• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 579
  • 2
  • Tagged with
  • 581
  • 472
  • 362
  • 360
  • 356
  • 172
  • 168
  • 110
  • 78
  • 76
  • 67
  • 64
  • 64
  • 59
  • 51
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
31

Forskning i praktiken – för vems bästa? : en diskursanalys kring ämnet forskningsanvändning i socialt arbete

Sjögren, Jessica January 2003 (has links)
<p>Denna studie behandlar ämnet forskningsanvändning i praktiskt socialt arbete och har genomförts i form av en diskursanalys av utvalda delar av den offentliga debatten kring ämnet.</p><p>De frågeställningar som styrt arbetet är vilka strategier för forskningsanvändning som kan urskiljas samt hur det kan påverka socialarbetare i praktiken. För att besvara frågeställningarna gjordes ett strategiskt urval av texter utifrån begränsningar i fråga om tid och relevans för ämnet.</p><p>De dokument som granskats utgörs av Socialstyrelsens rapport om kunskapsutveckling inom socialtjänsten samt ett antal debattartiklar ur tidsskriften Socionomen.</p><p>Studien har utformats som en diskursanalys med inslag av den kvalitativa fallstudien, alltså inom den kvalitativa forskningstraditionen. Texterna har analyserats och sedan kategoriserats utifrån de deltagande aktörernas problemdefinition, orsak till problemets uppkomst, hinder och förslag till lösning. Vad gäller studiens vetenskapsfilosofiska position och teoretiska angreppssätt befinner sig denna studie inom ramen för den kritiska samhällsforskningen och i analysen av resultat och slutsatser har utvalda teorier kring makt och profession använts. I studien har även en genomgång av tidigare forskning på området genomförts och dess slutsatser har även använts i analysdelen. En av slutsatserna som dragits i denna studie är att samtliga aktörer på debattarenan är överens om att forskningsanvändning och kunskapsutvecklingen i socialt arbete behöver utökas och förbättras. Skillnaden ligger i hur man beskriver det sociala arbetet och dess förutsättningar. Beroende på vilken position respektive aktör har i samhället kan denna beskrivning få varierande konsekvenser för socialarbetarna i det sociala arbetets praktik.</p>
32

Samarbeta för de ungas skull : En kvalitativ jämförelse av samverkan mellan polis och socialtjänst kring ungdomar i riskzonen för kriminalitet och/eller missbruk i tre svenska kommuner.

Morén, Jenny January 2010 (has links)
No description available.
33

Samverkan kring psykiskt funktionshindrade i Härnösands kommun

Hägglund, Lena January 2006 (has links)
<p>1995 kom psykiatrireformen vars syfte var att förbättra för de psykiskt funktionshindrade. Senare utvärderingar visade att samverkan och gränsöverskridande lösningar var nödvändiga arbetssätt för att arbetet skulle bli framgångsrikt för gruppen. 11 år efter reformens tillkomst fanns det fortfarande stora brister i samverkan. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur representanter inom socialförvaltningen och landstingets öppenvårdspsykiatri i Härnösands kommun upplevde samverkan kring insatser för psykiskt funktionshindrade. Sex intervjuer med tjänstemannapersonal från vuxenpsykiatrin, biståndshandläggare inom psykiatrin och chefssocialsekreterare från individ- och familjeenheten samt tjänstemannapersonal från öppenvårdspsykiatrin gjordes. Resultatet visade att den samverkan som fanns var bristfällig. Slutsatsen var att det är viktigt att det finns organisatoriska förutsättningar för att aktörerna inom båda organisationerna ska kunna skapa en gemensam plattform för samverkan.</p>
34

Socialtjänsten och medborgarkontorets roll i integrationsprocessen : en studie av förhållningssätt och arbetet med ungdomar med utländsk bakgrund

