möjligheter för dialog där medborgare får säga sitt. Det uppsatsen syftar på är att belysa hur planeringsprocessen ser ut inom byggnation, och vilka möjligheter som ges till medborgardialog. Uppsatsen går igenom planeringsprocessens olika delar, från idé till spadtag, och vilka aktörer som kan tänkas vara med i denna process. När det kommer till medborgardialog står principer och policys i fokus, men går också igenom vilka resurser och utbildningsbehov som finns för dialogarbeten. Med utgångspunkt i en offentlighetsteori av Jürgen Habermas granskas litterärt material från flertalet kommunala källor, bl.a. Göteborgs Stad, Boverket och Sveriges Kommuner och Landsting. Komplement till detta är 3 intervjuer, dessa om medborgardialog, samarbete mellan olika kompetenser och förhållningsregler inom arbetet. / During the year of 2021 the city of Gothenburg turns 400 years and it attracts many contractors to finish then in honor of the anniversary, not at least to be expected is 30,000 new homes. The question is where the citizens come into the planning procedure.  This bachelor’s thesis aim is to explore what the planning process looks like during construction and what the structural possibilities are for public dialog. The thesis goes through the different parts of the planning procedure, from concept to groundbreaking, and who that might be a part of this process. When it comes to public dialog the focus is on principals and policies, but also goes through what the needs are for education and current resources around working with dialog.  Based on Jürgen Habermas theory on the Public sphere literary materials are examined, mostly from municipal sources, including City of Gothenburg, National Board of Housing and the Swedish Association of Local Authorities and Regions. Complementing this are three interviews, these with focus on public dialog, cooperation between various competencies and conduct of the working process. / Stadsplanering, Inflytande och Medborgardialog

Denna studie undersöker vilka budskap som Beyoncé konstruerar på sin Instagram genom enbart bildkommunikation. Då kända profiler har möjlighet att vara opinionsbildare för sina följare är det intressant att studera vilka budskap utöver deras huvudgenre, som de väljer att konstruera. Detta då det kan påverka människor som följer henne så att även de anammar dessa föreställningar, värderingar och handlingar. Eftersom Beyoncé har ett stort följeslag på sin Instagram och då hon själv publicerar bilderna är hon en representant för det här fenomenet, som är att gå utanför sin huvudgenre och vara en opinionsbildare. I studien använder vi oss av en kvalitativ innehållsanalys. Vi undersöker Beyoncés Instagram-profil, där vi sedan genom ett strategiskt urval väljer ut sju bilder. Därefter analyseras bilderna utifrån vårt teoretiska ramverk med utgångspunkt i semiotik, genus, rasism, självpresentation och klädernas betydelse. Detta ger en djupgående analys som besvarar studiens syfte och frågeställningar. Resultatet visar på att Beyoncé både direkt och indirekt konstruerar budskap genom enbart sin bildkommunikation. Det är bland annat budskap om politik, feminism och familjesituationer. Hon framställer även sociala roller som kommer till uttryck i bilderna. Dessa sociala roller är till exempel mamma, artist och karriärkvinna. / This study examines what messages Beyoncé construes on her Instagram through merely visual communication. It is interesting to study what messages celebrities convey through their visual communication that is outside their own main genre, considering they have the opportunity to be moulders of public opinion. This is because they have the ability to influence their followers so that they also adopt to these ideas, values and actions. Beyoncé is a representative for this phenomenon because she publishes her own pictures on Instagram and has a big number of followers. In this study, we use a qualitative content analysis. First, we examined Beyoncés Instagramaccount and then chose seven pictures with the help of a strategic selection. Thereafter we analyzed the pictures with the help of our theoretical framework based on the theories of semiotics, gender, rasicm, self-presentation and the meaning of clothes. This makes a contribution to a profound analysis that addresses the issue studied and the aim of the study. The results show that Beyoncé does construe messages, both directly and indirectly through her visual communication. Some of the messages she conveys are about politics, feminism and family situations. She also constructs social roles through her pictures. These are roles such as a mother, an artist and a businesswoman.

Even though lots of social media companies do not utilize all the information collected by the end-users today, no one knows what type of information they may want in the future. Accepting an End-User License Agreement (EULA) may imply that the company has the permission to gather any personal information, without having to ask for the end-users permission again as the information is already being stored in the database of the company. Young women is today one of the groups that is sharing, publishing and consuming the most information on social media. For that reason it is intreguing to study how young women are relating to the personal integrity on social media. The study concludes that there is a wide variation of how the women relates to integrity on the social media.

