No description available.

No description available.

<p>Studiens syfte är att ge en aktuell bild av arbetslivssituationen för de första examinerade socialpedagogerna från Högskolan Västs distansförlagda utbildnings-program i Hultsfred och Västervik. Studien belyser också hur de före detta studenterna ser på sin utbildning och på det socialpedagogiska kunskapsområdet kopplat till sin yrkesroll. Tre centrala teoretiska begrepp, kunskap, verktyg och förhållningssätt, utgör fokus och ställs i relation till socialpedagogik som profession, kunskapsområde och praxisfält. Studien har en kombinerad kvantitativ och kvalitativ ansats, med enkäter till den grupp om totalt 39 studenter som avslutade sin utbildning vid årsskiftet 2006/2007. Frågor med fasta svarsalternativ har kompletterats med öppna frågor av berättande karaktär, kring uppfattning om utbildningens relevans för yrkeslivet och studenternas tankar kring socialpedagogik som profession och yrkesroll. Resultatet visar att den övervägande delen av respondenterna har tagits väl emot på arbetsmarknaden, de arbetar inom ett brett yrkesfält och har goda anställningsvillkor. De flesta anser sig ha fått tillfredsställande kunskaper för sin kommande yrkesroll och menar att utbildningen svarar mot de kompetensbehov som efterfrågas. Kunskaper om människa och samhälle, om förutsättningar för individens identitet och växande och om interaktion och samspel ses som centrala socialpedagogiska kunskapsområden, medan verktygen beskrivs i termer av situation, relation och handling. Det som genomsyrar respondenternas svar i fråga om vad som är karaktäristiskt för det socialpedagogiska förhållningssätt som de tillägnat sig i utbildningen är helhetssynen och att bemöta, medvetandegöra och frigöra samt att arbeta med och inte för klienterna. Den socialpedagogiska yrkesrollen analyseras i relation till Madsens begrepp om betydelsefulla kompetenser för socialpedagoger.</p>

Studiens syfte är att ge en aktuell bild av arbetslivssituationen för de första examinerade socialpedagogerna från Högskolan Västs distansförlagda utbildnings-program i Hultsfred och Västervik. Studien belyser också hur de före detta studenterna ser på sin utbildning och på det socialpedagogiska kunskapsområdet kopplat till sin yrkesroll. Tre centrala teoretiska begrepp, kunskap, verktyg och förhållningssätt, utgör fokus och ställs i relation till socialpedagogik som profession, kunskapsområde och praxisfält. Studien har en kombinerad kvantitativ och kvalitativ ansats, med enkäter till den grupp om totalt 39 studenter som avslutade sin utbildning vid årsskiftet 2006/2007. Frågor med fasta svarsalternativ har kompletterats med öppna frågor av berättande karaktär, kring uppfattning om utbildningens relevans för yrkeslivet och studenternas tankar kring socialpedagogik som profession och yrkesroll. Resultatet visar att den övervägande delen av respondenterna har tagits väl emot på arbetsmarknaden, de arbetar inom ett brett yrkesfält och har goda anställningsvillkor. De flesta anser sig ha fått tillfredsställande kunskaper för sin kommande yrkesroll och menar att utbildningen svarar mot de kompetensbehov som efterfrågas. Kunskaper om människa och samhälle, om förutsättningar för individens identitet och växande och om interaktion och samspel ses som centrala socialpedagogiska kunskapsområden, medan verktygen beskrivs i termer av situation, relation och handling. Det som genomsyrar respondenternas svar i fråga om vad som är karaktäristiskt för det socialpedagogiska förhållningssätt som de tillägnat sig i utbildningen är helhetssynen och att bemöta, medvetandegöra och frigöra samt att arbeta med och inte för klienterna. Den socialpedagogiska yrkesrollen analyseras i relation till Madsens begrepp om betydelsefulla kompetenser för socialpedagoger.

Bakgrund: I skolor har det socialpedagogiska perspektivet börjat ta en större plats i det pedagogiska arbetet med elever. Grunden i socialpedagogik är den samhälleliga fostran som genom socialpedagogiskt arbetsätt leder till ett förändringsarbete. Det socialpedagogiska bemötandet är en viktig del i arbetet med elever som har ADHD. Socialpedagogiska utgångspunkten ger dessa elever individuella förutsättningar för att klara av vardagen. Syfte: Syftet med studien är att undersöka vilket socialpedagogiskt stöd elever med ADHD får i skolan. Det som ytterligare ska beaktas är socialpedagogernas arbetssätt och metoder i skolan för stödet elever erbjuds, dessutom ska socialpedagogens roll i skolan utforskas. Metod: Det är en kvalitativ studie där anställda socialpedagogoer blivit intervjuade och där det gjorts en tematisering på empirin. Resultat: Slutsatsen visar att elevers välbefinnade, närvaro och sociala svårigheter har främjats i de skolor socialpedagoger varit anställda. Dessutom är samverkansprocessen en central del i det socialpedagogiska arbetet med elever. Därför att socialpedagogen behöver samarbeta med olika professioner för elevens individuella behov. Resultatet visar att varje elev med ADHD har ett individuella socialpedagogiskt behov. / Background: In schools, the social pedagogical perspective has begun to occupy a more prominent role in the educational work with students. The foundation of social pedagogy is societal upbringing, which, through social pedagpgical methods, leads to a process of change. The social pedagogical approach is a crucial component in working with students who have ADHD. The social pedagogical framework provides these students with individual conditions to cope with their everyday lives. Purpose: The aim of the study is to investigate the social pedagogical support received by students with ADHD in school. Additionally, the working methods and approaches of social pedagogues in the school for the support offered to students with ADHD will be investigated. Furthermore, the role of the social pedagogue in the school will be explored. Method: A qualitative thematic analysis of the interviewed social pedagogues in schools. Conclusion: The conclusion of the study results in student´s well-being, attendance in school and social difficulties that social pedagogues have promoted. In addition, the collaborative process is important in the social-pedagogical work with students in school. Because the social pedagogue needs to collaborate with other professions for the student´s individual needs. The results show that each student with ADHD needs an individual social-pedagogical plan.