Sociala medier är idag, framförallt i Sverige, ett utbrett sätt att kommunicera såväl det privata livet som den egna världsbilden. Allt vanligare blir det att på dessa medier diskutera politik och länka artiklar, bilder samt filmer för att stärka sina politiska åsikter. Studiens syfte är att jämföra om den politiska diskursen skiljer sig mellan s.k. face to face-situation samt på sociala medier, i detta fall Twitter. Med hjälp av intervjuer samt textanalys av twitterflöden har denna undersökning sökt få ökade kunskaper med hänsyn till diskursteorier byggda på en socialkonstruktionistisk syn med anti-essentialistiska inslag. Diskurspsykologi samt en kritisk diskursanalys har, tillsammans med tidigare forskning i interaktion på nätet, används för att lättare förstå fenomenet sociala medier. Identitetsteorier har använts som utökat teoretiskt ramverk för att se om den sociala identiteten, som tar plats i intervjuerna, och den personliga identiteten, som mer yttrar sig på Twitter skiljer sig när människor talar politik

Detta arbete har tagit upp frågan om hur personer som har ett spelberoende upplever sig i vardagslivet. Syftet med studien var att studera ifall personer som har ett spelberoende upplever sig avvikande i vardagslivet och i sådant fall hur.

No description available.

Studiens syfte är att få en bättre förståelse av hur utvecklingen i sociala-medier – dels en ökande del av digital interaktion i förhållande till samvaro ansikte mot ansikte och dels en förflyttning av interaktion från text till bilder – inverkar på individers presentation av sin identitet. Uppsatsen syftar också till att undersöka hur individer upplever skillnaden mellan olika plattformar och vad utveckling betyder för interaktionen mellan individer. Detta gjordes genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer samt en innehållsanalys av informanternas online-profiler på Instagram. För att diskutera fenomenet ur ett socialpsykologiskt perspektiv, används teorierna rörande interaktion genom Goffman, Baudrillards teori kring individernas varseblivning av realitet samt Giddens teori gällande modernitet och självidentifiering.                      Resultatet av studien visar att sociala-medier är en stor del av individernas liv och förändringen av detta upplevs tydligt. Individerna är medvetna om att det finns en skillnad mellan online och offline realitet, dock inverkar online-realiteten på individernas liv och självuppfattning med en omfattande påtryckning. Interaktionen upplevs mer passiv och indirekt, vilket gör att individerna känner sig ensamma även då de har många vänner/följare online. Trenden mot perfektion på sociala-medier och samhällets press på individen skapar ett måste att vara online och hålla sig uppdaterad. Dessutom är sociala-medier en realitet där individer upplever en lättnad från offline-realiteten, då de kan välja vem dem vill interagera med och slipper det som känns obekvämt i offline-realiteten. I stort sätt uppfattas sociala-medier och förändringen från text till bild som något positivt, eftersom individerna känner sig mindre angripbara och tryggare inom den enklare bildbaserade applikationen Instagram.

Introduktion: Brottslighet orsakar ett lidande för många individ Metod: Eer och en storekonomisk kostnad för det svenska samhället. Med anledning av detta är det av stor viktatt samhället har kunskaper om vad som bidrar till att minska kriminella gärningar ochåterfallskriminalitet. Ett steg kan vara att undersöka vad som är av betydelse för attmöjliggöra ett uppbrott från en kriminell livsstil. Syfte: Att undersöka vad personer medett kriminellt förflutet upplever har varit av avgörande betydelse för att bryta med enkriminell livsstil. Därtill var syftet också att undersöka vilka faktorer som upplevdesvara värdefulla för att kunna upprätthålla en icke-kriminell livsstil Metod: En kvalitativmetod användes vid genomförandet. Totalt genomfördes åtta intervjuer med personermellan 25 till 50 år. Intervjuerna genomfördes med hjälp av en intervjuguide avsemistrukturerad karaktär. Fyra intervjuer gjordes med deltagaren fysiskt närvarandeoch fyra via telefon. För analys av insamlad data användes en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: För uppbrott och upprätthållande ansågs det vara av avgörande betydelse attfå stöd och bli omhändertagen av sin omgivning samt att nå en vändpunkt, vilkenförändrade livets riktning. Den egna viljan till förändring, i samverkan med flertaletandra inre faktorer, visade sig vara värdefull för att kunna upprätthålla en icke-kriminelllivsstil. Därtill var det av stor vikt att få fortsatt stöd av sin omgivning samt att finnas ien fungerande livsmiljö, vilken på ett positivt sätt bidrog till upprätthållandet.Diskussion: Resultatet kopplas till tidigare forskning, teorin om sociala band samt ettperspektiv på upphörandet som en process. Diskussionen avslutas med förslag påfortsatt forskning. / <p>2016-06-01</p>