I uppsatsen undersöks synen på kropp och ideal som svenska gymnasieungdomar har. I vårt samhälle och på sociala medier publiceras bilder på kroppar, bilderna sprids och skapar ett ideal för hur kroppen ska se ut. Detta kan leda till negativ uppfattning om den egna kroppen. Syftet med undersökningen är att synliggöra och problematisera kroppsideal och normer som finns i samhället och istället skapa en  känsla av tillhörighet, samt att starta en diskussion med gymnasieungdomar. Det är viktigt att tillsammans med gymnasieungdomar prata om kroppsideal och normer för att tillsammans kunna omförhandla ideal och normer. Fyra samtalsgrupper med gymnasieungdomar på två olika skolor i Sverige samt sju personer som hjälpt till som modeller fungerar som källor i projektet och frågeställning om kroppsideal. Frågeställningen lyder; Hur kan normer kring kropp och kroppsideal synliggöras genom samtal med gymnasieelever och konstfacksstudenter? Hur kan dessa samtal ligga till grund för ett konstnärligt arbete? Studiens resultat visar att kroppsliga bilder påverkar gymnasieungdomars syn på kroppsideal. Bland ungdomarna fanns det en kunskap om kroppsidealet. Kunskap om att det inte är hälsosamt samt att normativa idealbilder är sammankopplade med individers självförtroende. Ungdomarna beskrev att ungdomar med ett dåligt självförtroende påverkades mer än vad de som hade ett bra självförtroende.  Mitt gestaltningsarbete består av avgjutna torsos i silikon som gjorts efter samtal med gymnasieungdomar och modeller. Min gestaltning inkluderades åtta stycken silikonkroppar. Personerna som gjutits av är i åldrarna 20-45, men vi alla är vackra oavsett ålder, figur eller könsidentitet. Jag vill med mitt verk påverka vår syn på kroppsideal och skapa en känsla av tillhörighet. Att våga vara stolt över sin egen kropp.

Den här uppsatsen är en kvalitativ studie av Influencer Marketing. I studien analyseras företags arbete med influencers med fokus på arbetsformer och alternativ till genomföranden. I underlaget av studien har intervjuer genomförts dels med företagsledare på ett företag som arbetar med influencers dels med grundare av företag som arbetar aktivt med Influencer Marketing genom att ”matcha” företag med influencers. Syftet med det är bland annat att förklara och förstå begreppet Influencer Marketing och hur det används i praktiken. För att tydligare visa hur olika former av samarbeten kan se ut mellan företag och influencers har blogginlägg och instagraminlägg analyserats bland annat genom text- och bildanalys. Genom dessa analyser har följande slutsatser dragits. Influencer Marketing kan vara en effektiv och framgångsrik metod för till exempel nystartade webbverksamheter då det är ett snabbt, enkelt och sannolikt relativt billigt sätt att öka marknadens kännedom om företaget, kundernas tilltro till produkterna och försäljningen av dessa. I dagens medielandskap med helt nya och yngre målgrupper samt ny teknik för att inhämta och sprida information skapas hela tiden nya förutsättningar för nyetablering av verksamheter samtidigt som det är en utmaning för befintliga verksamheter att möta de nya förutsättningarna för konkurrens. För vissa helt nya verksamheter där målgruppen och kunderna i huvudsak eller kanske till och med uteslutande kan nås via sociala medier är Influencer Marketing sannolikt den effektivaste och kanske enda kanalen för att nå framgång i verksamheten.

