Vi har genomfört en kvalitativ studie med en hermeneutisk och fenomenologisk utgångspunkt. Vi har använt oss av halvstrukturerade kvalitativa intervjuer då vi samlat in data. Grunden för studiens teoretiska ram utgår ifrån Mays och Marcuses förklaringar av kreativiteten och skapandet som en allmänmänsklig, meningsskapande och transcendent praktik. Vi har intervjuat personal på tre olika, icke behandlande, institutioner för vuxna. Institutionerna vänder sig till våldsutsatta kvinnor, bostadslösa kvinnor och vuxna människor med psykisk ohälsa. Studiens syfte var att undersöka hur personalen på institutionerna i fråga definierar kreativitet och skapande, vilka risker och möjligheter dessa aktiviteter innebär för verksamheternas brukare, och om aktiviteterna möjliggör empowerment för brukarna. Vi har även undersökt vilken socialpolitisk innebörd kreativiteten har för både brukare och personal. Studiens resultat och analys visar att kreativitet och skapande ger brukarna i verksamheterna en rad möjligheter. Kreativiteten och skapandet ger möjlighet till gemenskap, kunskap och bekräftelse, en paus från omvärlden, bearbetning och till viss mån även empowerment. De kreativa och skapande verksamheterna leder framförallt till den socialpolitiska konsekvensen som innebär att institutionerna befrias från hierarkier. Verksamheterna erbjuder brukarna värdiga och jämlika skyddande zoner, där personalen i sin tur kan lägga ifrån sig repressiv makt, regelverk och stela yrkesroller. Däremot leder inte verksamheterna till samhällelig förändring för målgrupperna i fråga utanför institutionerna. / We have written a qualitative study with a phenomenological and a hermeneutical approach. We have collected data using semi-structured interviews. The basis of the study's theoretical framework is based on May's and Marcuse's explanation of art and creativity as a general human, meaningful and transcendent practice. We interviewed staff at three non-therapeutic institutions for women suffering from domestic violence, psychiatric vulnerable people and homeless women. The study aims to investigate how staff defines art and creativity, the risk and opportunities creative activities means for users and about the activities enables empowerment for users. We also examined the social consequences of art and creativity, for both users and staff. The study results and analysis show that art and creativity gives the users a range of possibilities. Art and creativity provides opportunities for fellowship, knowledge and acknowledgment, a break from the outside world, processing and to some extent empowerment. The social policy implications of art and creativity are that they liberate the institutions from hierarchies. The institutions offer users worthy and equal protection zones, were the staff, in turn, can put down repressive power, rules and rigid roles. By contrast, the art and creativity don’t lead to social change for the target groups in question outside the institutions.

Syftet med studien var att analysera de professionellas erfarenheter av socialpedagogiska dimensioner och asymmetrin mellan behandlare och ungdom på SiS särskilda ungdomshem samt vilka skillnader som påverkar yrkesutövningen.  Studiens metodologiska utgångspunkt var hermeneutik med kvalitativa semistrukturerade intervjuer där fem professionella intervjuades. De professionella beskriver olika erfarenheter av yrkesutövningen och maktasymmetrins påverkan på SiS särskilda ungdomshem. De berättar att det föreligger en komplexitet i arbetet kring socialpedagogiska dimensioner såsom att skapa motivation, samarbetsallians och relation med ungdomar som vårdas på tvång, vilket ses som en utmaning. Det framkom att det kunde råda stora skillnader mellan olika institutioner och de professionella skildrar olika erfarenheter, från maktmissbruk till fungerande asymmetrier präglade av acceptans och förståelse. Komplexiteten som maktasymmetrin innebär beskrivs hanteras genom att de professionella skapar ett utrymme för så stor delaktighet som möjligt, finns tillgängliga för relationsskapande och har ett respektfullt bemötande gentemot ungdomarna. Den insamlade empirin har analyserats utifrån Foucaults maktteori där begrepp som motmakt, power-knowledge, disciplinär makt med inrutning, hierarkisk övervakning och normaliserande sanktionssystemet har varit centrala i analysen. Studiens slutsats är att medvetenheten kring asymmetrins påverkan är nödvändig och finns hos de professionella. De socialpedagogiska dimensionerna såsom relation, motivation och delaktighet beskrivs både påverkas negativt av asymmetrin samtidigt som de används som ett verktyg för att lyckas hantera asymmetrin.