AbstractTitle: Electoral campaigns, social media and young voters – a studie of how Moderaterna andSocialdemokraterna are going to reach out to the young voters in the electoral campaign of2010. (Valkampanjer, sociala medier och unga väljare- en studie av hur Moderaterna ochSocialdemokraterna ska nå de unga väljarna i valet 2010).Number of pages: 45Author: Sara RothmanTutor: Göran SvenssonCourse: Media and communication studies CPeriod: Autumn semester 2009University: Division of Media and Communication, Departement of Information Science,Uppsala University.Purpose/ Aim: The aim of this essay is to research how the two largest parties in Sweden,Moderaterna and Socialdemokraterna, are going to reach out to the young voters in theelectoral campaign of 2010. I will also find out how the young voters are going to collecttheir information before the election. That information will be compared to the strategies ofthe parties, in that way I can tell if their strategies match the young voters plans ofinformation search.Material/Method: In my eximination I chose to use two informant interviewes and fourdifferent groups of discussion. The informant interviewes were directed to the two peoplewho are in charge of the communication in the two largest parties in Sweden, Moderaternaand Socialdemokraterna. Two of the groups of discussion contained young people who aregoing to vote for the first time in the election of 2010, and two of the groups contained peoplewho will be voting for the second time. They were four people in every group. The people incharge of the communication in the parties were contacted thru e-mail and I met them on theirworkplaces. The young voters were partly friends of mine who brought people they knew tothe groups. In that way some of them knew each other, but not everybody.Main results: One important thing that I realised after the discussion with the young voterswas that there is a big difference between those who are going to vote for the first time andthose who will vote their second time in the election of 2010. It is impossible to characteriseyoung people as one group because they are all so different from each other. I also found outthat the young people use different media, and so will the parties in their campaigns. It is hardto satisfy all youth but my study shows that many needs will be satisfied because bothtraditional media and new media will be used in the electoral campaigns.Keywords: Electoral campaign, social media, young voters, strategic commnunication,Moderaterna, Socialdemokraterna

The socialdemokrats’ long possession of government power from the 1930’s to 1976 gave them the opportunity to put their stamp on Swedish domestic and foreign affairs in the shadow of the cold war. The government policy in security and foreign affairs, therefore, was that of the socialdemokratic party. The stance of the government has been researched, but it lacks focus on the opposition. The purpose of this paper is to analyse Folkpartiet´s view of security and foreign affairs in comparison with government policy. The study is built around three years that are case studied: 1956, 1965 and 1974. More specific is the Folkpartiet’s stance in the foreign affairs debates in the parliament during those specific years that are being investigated. For this purpose, five questions have been formulated: What kind of goals did the Folkpartiet have with security and foreign policy during the investigated period of time? Did there exist an agreement between the goals of the government and the Folkpartiet? Did the Folkpartiet mark their own line in specific security and foreign policy questions? On which specific security and foreign policy questions was the Folkpartiet in agreement with the government? Finally, does Folkpartiet’s present stance in favour of Swedish membership in NATO have any historical substance? The study shows that the Folkpartiet are in agreement with the government’s policy of being neutral during the whole investigated period of time. The Folkpartiet are constantly critical towards the Soviet Union, defend Israel in the state’s conflict with neighbouring countries and favour third world countries. The parties are in most agreement when the government decides to side with either part in a conflict. When the government decides not to do so, it causes criticism from the Folkpartiet.

Vårt samhälle präglas av demokrati och politik. Sveriges riksdag och regering styrs av politiska parti som, vart fjärde år, ställer upp på val för att få så många röster som möjligt från väljarna. Ett steg i detta är att partierna sammanställer valmanifest och partiprogram för att förmedla sina ställningstaganden och sin ideologi. Denna kandidatuppsats riktar in sig på just dessa valmanifest och partiprogram. En idéanalys genomförs på socialdemokraternas partiprogram och valmanifest, mellan 1990-2010, för att undersöka ideologi och ställningstaganden inom arbetsmarknadsfrågan.

The objective of this undergraduate thesis is to study the Swedish Social Democatic Party’s standpoint of the law allowing asylum seekers to choose where to live (ebo) between 1994-2009. The study’s empirical material is being based on official documents from the Swedish Parliament, which is being analyzed by a method called ”process-tracing”.   A research question has been formulated to supplement the objective: What arguments has the Swedish Social Democratic Party expressed pro and con the law of ”ebo”?   The study’s theoretical framwork is based on two theories which explain incentives behind parties’ decision-making, strategic or ideological, on three arenas. As the law was ratified the party took a positive standpoint, but later shifted to become stricly against it. The main result was that through the theoretical perspecitve one can argue that the party members used a more ideological argumentation, but later on, based their evaluation of ebo on a strategic matter.