Sociala medier är en ny medieplattform som har börjat konkurrera med traditionella medier. Inom svensk politik har TV, radio och tidningar varit de största plattformarna för politiska aktörer att profilera sig. För en politisk aktör har sociala medier däremot skapat nya möjligheter att på ett billigare, snabbare och mer tidseffektivt sätt nå ut till väljarna. Facebook och Twitter två sociala medier som det mest frekvent talas om där Facebook är det största sociala mediet. Där kan aktörerna både lägga ut bilder, skapa grupper och skapa ”gilla” sidor. Forskning kring sociala medier visar på att det bidrar till en starkare och större mobilisering både fysiskt och över internet. Forskningen visar även på hur sociala medier idag leder till att relationen mellan medier och partier/politiker blir mer dynamisk. Studien redovisar och analyserar de politiska sekreterarnas åsikter utifrån tre teorier: offentlighet, tvåstegshypotesen och gestaltning. Dessa är valda för att visa på sociala mediers användningsområden och faktiska användning. Samt semistrukturerade intervjuer med de politiska sekreterarna ligger till grund för empirin. Resultatet visar på att sociala medier har en central roll i Huddingepartiernas arbete där förmågan att själva forma och publicera nyheter har stor betydelse. Möjligheten att kunna påverka nyheter och effektivt kunna nå ut till väljare är två viktiga funktioner som sociala medier har. Resultatet visar också på att partiernas förmåga att själva agera opinionsledare har ökat och i enlighet med forskningen kunna mobilisera väljare i större utsträckning. Studien hoppas kunna bidra till att påvisa hur sociala medier används och kan användas i svensk politik, hur dess roll blir mer avgörande i takt med den teknologiska utvecklingen.

Syftet med denna studie är att undersöka hur upplevelser ser ut hos personer som uttrycker sig om adhd på Instagram. De upplevelser som undersöks är hur kontoinnehavarna upplever att de kan få hjälp att hantera sin adhd-diagnos via Instagram. Om de upplever att det finns några bakomliggande behov och motiv till användandet av kontot och i sådant fall vilka de är. Samt om de visar tecken på att själva teknologin och funktionerna spelar roll i skapandet eller tillfredställelsen av behov. Studiens teoretiska utgångspunkt är kommunikationsteorin, uses and gratification samt olika forskares teorier kopplat till den. Den valda metoden är kvalitativ och materialet består av kvalitativ data insamlad via epost-intervjuer. Studiens tre deltagare har alla Instagram-konton där de uttrycker sig om sin adhd-diagnos. Resultatet pekar på att motiv, behov och funktioner till viss del överlappar och kopplar till varandra. Respondenterna har genom mediet bland annat kunnat uttrycka känslor, vara behövda samt känt samhörighet, på så vis kan mediet ha hjälpt dem att hantera sin diagnos. Ur materialet har sammanlagt tre utmärkande behov identifierats. Behovet av social tillhörighet, behovet att uttrycka sig samt behovet av förändring gällande synsätt på diagnosen. De anledningar eller motiv som användarna menar ligger bakom valet av mediet är att sprida kunskap/informera och att nå ut med den samt att känna samhörighet. Funktionerna eller de tekniska behov som verkar spela in i valet och interagerandet är att Instagram är snabbt och enkelt att använda samt att det går att nå ut till många genom det.

I följande uppsats undersöks banker som tillämpar sociala medier strategiskt i dess marknadsföring. Fokuset ligger i att förstå vilka strategier bankerna använder för att bilda samt utveckla relationer med deras kunder, samt hur kunderna tar ställning till bankernas aktiviteter på sociala medier. I uppsatsen används två olika metoder som skapar med en tydligt bild och förståelse av det som undersöks. Ena metoden är kvalitativ i form av semistrukturerade intervjuer och den andra är kvantitativ i form av enkäter. De semistrukturerade intervjuerna genomfördes vid tre olika tillfällen med tre Sveriges storbanker och dessa var Swedbank, Handelsbanken samt S.E.B. Därav samlades djup information in gällande strategierna de använder för att bygga relationer med kunder via sociala medier. Enkäterna delades ut till totalt 102 människor som använder sociala medier och är kunder hos en bank. Därav samlades en stor mängd data som bearbetades, vilket därmed gav en tydlig bild gällande vad kunderna tycker och tänker gällande bankernas aktiviteter på sociala medier. I studien används flera teorier inom marknadsföring, bland annat teorier inom relationer och relationsbyggande på sociala medier samt electronic word of mouth. Dessutom används teorier som berör hur företag strategiskt ska tillämpa sociala medier. De valda teorierna i studien användes för att bilda frågor till intervjuguiden till de semistrukturerade intervjuerna samt för att genomföra en analys av empirin. Slutligen visades det att bankerna använder sociala medier som ett komplement i deras marknadsföringsstrategi för att bland annat bemöta sina kunder och hjälpa dem med olika ärenden, samt för att synliggöra sig själva för att skapa en medvetenhet hos människor. Undersökningen påvisade även att bankerna arbetar på olika sätt för att bygga relationer med kunder. Utifrån ett kundperspektiv påvisade studien att flera människor som använder sociala medier inte följer deras bank då flera av dem anser att bankerna är ointressanta på sociala medier.