This essay presents the result of a study using parts of Fairclough’s critical discourseanalysis, as well as a sociocultural perspective, to identify discourses within scientificarticles about how social media and credibility is spoken of. There are several ways inwhich a subject can be discussed and every way of discussing a subject is counted as adiscourse. The aim of this study is to see what kind of discourses are available withinthe field of Library and Information Science concerning the concepts of credibility andsocial media. The study’s aim is to answer the questions about what discourses arepresent within the material, if there are any differences in how credibility and socialmedia is spoken about between these discourses and whether the social praxis has anyeffect on the research results. In conclusion of the study five major discourses areidentified: social media, credibility, communication, information and users. Dependingupon the context in which the subject is discussed, there are and will be differences ofhow the subject is discussed. And lastly the social and cultural factors do affect how theresult of a study will turn out, how and to which degree depends on the context of thestudy.

<p>Det har i alla tider förekommit diskussioner gällande skillnader på mäns och kvinnors egenskaper som ledare. Det påstås än idag att det finns kvinnliga respektive manliga ledarstilar, vilka skiljer sig från varandra sett utifrån individernas beteenden.</p><p>Studier visar på att kvinnor som besitter ledande positioner inte bara får slåss mot karriärlystna män, utan även mot stor del av den forskning som bedrivits inom området som i många fall ger en starkt generaliserande bild över hur en kvinnlig ledare egentligen är. Detta leder många gånger till att kvinnor tvivlar på sin roll som ledare och därmed känner ett utanförskap. Det förekommer i hierarkin dolda barriärer som håller kvinnor tillbaka i karriären och en sådan benämns som s.k. glastak i flera sammanhang. Glastaket bildas utifrån de normer och värderingar som samhället över tid skapat utifrån hur en ledare ska vara.</p><p>Nätverk är i dagens samhälle ett välkänt begrepp med bred betydelse. Ett nätverk kan definieras som relationer mellan olika människor med ett gemensamt syfte. Män och kvinnor använder sig av sociala nätverk på olika sätt. Nätverk som fenomen delas upp i olika kategorier vilka har skilda funktioner beroende på situation, problem och eftersträvade mål.</p><p>Vi vill i vår studie söka svar på problemformuleringen: Vilken inverkan har sociala nätverk för kvinnliga ledares klättrande mot toppen inom den privata sektorn?</p><p>Denna studie har som huvudsyfte att få insikt i om sociala nätverk har en positiv eller negativ inverkan under den avancerande fasen i karriären för kvinnor. Ett delsyfte är att redogöra för hur kvinnors utövande av ledarskap, i kombination med sociala nätverk, påverkar kvinnors klättrande i karriären. Ett annat delsyfte är att identifiera kvinnors aktiviteter i nätverk.</p><p>Vi har i vår studie valt att utföra semistrukturerade intervjuer på åtta utvalda kvinnor och analyserat de sociala nätverken utifrån deras uppfattningar och värderingar, samt de teorier vi utgått ifrån i vår studie. Intervjupersonerna har en gemensam uppfattning om att sociala nätverk har en övervägande positiv inverkan på klättrandet i karriären gällande kvinnliga ledare. De intervjuade delar också uppfattningen om att det är viktigt att använda sig av sociala nätverk och att en jämn fördelning av män och kvinnor är den optimala konstellationen gällande nätverkens utformande.</p><p>Vår studie har visat på att de kvinnor som lyckats i sitt karriärklättrande, utnyttjat de sociala nätverk som funnits tillhands. Vi har även kunnat fastställa att de sociala nätverken har betydelse under hela det yrkesverksamma livet. Vi har i studien kunnat utröna att de sociala nätverken har inverkan på kvinnliga ledares klättring uppåt i karriären, då nätverken öppnar dörrar för avancemang.</p>

