This paper is about how the location based game Pokemon Go motivates players to play the game outdoors and defining the games design principles and how they encourage social interaction between players. The paper has made use of three different qualitative data gathering methods, a brief ethnographical field study, semi structured interviews and an analysis based on theoretical frameworks used for conducting research about video games. Players were found to play outside for three reasons, the freedom of using a smartphone to play location based games, Pokemon Go’s location based game technology that creates rewards that are given to a player if they complete tasks done outside and the games feedback to reality via the avatars movement correlating with the physical movement of the player. Pokemon Go was also found to only encourage social interaction with other players through indirect means. The game does this by putting players outside and making it very easy to recognize other players, and through the use of lures, Pokestops and Pokegyms, the incentive to approach these other players and engage in some form of social interaction increases. The game functions primarily as a catalyst as well as a safety net for social interactions, where players will recognize each other and initiate an interaction using the game as a basis for conversation.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Hoffice-deltagare resonerar kring användandet av fenomenet Hoffice. Denna kvalitativa studie inriktar sig på hur deltagarna upplever och använder Hoffice samt vilken inverkan deltagarna anser att strukturen och gemenskapen har för fenomenet utan givna kollegor eller arbetsplats. Det empiriska materialet till denna studie har samlats in genom två deltagande observationer och fem semistrukturerade intervjuer med Hoffice-deltagare. Studiens empiriska material har analyserats med hjälp av Giddens (2014) teori om modernitet och självidentitet, Karasek och Theorell (1990) teori om krav, kontroll och stöd för individen i arbetslivet samt McMillan och Chavis (1986) teori om en känsla av gemenskap.     Empirin delades in i teman som inkluderade engagemang, struktur och gemenskap. Studiens resultat pekar på att Hoffice-strukturen bidrar till ett effektivare arbete. Genom strukturen och den samvaro som finns på Hoffice, upplevs implicita krav och ett stöd från gruppen. Detta möjliggör för deltagarna att utföra ett effektivare arbete samtidigt som de upplever ett välbefinnande. Resultatet antyder dock att strukturen endast fungerar i samvaro med andra. Studien visar även att det faktum att en större grupp använder sig av Hoffice får konsekvensen att Hoffice-medlemmar skapar mindre, exklusiva grupper att arbeta i.

<p>Studiens syfte är att studera hur ungdomar som genomgått Multisystemisk Terapi, MST, upplever denna behandling. Författarna avser således ge en bild av och få en djupare förståelse av deras tankar kring denna behandlingsform. MST är en öppenvårdsbehandling som vänder sig till antisociala ungdomar och deras familjer. Det har visat sig att institutionsplacering av ungdomar många gånger inte leder till önskvärda resultat. Metoden, som grundar sig på systemteori och socialekologiska teorier, utvecklades som ett alternativ till dessa ofta kostsamma placeringar. MST bygger även på kunskaper om vad som orsakar antisocialt beteende hos ungdomar. Studien utfördes genom kvalitativa intervjuer med sex ungdomar som själva genomgått och avslutat MST-behandling. Dessa intervjuer sammanställdes och analyserades utifrån följande teman: Inställning till insatsen, Upplevelse av insatsen och Upplevt resultat. Resultatet visade att ungdomarna upplevde MST på olika sätt, det vill säga både positivt och negativt. Det som förenade ungdomarna var att samtliga tyckte att det var mer eller mindre jobbigt att erhålla MST. Analysen visade bland annat att en fungerande kommunikation under behandlingen, mellan så många delar av nätverket som möjligt, är viktigt för ett lyckat behandlingsresultat och att en fungerande MST-insats minskar riskfaktorerna kring den unge. Slutligen diskuterades de funna resultaten, MST som metod samt vikten av att oberoende forskare genomför, både kvantitativa och kvalitativa, utvärderingar av nya behandlingsmetoder.</p>

<p>Det här examensarbetet handlar om barn med Asperger syndrom. Syftet med arbetet var att ta reda på vad Asperger syndrom är och hur man som lärare kan hjälpa dessa elever på bästa sätt. Jag är intresserad av elever som har det svårt och antar att jag någon gång under min tid som lärare kommer att stöta på dessa elever. </p><p>Arbetet inleds med en teorigenomgång där jag främst går igenom de utmärkande dragen hos barn med Asperger syndrom. Där går jag också bl a igenom orsaker till Asperger och diagnostisering. Andra delen av arbetet är praktiska råd till lärare som arbetar med elever som har Asperger syndrom, vad läraren bör tänka på. Skolans främsta uppgifter, hur klassrummet bör se ut och arbetsmetoder är saker som jag går igenom där. </p><p>Det som jag kommer fram till där är att det är mycket viktigt med struktur och ordning. Alla barn mår bra av att veta hur dagen ser ut, men för barn med Asperger så är det mycket viktigt att dagen följer vissa rutiner. För att barnen ska kunna ha det så bra som möjligt så är det bra att ha mål utsatta för eleven, både kortsiktiga och långsiktiga. Det är också viktigt med ett personligt dagsschema, så eleven vet vad som kommer att hända under dagen.</p>