The tradition of a strong church ruling in the Swedish society ages back to the very first start of Christianity reaching the country.  Due to the separation between the church and state in 2000 in Sweden, there have been a lot of changes. No longer would the church be able to influence the politics as it had been able to do before. Since Sweden is a democratic country, the decision had to be made in a voting amongst the parties. The purpose with this paper is to understand the argumentation made by the Swedish parties Socialdemokraterna, Kristdemokraterna and Centerpartiet. This has been made using a text analysis, which studies the argumentations made by the parties in their motions. The parties’ motions show whether they support the proposition of a separation between the church and state, or choose not to. The result shows that two of the parties, Socialdemokraterna and Kristdemokraterna, fully support the proposition. Centerpartiet argues that a separation amongst church and state would be devastating for both parts and therefore they choose not to recognize the proposition.  Furthermore the result shows that there has been a movement of secularization made in Sweden. This is shown in the argumentation made by the parties, who argue for a state built on politics free from religious influence.

Uppsatsen analyserar hur Socialdemokraterna argumenterar kring migrationspolitiken före och efter beslutet i november 2015 att anpassa svensk asyllagstiftning till EU:s miniminivå. En central fråga är hur åtstramningen motiveras utåt och i förhållande till den egna parti­identiteten. Flyktingfrågan knyter också an till två konfliktlinjer som funnits inom Socialdemokraterna genom historien där den ena går mellan visionär idealism och pragmatisk dags­politik, den andra mellan internationalism och värnande av nationell stabilitet och välfärd. Dessa spänningar återspeglas i de identitetskonflikter Socialdemokraterna har att hantera i samband med omläggningen av flyktingpolitiken. Utifrån Kenneth Burkes pentadmodell kan analysen visa på en förskjutning av fokus i Socialdemokraternas flyktingpolitiska retorik från flyktingars lidande och universella idéer om medmänsklighet och moralisk plikt till ett mer nationellt perspektiv där svensk välfärd och samhällsservice prioriteras. Den restriktivare flyktingpolitiken rättfärdigas dels med hänvisning till den svåra omvärldssituationen som en tvingande omständighet och dels genom att de EU-länder som tagit emot ett mindre antal flyktingar görs till syndabockar som får skulden för att Sverige hamnat i en situation där hårdare politik anses vara enda utvägen. Med stöd i Jens Ljunggrens forskning om socialdemokratisk känslopolitik analyserar uppsatsen också vilken roll känslor som stolthet, oro och trygghet spelar i den flykting­politiska argumentationen. En slutsats är att medan Sverige före omläggningen beskrivs som en trygg fristad för människor på flykt, tenderar bilden sedan att skifta till att skildra ett samhälle vars trygghet hotas av polarisering, brottslighet och sociala klyftor. Socialdemokraterna ikläder sig då rollen som en garant för trygghet och stabilitet.

No description available.

No description available.

No description available.

EU förknippas ofta med en svag relation mellan väljare och valda politiker, samtidigt som att EU forskare har en diskussion kring huruvida organisationen kännetecknas av bristande demokrati. Brutna vallöften är främsta orsaken till minskat förtroende för politiker och således en försvagad demokrati. Detta då de valda politikerna skall representera väljarnas åsikter som är centralt i representativ demokrati vilket kännetecknar Europaparlamentet. Europaparlamentet är EU:s enda folkvalda instans vars främsta uppdrag är att föra fram medborgarnas politiska åsikter där vallöften har en central del i relationen. Tidigare forskning kring vallöften har främst berört nationella val. Uppsatsen syftar till att undersöka om de svenska partierna Kristdemokraterna och Socialdemokraterna uppfyllde sina utlovade vallöften i EU-valet år 2009 samt att se om dessa partier påverkar demokratin i någon bemärkelse. Studien är en kvalitativ innehållsanalys där båda partiernas vallöften analyseras utifrån mandat-, ansvars-, representations- och frihetsmodellerna som utgångspunkter för att undersöka om vallöftena uppfyllts. Valmanifesten som innehåller vallöftena jämförs med de dokumenterade uttalandena i plenarsammanträden ledamöterna gjort under mandatperioden år 2009 till år 2014. Socialdemokraterna uppfyllde merparten av sina vallöften och intog en stark representativ ställning vad gäller ledamöternas sätt att bedriva politik. Kristdemokraterna uppfyllde även merparten av vallöftena, samtidigt som ledamoten för partiet intog både en representativ och en frihetsställning i sina politiska handlingar.