Jamatipour, Mohadese, Ylitalo, Nadja January 2009 (has links)
<p>Allt fler ungdomar med utländsk bakgrund blir idag föremål för insatser av socialtjänsten. Socialtjänsten är samtidigt en av de myndigheter som har en central roll i att integrera och erbjuda hjälp till utsatta ungdomar med utländsk bakgrund till samhället. Medborgarkontoret är även en instans som många människor med utländsk bakgrund kommer i kontakt med. Studier och undersökningar visar att ungdomar med utländsk bakgrund upplever diskriminering, misstänksamhet och misstro gentemot socialtjänsten och andra instanser i det svenska samhället. Denna studies syfte ämnar därför att undersöka hur myndigheter som socialtjänsten bemöter och förhåller sig till ungdomar med utländsk bakgrund, samt hur integrationsarbetet fungerar. Studien har utgått från en kvalitativ metod där fem socialsekreterare samt två anställda på ett medborgarkontor i tre av Stockholms förorter har intervjuats. Studien har undersökt dessa personers erfarenheter och syn på att arbeta med ungdomar med utländsk bakgrund. Resultatet visar att institutionell och strukturell diskriminering utifrån etnicitet och kultur anses vara ett av de största hindren för människor med utländsk bakgrund att integreras i samhället. Det saknas även kunskap om ungdomars livssituation hos socialarbetarna som kan påverka arbetssättet. Ett förändringsarbete är nödvändigt och både ett anti-rasistiskt, anti-förtryckande socialt arbete samt utökad kunskap och ett arbete utifrån ett ungdomsperspektiv bör vara en utgångspunkt.</p><p> </p>
35

Mötet mellan klienter och socialsekreterare i socialtjänstens Arbetslivsförvaltning

Malicevic, Almedina, Besic, Sanda January 2009 (has links)
<p>Abstract </p><p>Syftet med den här uppsatsen är att ge en bild av hur ungdomar uppfattar socialtjänstens bemötande. Men även se vilka möjligheter respektive hinder det finns för ett bra möte. </p><p> I teoridelen har vi använt oss utav Goffmans stigmateori, Beckers stämplingsteori, Mills teori om den sociologiska visionen och Foucaults teori om det disciplinära samhället. </p><p> Vår empiriska undersökning består av åtta kvalitativa intervjuer, med ungdomar. Undersökningen har fokus på olika teman; bemötande, möte, hinder och möjligheter som återspeglar åtta ungdomars erfarenheter av den svenska socialtjänsten. </p><p> I analysdelen har vi analyserat resultatet utifrån våra teorier och tidigare forskning. Undersökningen visar att våra respondenter till stor del har dåliga erfarenheter av socialtjänsten. Där de ses som en grupp och inte som enskilda individer. Ungdomar är den grupp som har ökat mest hos socialtjänsten pga. att olika sociala problem har tvingat dem att ta denna kontakt.</p>
36

Hur ska det gå för Kalle? : en studie om barn som har missbrukande föräldrar

Karlsson, Birgitta, Futterer, Esmeralda January 2006 (has links)
<p>Syftet med vår uppsats har varit att studera om hur skolan och socialtjänsten uppmärksammar, stödjer och samverkar kring barn från familjer med missbruksproblem. Vi har gjort studiebesök vid en Bim-verksamhet och hos en socialkonsulent på Länsstyrelsen. Vi har intervjuat lärare, kuratorer och socialtjänstpersonal vid grundskolor och socialkontor i två kommuner i Kalmar län, Vi har valt att redovisa våra resultat från intervjuerna utifrån våra olika frågeområden uppmärksamma, stödja och samverka och där vi redovisar skolan svar och socialtjänstens svar var för sig. Personalen i den ena kommunen tycker att de har tillräckligt med \201Dverktyg\201D för att stödja dessa barn idag, medan den andra kommunen inte anser sig ha tillräckligt med resurser men att arbete med att utveckla mer stöd är på gång. Våra tankar om svårigheterna att uppmärksamma och därmed hjälpa dessa barn har stärkts genom litteraturstudier och av våra empiriska resultat. I vår studie har det visat sig att kunskaper i form av fortbildningar och information till personal om hur barn i missbruksfamiljer uppmärksammas och stöds är av största vikt. När det gäller samverkan mellan skola och socialtjänst så upplevs den idag som bättre än förr genom att skolorna idag har fått ett "ansikte" som de kan vända sig till på socialkontoren. Kännedom om varandras verksamheter underlättar också samverkan.</p>
37