Det här examensarbetet handlar om barn med Asperger syndrom. Syftet med arbetet var att ta reda på vad Asperger syndrom är och hur man som lärare kan hjälpa dessa elever på bästa sätt. Jag är intresserad av elever som har det svårt och antar att jag någon gång under min tid som lärare kommer att stöta på dessa elever. Arbetet inleds med en teorigenomgång där jag främst går igenom de utmärkande dragen hos barn med Asperger syndrom. Där går jag också bl a igenom orsaker till Asperger och diagnostisering. Andra delen av arbetet är praktiska råd till lärare som arbetar med elever som har Asperger syndrom, vad läraren bör tänka på. Skolans främsta uppgifter, hur klassrummet bör se ut och arbetsmetoder är saker som jag går igenom där. Det som jag kommer fram till där är att det är mycket viktigt med struktur och ordning. Alla barn mår bra av att veta hur dagen ser ut, men för barn med Asperger så är det mycket viktigt att dagen följer vissa rutiner. För att barnen ska kunna ha det så bra som möjligt så är det bra att ha mål utsatta för eleven, både kortsiktiga och långsiktiga. Det är också viktigt med ett personligt dagsschema, så eleven vet vad som kommer att hända under dagen.

Studiens syfte är att studera hur ungdomar som genomgått Multisystemisk Terapi, MST, upplever denna behandling. Författarna avser således ge en bild av och få en djupare förståelse av deras tankar kring denna behandlingsform. MST är en öppenvårdsbehandling som vänder sig till antisociala ungdomar och deras familjer. Det har visat sig att institutionsplacering av ungdomar många gånger inte leder till önskvärda resultat. Metoden, som grundar sig på systemteori och socialekologiska teorier, utvecklades som ett alternativ till dessa ofta kostsamma placeringar. MST bygger även på kunskaper om vad som orsakar antisocialt beteende hos ungdomar. Studien utfördes genom kvalitativa intervjuer med sex ungdomar som själva genomgått och avslutat MST-behandling. Dessa intervjuer sammanställdes och analyserades utifrån följande teman: Inställning till insatsen, Upplevelse av insatsen och Upplevt resultat. Resultatet visade att ungdomarna upplevde MST på olika sätt, det vill säga både positivt och negativt. Det som förenade ungdomarna var att samtliga tyckte att det var mer eller mindre jobbigt att erhålla MST. Analysen visade bland annat att en fungerande kommunikation under behandlingen, mellan så många delar av nätverket som möjligt, är viktigt för ett lyckat behandlingsresultat och att en fungerande MST-insats minskar riskfaktorerna kring den unge. Slutligen diskuterades de funna resultaten, MST som metod samt vikten av att oberoende forskare genomför, både kvantitativa och kvalitativa, utvärderingar av nya behandlingsmetoder.

Gatumiljön som ett offentligt rum har möjligheter att utvecklas till utrymmen med flera samverkande funktioner. En av funktionerna är att gaturummet ska fungera som en social plats, eftersom den offentliga miljön tillhör alla invånare och ska utformas efter allas behov. Denna studie tar sin utgångspunkt i en tidigare studie som är utförd i USA, som tillämpar en forskningsmetod som kvantifierar socialt beteende genom observationer i gatumiljö. Utgångspunktens metod söker sambandet mellan gatumiljöns platsegenskaper och social aktivitet via en multipel regressionsanalys. Syftet är att besvara vilka fysiska funktioner och attribut som påverkar gatumiljöns livlighet, det vill sägaden sociala aktiviteten. Målet med denna studie är att anpassa den befintliga forskningsmetoden till en svensk kontext och applicera den på ett studieområde. Utgångspunktens tillvägagångssätt av observationer och inventering har därför anpassats och tillämpats genom empirin av pilotstudier. Resultatet visar att ett statistiskt samband mellan platsegenskaper och gatumiljöns livlighet inte kan säkerställas i en multipel regressionsanalys. Det går däremot att visa på statiskt samband mellan gatumiljöns livlighet och tiden på dygnet. I sin helhet visar studien att metodanpassning är komplext att genomföra avseende tid och erfarenhet, men även valideringen av den. Denna studie kan därför betraktas som en pilotstudie, och lämnar alternativa tillvägagångsätt för framtida forskning. / Streets as a public space have opportunities to become spaces with several interacting functions. One of these functions includes streets as a social place since the public environment belongs to all residents and should be designed for all needs. This study is based on a former study conducted in the U.S.A.that quantifies social behavior through observations in the street environment. The applied method seeks the association between the physical characteristics of the street environment and social activity by using multiple regression analysis. The purpose was to answer which physical functions and attributes affect the liveliness of the street environment, i.e., the social activity in the U.S.A. This study aims to adapt the existing research method into a Swedish context and apply it within a study area in Gävle. The results show that a statistical association between physical characteristics and the liveliness of the street cannot be ensured by a multiple regression analysis. On the other hand, it is possible to show a static association between the liveliness of the street and a time period of the day. This study shows that method adaption is complex in terms of time and experience, but also in terms of validation. Thisstudy can therefore be considered a pilot study and provides alternative approaches for future research.

No description available.