<p>Syftet med föreliggande studie är att utifrån ett marknadsförings- och kommunikationsperspektiv beskriva och analysera hur olika parter inom fallföretaget Tekniska Verken uppfattar användandet av webbaserade sociala nätverk för att attrahera potentiell arbetskraft.</p><p>Åtta intervjuer genomfördes, fyra med chefer och fyra med nyanställda, på Tekniska Verken. Utöver detta har en observation använts för att samla in data. Empirin har analyserats och resultatet diskuterats i relation till tidigare forskning inom kommunikation, marknadsföring och employer branding.</p><p>Resultatet av föreliggande studie presenteras i följande sju kategorier; att skapa medvetande, ett professionellt förhållningssätt, vikten av att välja rätt kanaler, ett antal sätt att nå massan, tvätta bort den gråa stämpeln, två-vägs-kommunikation efterlyses samt kategorin rekyl. Den första kategorin beskriver respondenternas uppfattningar om Tekniska Verkens användande av webbaserade sociala nätverk för employer branding. Kategorierna ett professionellt förhållningssätt och vikten av att välja rätt kanaler innefattar förutsättningar för employer branding genom webbaserade sociala nätverk. Resultatet visar även två möjligheter respektive två hinder, de fyra sistnämnda kategorierna, som identifierats utifrån respondenternas uppfattningar om webbaserade sociala nätverk för att attrahera potentiell arbetskraft.</p><p>En slutsats utifrån denna studie är att möjligheterna med webbaserade sociala nätverk är stora när det gäller att attrahera potentiell arbetskraft. Vidare uppfattas det vara av stor vikt att vara professionell i användandet av webbaserade sociala nätverk samt medveten om utmaningarna det kan innebära, exempelvis att skapa en två-vägs-kommunikation, att interagera med och få feedback av användarna tillika de potentiella arbetstagarna.</p>

<p>Faith is a phenomenon that engages the individual into emotional, social and daily manners.</p><p>Religion tends to engage the individual in different levels in the daily life. In the church communion, there is a belief to the traditional and the repeteated behaviour. This shared group is strength by ceremonies and rituals and people in this collective somehow experience another type of reality. This study has a social - psychological perspective and the purpose is to study people’s know-how of faith and why they seek religion in today´s secularized society. A quantitative approach was applied through interviews with five independent religious women. The theoretical framework is mainly built by theories that deal with trust, reflexivity and fellowship. The result indicates that the respondents have a similar view on the fellowship with other religious in the church communion, all respondents describes that the relationship to God have a central meaning. This follows a further description and motive to their faith. Religion is an obvious part of their life and something they cannot be without, thus this generates feelings of wellbeing to the individual religious.</p>

<p>Detta är en uppsats som har fått sin utgångspunkt från rapporten ”Om sociala problem i nya bostadsområden” från Centralförbundet för socialt arbete. Rapporten från 1976 konstaterade att det i hög grad förekom sociala problem i de nya bostadsområden som byggts enligt Miljonprogramsmodellen. I Halmstad byggdes bostadsområdet Andersberg för att bota den bostadsbrist som under 1960-talet rådde i Halmstad. Då området byggdes enligt normer från just Miljonprogrammet, blev uppsatsens syfte att se hur väl detta bostadsområde stämde överrens med de definitioner av sociala problem som preciserades i rapporten, samt att ge en lokal och levande bild av det tidiga Anderberg. Artiklar och insändare från Hallandsposten och material från Halmstad Kommunarkiv bekräftade att Andersberg tidigt inte bara hade problem likt de som konstaterats i rapporten från 1976, utan även problem av annan karaktär, såsom vandalisering, otrygghet och klagomål på barnsäkerheten i området.</p><p>Nyckelord</p><p>Bostadsbrist</p><p>Miljonprogrammet</p><p>Andersberg</p><p>Sociala Problem</p>