Vem kan ordna en bostad åt Valle? : en studie om hemlösa i en liten kommun

Pramberg, Johanna January 2008 (has links)
<p>Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera sociala insatser för hemlösa i en mindre kommun med avseende på olika aktörers insatser och om det sker någon samverkan mellan olika verksamheter. Frågeställningar som jag har ställt är: Hur ser olika aktörer på gruppen hemlösa? Vilka mål har aktörerna för de insatser som görs i förhållande till gruppen hemlösa? Hur arbetar olika aktörer konkret med hemlösas situation? Vilka är vägarna till framgång när det gäller arbetet med hemlösa? Metoden som studien utgick ifrån är en explorativ studie med syfte att fånga upp de intressenter som är intressanta inför en fördjupad studie. I den fördjupade studien intervjuade jag två privata bostadsbolag, två trossamfund och enhetschefen för socialtjänsten i Gläntans kommun. Studien har kommit fram till att ett trossamfund har en målsättning för hemlösa som kommer till deras behandlingshem. Socialtjänstens mål för hemlösa är att alla skall ha en bostad. De andra aktörerna har inga mål för hemlösa i kommunen. Det finns bostadsbolag i kommunen som erbjuder hemlösa en bostad, trossamfunden har öppen verksamhet, en daglig verksamhet för hemlösa och kan erbjuda stöd och samtal. Kommunens verksamhet består av fyra boenden och tre olika dagliga verksamheter. Vägarna till framgång med arbetet med hemlösa är att det finns ett fungerande samarbete mellan socialtjänst, bostadsbolag och även Allmännyttan och andra aktörer i samhället som trossamfund och ideella föreningar som arbetar med hemlösa. Vidare är det positivt om hemlösa kan välja mellan olika verksamheter att vända sig till så att de får komma dit där de känner att de är välkomna och kan få motivation till att komma ur sin hemlöshet.</p>
38

Samarbeta för de ungas skull : En kvalitativ jämförelse av samverkan mellan polis och socialtjänst kring ungdomar i riskzonen för kriminalitet och/eller missbruk i tre svenska kommuner.

Morén, Jenny January 2010 (has links)
No description available.
39

Samverkan kring psykiskt funktionshindrade i Härnösands kommun

Hägglund, Lena January 2006 (has links)
1995 kom psykiatrireformen vars syfte var att förbättra för de psykiskt funktionshindrade. Senare utvärderingar visade att samverkan och gränsöverskridande lösningar var nödvändiga arbetssätt för att arbetet skulle bli framgångsrikt för gruppen. 11 år efter reformens tillkomst fanns det fortfarande stora brister i samverkan. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur representanter inom socialförvaltningen och landstingets öppenvårdspsykiatri i Härnösands kommun upplevde samverkan kring insatser för psykiskt funktionshindrade. Sex intervjuer med tjänstemannapersonal från vuxenpsykiatrin, biståndshandläggare inom psykiatrin och chefssocialsekreterare från individ- och familjeenheten samt tjänstemannapersonal från öppenvårdspsykiatrin gjordes. Resultatet visade att den samverkan som fanns var bristfällig. Slutsatsen var att det är viktigt att det finns organisatoriska förutsättningar för att aktörerna inom båda organisationerna ska kunna skapa en gemensam plattform för samverkan.
40

Mötet mellan klienter och socialsekreterare i socialtjänstens Arbetslivsförvaltning

Malicevic, Almedina, Besic, Sanda January 2009 (has links)
Abstract Syftet med den här uppsatsen är att ge en bild av hur ungdomar uppfattar socialtjänstens bemötande. Men även se vilka möjligheter respektive hinder det finns för ett bra möte. I teoridelen har vi använt oss utav Goffmans stigmateori, Beckers stämplingsteori, Mills teori om den sociologiska visionen och Foucaults teori om det disciplinära samhället. Vår empiriska undersökning består av åtta kvalitativa intervjuer, med ungdomar. Undersökningen har fokus på olika teman; bemötande, möte, hinder och möjligheter som återspeglar åtta ungdomars erfarenheter av den svenska socialtjänsten. I analysdelen har vi analyserat resultatet utifrån våra teorier och tidigare forskning. Undersökningen visar att våra respondenter till stor del har dåliga erfarenheter av socialtjänsten. Där de ses som en grupp och inte som enskilda individer. Ungdomar är den grupp som har ökat mest hos socialtjänsten pga. att olika sociala problem har tvingat dem att ta denna kontakt.

Page generated in 0.0591 seconds